Demoleringar på Västbanken ökar

8:51 min

Hittills i år har över 500 palestinska byggnader rivits av Israel på Västbanken. Det är mer än hela förra året. En tredjedel av byggnaderna har finansierats med hjälp av EU- eller FN-pengar.

På en film tagen med en mobilkamera kan man se män i gula västar som använder skruvdragare och andra verktyg för att montera ner en rektangelformad grå barack.

Några av männen står på taket, andra lyfter ut små vita bänkar och stolar ur byggnaden. Baracken är en förskola för palestinska barn i beduinlägret Sateh al-Bahr på Västbanken.

Sex dagar efter händelsen besöker jag beduinlägret som ligger bara några kilometer ifrån Döda havet. Byns talesperson, Jameel Hamadeen, har en svartvit palestinasjal virad runt huvudet som skydd mot den starka solen.

– Den här plåtväggen är allt som finns kvar av barackerna, säger han, och förklarar att förskolan togs bort samtidigt som sex bostäder också revs ner.

Många av beduinsamhällets invånare arbetar som fåraherdar, de bor i tillfälliga baracker som donerats med hjälp av pengar från EU, FN eller andra givare.

Förskolan och de sex bostäderna hade finansierats genom en FN-fond där Sverige är en av åtta givare. De stod i 30 dagar innan de revs ner och konfiskerades av israeliska myndigheter.

– Det var 12 stycken barn som gick i förskolan, 3-6 år gamla och de började lära sig bokstäver och hade någonstans att leka, säger Jameel Hamadeen. Ibland kom de äldre barnen hit efter skolan, tillägger han och visar var barackerna stod i den gulbruna sanden.

I år har 548 byggnader rivits eller konfiskerats på Västbanken enligt FN:s siffror. Det är mer än under hela förra året.

Många gånger är det palestinska beduiner som drabbas, de som utgör några av de fattigaste av Västbankens invånare och som är i störst behov av både humanitär hjälp såväl som utvecklingsstöd.

Ibland kan det handla om vattenbehållare eller latriner som rivs, i andra fall som i Jamal Hamadeens samhälle, handlar det om bostäder och en förskola.

– Det är ju en mänsklig rättighet att ha förskola eller är ett hus att leva i säger Jameel Hamadeen, och slår ut med armarna.

Sedan suckar han och tittar på mig.

– Det här har påverkat alla här. Det påverkar oss vuxna, med speciellt våra barn som inte har en förskola att gå till längre.

Inte långt från Damskusporten ligger FN:s kontor för humanitär hjälp i Jerusalem, UNOCHA. Chefen för UNOCHA, David Carden, visar mig in i ett konferensrum och tittar snabbt igenom ett par rapporter som FN här har skrivit om "the demolitions"; rivningarna och konfiskeringen av hjälp- och utvecklingsprojekt på Västbanken.

– Redan i april stod det klart att det hade rivits mer i år än förra året, berättar David Carden och tillägger att vissa hjälpprojekt som FN byggt upp på nytt, rivits av israeliska myndigheter en andra gång.

Enligt de israeliska myndigheterna förstörs eller konfiskeras byggnader på Västbanken eftersom det saknas bygglov.

Den israeliska myndighet som administrerar de här frågorna på Västbanken, COGAT, har inte svarat på Ekots förfrågan om en bandad intervju, men i ett mejlsvar skriver en talesperson att "alla byggen på området måste ha tillstånd från rätt myndighet, myndigheterna har laglig rätt att agera mot illegala byggnationer".

När jag lägger fram det argumentet till David Carden är det tydligt att han inte håller med, han tittar ner i bordet samtidigt som han säger att bara en och en halv procent av byggloven beviljas.

– Det finns alltså knappt någon möjlighet att bygga med tillstånd. Samtidigt är rivningarna olagliga enligt internationell humanitär rätt, säger David Carden.

Exakta siffror på hur mycket värdet är på det som rivits finns inte officiellt, men en stor del har finansierat av EU.

Till slut frågar jag David Carden om pengarna inte kan användas på ett bättre sätt, om man nästan på förhand vet att det kommer att rivas.

– Vi har bara det humanitära för ögonen svarar han, tänk dig att vakna upp ditt hem, och några timmar senare är det bara bråte kvar. Det är inte ett pengaslöseri att se till att människor överlever.

I beduinbyn Sateh al-Bahr leker barnen numera utomhus. På de baracker som står kvar på en liten kulle ovanför oss kan man även på avstånd se EU-flaggan på ytterväggen.

– Det är kanske det som är problemet, säger Jameel Hamadeen, de vill visa EU, FN och andra givare att de inte ska hjälpa oss. De vill liksom säga att "hjälper ni de palestinska beduinerna, så förstör vi det".

I ett brev har FN:s koordinatör för humanitär hjälp och utvecklingsstöd på palestinska områden vädjat till israeliska myndigheter att lämna tillbaka de konfiskerade byggnaderna. Samtidigt fastslås i brevet att just den här byn, Sateh al-Bahr, är ett av de samhällen som är i störst behov av stöd för tillfället.

Jameel Hamadeen ser bekymrad ut när han säger att EU och FN borde ta ett större ansvar för de hem eller projekt de bygger.

– Om de inte kan skydda det de bygger upp så är frågan om vi kommer acceptera den här sortens stöd i framtiden, säger han innan han börjar gå upp för kullen där han bor.

Men så vänder han sig plötsligt om och pekar på barackerna med EU-flaggorna.

– Vi får se om vi får bo kvar där, det kommer avgöras i domstol om också de byggnaderna ska rivas.

I en tidigare text stod att 548 utvecklings- och hjälpprojekt hade rivits av israeliska myndigheter i år. Det var fel. Vid datumet för den här publiceringen hade 548 palestinska byggnader rivits eller konfiskerats på Västbanken i år, cirka en tredjedel av dem var FN- och EU-finansierade hjälpprojekt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista