• Dokumentärfilmaren Fredrik Gertten fick försäljningen av rättvisemärkta bananer att öka kraftigt i Sverige, då hans film om arbetarna som blivit sjuka av att jobba på de hårt besprutade bananplantagen, sändes. Efterspelet, då det mäktiga bananbolaget Dole stämde det lilla svenska filmbolaget för förtal, gjorde honom själv känd över hela världen.  Nu är han tillbaka med ett nytt filmprojekt. Den här gången handlar det om kampen mellan den växande skaran cyklister på planeten och massbilismen som förväntas öka från 1 miljard bilar idag till 2 miljarder år 2020.

    -- Folk står inte ut längre, de kommer ingenstans i trafiken. Bilen fungerar inte som frihetsinstrument och bilreklamen ljuger.

  • Hela världen samlades i Rio 1992. Över hundra världsledare fanns på plats, tusentals frivilligorganisationer och många forskare närvarande. Alla verkade enade om, att få till ett avtal om en hållbar världsordning. En ny väg där social, ekonomisk och ekologisk utveckling skulle gå i hand i hand. I Sverige skulle de lokala Agenda 21 kontoren som inrättades i de flesta kommuner bana vägen. Men vad hände med dem? Och vad hände med det ambitiösa hållbarhetsarbetet som många kommunpolitiker slagit sig på bröstet för?

  • Det behövs stora förändringar i världens energiproduktion för att nå en hållbar utveckling och viktigast är att få bort fossila bränslen. Det konstaterar Stockholm environment institute, SEI, i en rapport som presenteras på den internationella miljökonferensen i Rio de Janeiro idag. En av åtgärderna som krävs, enligt rapporten, är att subventionerna för fossila bränslen upphör, något som världens ledare kommer diskutera under mötet som under onsdagen och torsdagen går in i sin mest intensiva fas.

  • Det svenska etanolföretaget SEKAB är redo att starta tillverkning av andra generationens etanol. Efter flera års forskning säger man sig nu ha en färdig metod för att bryta ner cellulosan i växters cellväggar till socker. Istället för att som nu använda sockerrör, vete, potatis och majs till etanolproduktion skulle det isåfall bli möjligt att göra spriten av blast och stjälkar, trädtoppar, rötter och annat avfall. Men det är en riskfylld investering och ännu har inget företag nappat.

  • Brasilien är nummer ett i världen på etanol. Bensinen i pumparna är utblandad med en fjärdedel alkohol, tillverkad av jästa brasilianska sockerrör. Brasilien producerar mest etanol i världen för export och en stor del av den etanol vi har på våra svenska bensinstationer kommer därifrån. Men hittills har spriten gjorts på det socker man enkelt klämmer ut ur sockerrören, och då finns egentligen 2/3 socker kvar i blasten och bladen. Just nu pågår ett intensivt forskningsarbete för att få ut även det här sockret ur sockerrörsresterna och jäsa till det som kallas andra generationens etanol. Vetenskapsradions Per Gustafsson har varit i Brasilien och besökt ett forskningslabb utanför Sao Paulo.

  • En stor del av utsläppen av den mycket giftiga metallen kvicksilver kommer ifrån småskalig guldutvinning där kvicksilvret används för att hitta guld. I vissa länder kan man köpa kvicksilver  som egentligen skall användas till tandfyllningar i form av amalgam, men som istället använts till guldutvinning.

    FN håller i slutet av månaden ett internationellt möte där syftet är att få till en konvention som ska stoppa utsläppen av kvicksilver. Men lyckas man inte med att hejda användningen av amalgam så kommer användningen av kvicksilver för att få fram guld fortsätta i oförminskad omfattning, det hävdar Lars Hylander som är docent på geovetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.

  • Mycket av det kvicksilver som släpps ut i världen kommer ifrån småskalig guldutvinning, där den giftiga metallen används för att hitta guld. I vissa länder används kvicksilver som är tänkt att användas till amalgam i tandfyllningar , istället just till guldutvinning. FN vill nu få stopp på utsläppen av kvicksilver, men då krävs att man också hejdar användningen av amalgam, det säger Lars Hylander  vid geovetenskapliga institutionen på Uppsala universitet som studerat guldutvinning i bland annat Brasilien.

  • Vad var det som hände egentligen på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 när USA gjorde upp med Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien bakom ryggen på EU om ett eget avtal. I en ny forskningsrapport som presenteras idag av Stockholm Enivironment Institute ges en helt annan bild än den som hittills framkommit.

  • Avverkningen i Brasilien har gått upp och ner de senaste trettio åren och sedan 2004 har man sett en dramatisk nedgång i avverkningstakten. Om man räknar i fotbollsplaner så avverkades 2004 så mycket som 4 fotbollsplaner brasiliansk regnskog per minut. 2010 hade det minskat till 1 fotbollsplan per minut, enligt Arild Angelsen, professor i utvecklingsekonomi vid norska universitetet för miljö och biovetenskap i Ås. I år rapporteras dock en liten ökning igen.

  • Det varit rätt positiva tongångar under senare år om Amazonas.  Förra sommaren kom en rapport från brittiska Chatham House som visade att den illegala avverkningen i den brasilianska regnskogen hade minskat dramatiskt under det senaste årtiondet.  Men  i våras kom nya rapporter om att avskogningen i Amazonas ökar igen. En viktig förklaring till både upp- och nedgång handlar om prisförändringar för kött och sojabönor. När vi köper mer Brasiliansk biff, så ökar också avskogningen.

  • Sverige förlorar hundratals miljoner kronor per år genom att inte odla de vanligaste genmodifierade grödorna på våra åkrar. För hela EU handlar det om mångmiljard belopp i samhällsförluster på grund av att GM-grödor anses kontroversiella. Det konstateras i en rapport "Genvägar eller senvägar" från expertgruppen för miljöstudier under finansdepartementet som är gjord av professor Torbjörn Fagerström.

    Men forskaren Christel Cederberg på SIK och Chalmers anser att beräkningarna på vilka ekonomiska vinster samhället skulle kunna göra genom att odla mer genmodifierade grödor är överdrivna.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista