Produktionschefen Oscar Mamani framför en av de bassänger där saltlösningen blir litiumkarbonat.
1 av 7
Produktionschefen Oscar Mamani framför en av de bassänger där saltlösningen blir litiumkarbonat. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Saltöknen i södra Bolivia tros ha världens största litiumreserver. Litium används för att producera batterier.
2 av 7
Saltöknen i södra Bolivia tros ha världens största litiumreserver. Litium används för att producera batterier. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
När saltlösningen evaporerat och kristalliserats kan man utvinna till litiumkarbonat. Priset har trefaldigats de senaste åren när alltfler länder försöker ställa om från fossila bränslen.
3 av 7
När saltlösningen evaporerat och kristalliserats kan man utvinna till litiumkarbonat. Priset har trefaldigats de senaste åren när alltfler länder försöker ställa om från fossila bränslen. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Victor Ugarte arbetar på den lilla pilotfabriken där litiumkarbonatet framställs och packas. Han hoppas att de tyska investerarna ska lösa problemen i produktionen.
4 av 7
Victor Ugarte arbetar på den lilla pilotfabriken där litiumkarbonatet framställs och packas. Han hoppas att de tyska investerarna ska lösa problemen i produktionen. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Militärer vaktar litiumproduktionen i saltöknen, som regeringen beskriver som av strategisk vikt för Bolivia.
5 av 7
Militärer vaktar litiumproduktionen i saltöknen, som regeringen beskriver som av strategisk vikt för Bolivia. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Litiumproduktionen har många problem: Maskiner som går sönder, det regnar mycket och marken innehåller mycket magnesium, som försenar processen.
6 av 7
Litiumproduktionen har många problem: Maskiner som går sönder, det regnar mycket och marken innehåller mycket magnesium, som försenar processen. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio
Luis Alberto Echazú är vice energiminister med ansvar för litium. Han tillbakavisar kritiken om att litiumproduktionen gått för långsamt och hävdar att regeringens fokus på batteritillverkning kommer göra Bolivia mindre råvaruberoende.
7 av 7
Luis Alberto Echazú är vice energiminister med ansvar för litium. Han tillbakavisar kritiken om att litiumproduktionen gått för långsamt och hävdar att regeringens fokus på batteritillverkning kommer göra Bolivia mindre råvaruberoende. Foto: Lotten Collin/Sveriges Radio

Bolivia vill bli en stormakt i batteriindustrin

9:58 min
  • I veckan offentliggjorde Bolivia en av sina viktigaste investeringar i modern tid. Staten ska tillsammans med det tyska företaget ACI Systems bygga en fabrik för att tillverka bilbatterier.
  • Bolivia har världens största reserv av litium, som behövs för alla typer av batterier och därför beskrivs som framtidens råvara - det som ska rädda världen undan fossila bränslen. Redan idag finns en pilotfabrik som ligger mitt ute i den bolivianska saltöknen.
  • Hör reportage av Ekots Latinamerikakorrespondent, Lotten Collin

- Hur vet du vart du ska? frågar jag.

- Jag orienterar mig efter bergen, säger chauffören, och pekar mot horisonten, där bergstopparna tittar fram bakom dimmolnen.

Vi är mitt ute på den vita, helt platta saltöknen. Det känns som att köra på tjock is.

Efter ett par timmar med samma vita utsikt och romantiska ballader kommer vi fram till en militärspärr. Bolivia vaktar sin dyraste råvara noga. Jag får instruktioner att inte fota utan att fråga först. På båda sidor om den smala vägremsan ligger enorma vattenbassänger som speglar sig i himlen. Vid en av dem väntar Oscar Mamani, kemist och chef för litiumproduktionen.

- De 20 bassängerna är fulla av saltvatten, som evaporerar och kristalliseras i sex olika stadier. Det tar ett år för saltvattnet att bli litium, förklarar Oscar Mamani.

Projektet inleddes för 10 år sedan, och svårigheterna har varit många.

- Uyunis saltöken är världens största, men litiumkoncentrationen här är lägre än i de chilenska och argentinska saltöknarna. Det regnar mer, så det tar längre tid för kristallerna att bildas, och det har varit svårt för oss att hitta en teknik som passar, säger Oscar Mamani, som ändå är stolt över att Bolivia gjort det helt på egen hand.

- Vi har visat att vi är kapabla att göra en så här stor investering med boliviansk kompetens, vi har inte bjudit in utländska företag för att de ska lära oss. Visst, baksidan är att det tagit lite längre tid. Men istället för att bara ta emot royalties från privata bolag så är vi nu ägare, och det är vi som sätter villkoren för de som vill investera, säger Oscar Mamani.

Ja, det har tagit tid för Bolivia. Till skillnad från Chile och Argentina, som på ett tidigt stadium bjöd in utländska investerare för att utveckla litiumproduktionen, har Bolivia försökt bygga upp en egen industri från grunden, med fokus inte på råvaran utan på slutprodukten: Batterier. Ett fokus som ekonomen och litiumexperten Juan Carlos Zuleta är kritisk till.

- Det här projektet har saknat både kompetens och teknologi. Därför har det tagit 10 år, kostat enorma summor, och den storskaliga produktionen är fortfarande inte igång. Under tiden har litiumpriset har tredubblats och Bolivia hade kunnat tjäna stora pengar om vi bjudit in utländska företag från början. Men regeringen är ideologiskt styrd, vilket gör att utvecklingen går långsamt säger Juan Carlos Zuleta. Han jämför med Sydkorea.

- Utländska företag investerar i Sydkorea eftersom de känner sig trygga där. Bolivia, däremot, sätter upp en massa regler för utländska investerare, som att staten måste äga en majoritet av alla företag. Till och med det tyska bolaget som nu valts ut till partner för batteriproduktionen har tidigare utryckt nervositet över att bli exproprierade, eller förlora kapital de investerar, säger Juan Carlos Zuleta.

I söndags offentliggjorde den bolivianska regeringen att det tyska företaget ACI Systems blir deras strategiska partner. Tyskarna ska investera 1300 miljoner dollar i två fabriker – en för att producera litiumkarbonat, och en som ska producera bilbatterier.

Viceministern för litium, Luis Alberto Echazú, berättar att Bolivia ställde fyra krav på utländska investerare.

- Vi kräver en miljövänlig litiumutvinning, att den bolivianska staten äger majoriteten av det företag vi bildar tillsammans, att tyskarna bidrar med högteknologisk spetskompetens, och att de kan garantera internationella kunder för våra batterier, säger Luis Alberto Echazú, när vi träffas på energiministeriet i La Paz.

Han beskriver litium som Bolivias framtid.

- Idag lever Bolivia på inkomsterna från naturgasen. Men det är en ändlig resurs som påverkar klimatet negativt, så vi hoppas att det här kan minska användningen av fossila bränslen, samtidigt som det gör Bolivia mindre känsligt för marknadens prissvängningar eftersom vi inte bara kommer exportera råvaran utan också utveckla batterierna, säger Luis Alberto Echazú.

Luis Alberto Echazú tillbakavisar kritiken om litiumproduktionen går för långsamt, och hävdar att stora nationella investeringar tar tid. När jag nämner påståendet att de tyska investerarna uttryckt oro för att bli exproprierade eller på annat sätt förlora det kapital de satsar i Bolivia så svarar ministern att det är illvillig högerpropaganda.

- De gånger vi förstatligat företag så har det varit för att de inte hållit vad de lovat. President Evo Morales är väldigt seriös, han ställer hårda krav på investerare. De får betala höga skatter eftersom vi vill att våra naturresurser ska gynna det bolivianska folket och inte bara utländska bolag, säger Luis Alberto Echazú.

Innan vi tar adjö ber han att få hälsa till Sverige, där han pluggade till ingenjör som ung. Och säger lite hemlighetsfullt att han fört samtal med svenska Volvo.

Tillbaka på Uyunis vidsträckta saltöknen. Jag får en kort rundtur på den lilla pilotfabriken där litiumkarbonatet färdigställs. Kemisten Victor Ugarte klagar på att saltet gör att maskinerna hela tiden går sönder, han hoppas att tyskarna kan lösa problemen. Fabriken har infört nattskift för att producera mer nu när priset på litium trefaldigats.

- Efterfrågan på litium har exploderat på grund av att elbilarna blir vanligare. Och jag känner mig stolt över att få arbeta med en lösning på våra miljöproblem, säger Victor Ugarte.

Han får medhåll av produktionschefen Oscar Mamani.

- Elbilsjätten Tesla släppte nyligen en del av sina patent, det öppnar upp för en boliviansk produktion av bilbatterier, i samarbete med tyskarna, säger Oscar Mamani som också gläds över att få in utländsk kompetens.

Han skrattar när jag frågar hur lång tid det tar innan han kan köra en bil med bolivianska batterier.

- Det dröjer nog länge innan de kommer hit till Bolivia. Men jag hoppas snart kunna hyra en bil i Europa eller USA och veta att det sitter ett bolivianskt batteri under motorhuven.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista