Wisoot 'Daeng' Nuamsiri.
1 av 13
Wisoot 'Daeng' Nuamsiri. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Wisoot 'Daeng' Nuamsiri berättar om mangroveskogen.
2 av 13
Wisoot 'Daeng' Nuamsiri berättar om mangroveskogen. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Mangroveplantor växer i havet
3 av 13
Mangroveplantor växer i havet. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Mangroveplantering i havet med bambumur.
4 av 13
Mangroveplantering i havet med bambumur. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Mangroveträd i vatten.
5 av 13
Mangroveträd i vatten. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Mangroveplantor.
6 av 13
Mangroveplantor. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Mangroveträdens rötter i dy.
7 av 13
Mangroveträdens rötter i dy. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Den nedlagda soptippen.
8 av 13
Den nedlagda soptippen. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Bang Bo gränd.
9 av 13
Bang Bo gränd. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Fiskare tar hand om näten.
10 av 13
Fiskare tar hand om näten. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Fisk på tork.
11 av 13
Fisk på tork. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Jira Nuamsiri kallas för Farbror Too.
12 av 13
Jira Nuamsiri kallas för Farbror Too. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.
Kanalen som flyter genom byn Bang Bo.
13 av 13
Kanalen som flyter genom byn Bang Bo. Foto: Peder Gustafsson/Sveriges Radio.

Vatten är nödvändigt för allt liv på jorden

6:51 min
  • En av det viktigaste förutsättningarna för livet på jorden: nämligen vatten. Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem och den finns mellan land och hav längs tropiska och subtropiska kuster.
  • Mangroven gör att vattnet från land renas från sediment och näringsämnen innan det når de mer känsliga sjögräsen och korallreven. #världensvatten
  • Hör Peder Gustafsson och hans reportage.

När mangroveskogen utanför den lilla byn Bang Bo söder om Thailands huvudstad Bangkok plötsligt dog insåg byborna att inte bara skogen var på väg att försvinna utan att hela byns existens var hotad. När myndigheterna inte gjorde något åt saken så tog byborna saken i egna händer.

Vi står och tittar ut över ett område som är stort som 5 fotbollsplaner. Idag en stor plan bit mark där det växer vildvuxet gräs med lite låga buskar ned mot havet som hörs i en bit bort.

Här låg soptippen som var orsaken till problemet berättar Wisoot Nuamsiri som helst vill bli kallad för Daeng. Han var tidigare byrådets ordförande i byn Bang Bo och var den som 2008 slog larm om att mangroveskogen runt byn snabbt höll på att dö.

Orsaken till mangroveskogens snabba död var att gifter läkte ut från soptippen som idag är borta. Ägaren till tippen dumpade sopor och avfall här från olika fabriker för att fylla ut marken. Avfallet innehöll stora mängder med kemikalier som fanns bland skräpet. När det var högvatten eller regnade kraftigt spreds gifterna från soptippen till havet som ligger tvåhundra meter bort och nåde mangroveskogen.

Det gjorde inte bara att skogen dog utan att alla djur som räkor, musslor, krabbor, fisk och fåglar som levde i och av skogen dog eller försvann säger Daeng.

Men det var inte bara mangroveskogen och djurlivet som försvann. När trädens rötter inte längre band marken så började strandremsan att spolas ut i havet. Erosionen ledde till att minst tio familjer var tvungna att överge sina hem eftersom husen spolades ut i havet.

Thailands kust är täckt av mangroveskogar som är en viktig del i ekosystemet. Mangroveskogen förser näringsämnen till havet som i sin tur ger mat till lokalbefolkningen. Skogarna skyddar också den lokala miljön genom att verka som en grön vägg som minskar kusterosionen och bidrar till att minska skadorna från stora vågor och starka vindar vid kusten.
Mangroveskogarna i Thailand håller på att försvinna på många håll. Det beror på att städerna växer och att tungmetaller och gifter spolas ut havet.

Den thailändska regeringen jobbar nu för att bevara och omforma vissa områden för att skydda skogen, men urbaniseringen fortsätter och med det skadliga tungmetallutsläpp i kanaler och floder som tillslut når havet och mangroveskogen.

Thailands tidigare kung Rama 9, mer känd som Bhumibol, var en stor beskyddare av Mangroveskogen. Den tidigare kungens engagemang inspirerar nu Daeng och invånarna i byn Bang Bo:s arbete med att skydda och återplantera mangroveskogen.

Förutom att den är en del i skyddet mot den globala uppvärmningen fungerar skogen också som barnkammare för en mängd arter som lever i havet. Daeng pekar mot ett träd där små fiskar simmar innanför rötterna som bildar ett skydd mot de större rovdjuren.

Vi lämnar mangroveskogen för en stund och träffar en av dom som verkligen märkte av att den försvann, fiskaren Jira Nuamsiri, eller farbror Too. Han började jobba som fiskare när han var elva år och under sina fyrtiotvå år till sjöss märkte han hur fisken försvann när mangroveskogen dog och havet blev förgiftat.

Förr använde vi 5-6 nät för att få en bra fångst, berättar Too. Nu måste vi ha minst tio nät för att fånga lika mycket fisk. Dessutom försvinner ofta fisken helt. När vattnet är som idag säger han, och pekar på det röda vattnet i kanalen som flyter genom byn, så är det verkligen dåligt, men fisken överlever så som det ser ut idag kan vi fiska.

Vattenkvaliteten är mycket sämre idag än för 20-30 år sedan säger Too och menar att det är allt vatten som kommer från städerna som ställer till det.

Under vissa tider på året är det extra allvarligt. Som efter regnperioden när myndigheterna beslutar att tömma delar av vattenreservoarerna i närheten av Bangkok. Då för vattnet med sig mängder med skit då flyter det död fisk här säger han och fortsätter, -men det försvinner, efter några dagar blir det bättre igen.

Tillbaka i mangroveskogen där nyplanteringen också till viss del fungerar som ett naturligt reningsverk av vattnet. Trädens rötter står djupt nedborrade i gyttjan och vattnet renas delvis när det passerar genom bottensedimentet och sugs upp av träden. Där berättar Initiativtagaren Daeng att man måste plantera fler träd än det var här från början för att hålla nivåerna av gift nere. Men det är inte bara gifter som kan skada träden. Även plast som spolas ut i havet är ett hot mot skogen.

I början när vi planterade mangroveplantor hände det ofta att dom slets upp med rötterna. Det var plastpåsar som fastnat runt stammen och som sedan drog med sig plantorna när vågorna kom, berättar Daeng. Då kom byborna i Bang Bo på idén att bygga en mur av bamburör hundra meter ut i havet. En mur som släpper igenom vatten och fiskar men stoppar större bitar av plast från att komma in i nyplanteringarna och förstöra den.

Den skog som nu planteras hjälper till att sakta rena vattnet och återskapa liv i en kuststräcka som för tio år sedan nästan var död. Även om det kan verka som att befolkningen i byn Bang Bo jobbar motströms så är det en stor skillnad på hur det var 2008.

Miljön har blivit bättre och man ser hur många fiskar, skaldjur, groddjur och andra arter har återvänt till området. Det har fått en positiv effekt på den lokala ekonomin. Nu när fisken har återvänt kan vi sälja fångsten och tjäna pengar som får hela byn att blomstra igen säger Daeng.

Den ekonomiska skillnaden är också något som fått den yngre generationen att förstå vikten av att engagera sig i återplanteringen av mangroveskogen. När den äldre generationen inte riktigt förstod allvaret förrän det var försent så fokuserar man nu på att den yngre generationen ska ta över, säger Daeng.

Och vi kan inte räkna med att alla ungdomar från byn kommer hem igen efter studier i städerna och hjälper till med att skydda skogen. Men om bara en av hundra gör det så har alla uppoffringar varit värt det och mangroveskogen har en chans att överleva, säger Daeng.

Trots att återplanteringen av mangroveskogen inte får något finansiellt stöd av myndigheterna så hoppas Daeng på att projektet kan leva vidare på privata donationer och stöd från lokalbefolkningen eftersom dom nu vet hur viktig skogen är för deras överlevnad.

Återplanteringen av mangroveskogen i Bang Bo har nu fått viss uppmärksamhet runt om i Thailand och kan kanske fungera som inspiration till andra att starta liknande projekt innan landets mangroveskogar helt har försvunnit.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista