• (Publicerades första gången 2/10-13) Ett varmare klimat kan ge upphov till fler extrema väderhändelser och det kan därför bli allt viktigare för svenska företag att försäkra sig om att deras råvaruleveranser från andra länder är klimatsäkrade. Det vill säga att underleverantörer är skyddade från stormar, översvämningar och missväxt.

  • Brytningen av platina, som bland annat används i katalysatorer till bilar, går bra. Företagen kamma hem stora vinster och verksamheten skapar många jobb. Men bakom framgångarna finns också miljöproblem och social misär.

  • Ungefär hälften av världens tillgångar på fossila bränslen består av kol och ett skräckscenario som förts fram vore om bristen på olja får fler länder att börja göra flytande bränsle av kol istället, eftersom klimatutsläppen är dubbelt så stora av sådan kolbensin. Ekots miljöreporter Malin Olofsson har besökt Sydafrika som fyller sina tankstationer med drivmedel från kol.

  • Sydafrika verkar inte ha några planer på att sluta med tillverkningen av flytande bränsle från kol. Men flera av de andra stora kolproducerande länder som haft planer på produktion i större skala verkar överge tekniken, åtminstone för tillfället. Både Kina och USA har de senaste åren lagt ner stora anläggningar för produktion av kolbränsle.

    De länder som kan göra det här bränslet är de som har mycket kol själva: Sydafrika, Kina, USA, Australien, Tyskland och Ryssland. Men det är framförallt Kina och USA som legat långt framme, och där har flera projekt lagts ner de senaste åren.

  • – Givet förväntningarna får man väl säga att mötet var en flipp för EU, vars strategi lyckades fullt ut att man ändå fick en överenskommelse om en färdplan, det säger Björn-Ola Linnéer, professor vid Linköpings unversitet, som länge följt klimatförhandlingarna.

    – Men jag är inte optimistisk. Jag tror att vi bygger in samma problem i den nya överenskommelsen som vi haft med Kyotoprotokollet där länder antingen hoppar av, sänker sina ambitioner eller helt enkelt inte uppfyller dem.

    Björn- Ola Linnér skulle hellre se en uppgörelse där världens länder lovar att göra investeringar i koldioxidsnål teknik och innovationer.

    – Internationella energiorganet (IEA) har ju talat omatt det behövs  upp till 90 miljarder US dollar per år för att nå tvågraders målet. Så det skulle väl kunna va ett gemensamt mål att investera i det.

  • − En väckarklocka för mig är den nya kunskapen att koldioxiden vi nu släpper ut inte försvinner på 150 år som IPCC förut ansett. Den kommer att påverka klimatet i tusentals år, säger Michael Tjernström som är professor i meteorologi vid Stockholms Universitet.

    Förhoppningarna om att politikerna ska kunna komma överens om ett bindande avtal under klimattoppmötet i Sydafrika är mycket små. Den politiska processen verkar stå still, samtidigt som klimatforskningen går starkt framåt och blir allt säkrare. Den snabba globala uppvärmningen vi ser nu saknar motstycke historiskt och radikalt minskade mänskliga utsläpp måste till om den ökande växthuseffekten ska kunna stoppas vid två grader.

  • Idag börjar FNs stora klimatmötet COP17 i sydafrikanska Durban. Här kan du följa hela Sveriges Radios bevakning av det viktiga mötet på en och samma sida.   Vetandets Värld 28/11 klockan 12.10 handlar om var klimatvetenskapen står idag och på onsdag gör Klotet en hel sändning på sedvanlig tid 13.20 om vad politikerna egentligen kan och tänker göra för att leva upp till vad forskarna säger är nödvändigt för att hejda den globala uppvärmningen.

  • EUs mål i de kommande klimatförhandligarna i Durban kommer att vara att få så många länder som möjligt att skriva under på en andra åtagandeperiod av Kyotoavtalet. Trots att det bara täcker en liten del av världens koldioxidutsläpp (eftersom flera av de största usläppsländerna som Kina och USA alltså inte skrivit under) ) Men varför håller Europa då fast vid vad som kan verka som ett ganska tandlöst avtal?

    – Det är en väldigt bra fråga. Men Kyotoprotokollet är det vi har. Det är ett legalt, bindande ramverk med strukturer som vi vet fungerar. EU har byggt hela sin lagstiftning på detta och protokollet är väldigt viktigt för många länder, inte minst de minst utvecklade.

    Anna Lindstedt säger också att samtidigt som EU är öppet för att förlänga Kyotoavtalet så vill de se "tydliga steg mot ett nytt, globalt klimatavtal som alla länder kan skriva på" och att de länder som står utanför Kyoto (och endast gör frivilliga utsläppsminskningar) måste bli mer ambitiösa.

    Hör mer om vad Sveriges nya klimatambassadör tror om möjligheterna att komma fram till ett avtal i Durban här.

  • Vad var det som hände egentligen på klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 när USA gjorde upp med Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien bakom ryggen på EU om ett eget avtal. I en ny forskningsrapport som presenteras idag av Stockholm Enivironment Institute ges en helt annan bild än den som hittills framkommit.

  • När Ordföranden för FN:s högnivåpanel anlände till Kungliga Vetenskapsakademin och Nobelsymposiet om hållbar utveckling så hade ordföranden professor Johan Rockström vid Stockholms Environment Institute klart ett memorandum om hur jorden ska räddas undan miljöförstöring. Kravet från nobelpristagarna var bland annat: 1000 miljarder dollar årligen till förnyelsebar energi och stopp för subventioner till fossilkraft. Finlands president Tarja Halonen ska nu tillsammans med de andra toppolitikerna ta fram ett underlag inför nästa års stora miljömöte i Rio de Janeiro.

    Rättelse 19/5: I rubriken användes tidigare det amerikanska begreppet 1 trillion $ (dvs 1000 miljarder ). Det är dock INTE samma sak som 1 triljon på svenska ( 1 miljon biljoner ). Därför skriver vi istället ut summan på samma sätt som i brödtexten.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista