• 1 av 3
    2 av 3
    3 av 3
    Vätgassamhället

    Enligt branschorganisationen Vätgas Sverige skulle det behövas 23 vätgasmackar till en kostnad om 350 miljoner kronor för att täcka in hela Sverige för bränslecellsbilar, visar en EU-stödd rapport de snart har klar. I priset ingår att man kan tillverka vätgasen lokalt på varje mack.

  • Vätgassamhälle

    Japan har bestämt sig för en stor satsning på energi från vätgas de närmaste decennierna. Vätgas som kan tillverkas av vanligt vatten med hjälp av el, ger inga koldioxidutsläpp och kan enligt de japanska myndigheterna bli en viktig del i landets framtida energimix. Nu diskuterar japanska myndigheter att få köpa vätgas från Norge, gjord med hjälp av svensk och norsk vatten- och vindkraft.

  • När Sovjetunionen föll blev priset för Georgien högt. Skyhög arbetslöshet, närapå anarki och krig med Ryssland ledde till stora förluster av naturvärden. Skogsskövling, tjuvjakt och miljöutsläpp. Idag är situationen något bättre, men ett nytt stort hot är den snabba ekonomiska utvecklingen i grannlandet Turkiet. 100-tals vattenkraftsdammar planeras nu i Georgien för att ge ström åt turkarna. Ibland i nationalparker och skyddade områden som är hem för sällsynta djur. Frilansreportern Marcus Hansson har spanat in läget i Georgien, en biologisk hotspot där det finns hyenor, antiloper och leopard.

  • Den borgerliga regeringen har öppnat för att de nuvarande 10 svenska reaktorerna kan ersättas med nya när de tjänat ut. I Tyskland däremot så beslutade politikerna efter härdsmältorna i japanska Fukushima att man ska lägga ned alla tyska kärnkraftverk inom 9 år. Den elen ska ersättas med sol och vindkraft och på sikt ska det mesta av kolkraften också bort. Klotet var på ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademin i måndags som mynnade ut i att Sverige inte bör följa i Tysklands fotspår.

  • Svenska exportvaror leder till betydligt lägre utsläpp av växthusgaser globalt än om stålet och pappersmassan tillverkats i länder med mycket fossil energi. Det borde Sverige få tillgodoräkna sig i de internationella klimatförhandlingarna, tycker Astrid Kander som är professor i ekonomisk historia vid Lunds Universitet och som tagit fram en ny beräkningsmetod.

  • I Sverige är det framförallt restprodukter från skogsindustrin som flis, spån, toppar och grenar som används till vår biobränslebaserade el- och värmeproduktion. Man odlar inte särskilt mycket för direktanvändning, även om det finns odlingar av snabbväxande träd, som pil, som går till förbränning. Däremot är det inte särskilt mycket biprodukter från jordbruket som används, och där menar många inom branschen att det finns en stor potential.

  • En tredjedel av Sveriges minskade klimatutsläpp till år 2020 ska vi uppnå genom utsläppsrätter via CDM (Clean Development Mechanism), alltså att vi hjälper fattigare länder att minska sina koldioxidutsläpp istället. Hundratals miljoner skattekronor har gått till vattenkraftverk, vindsnurror, solel och biogas i till exempel Rwanda, Tanzania, Mauritius och Benin, men också i Kina, Indien och Brasilien.
    Tanken är att man få större utsläppsminskningar för pengarna i u-länder och samtidigt sprider svensk miljöteknik. Men de svenska CDM-satsningar har kritiserats av Riksrevisionen, miljöorganisationer och forskare för att klimatnyttan inte alltid är så stor som påstått. Klotet åkte till Rwanda för att inspektera de svenska klimatprojekten på plats.

  • Det tar längre tid än man hittills trott att få ned de globala koldioxidutsläppen genom att ersätta kolkraftverk med andra energikällor. Det hävdas i en ny studie där man räknat på alla extra utsläpp det blir av att bygga nya sol-, vind- och vattenkraftverk. Längst tid tar det att stoppa den globala uppvärmningen om man väljer naturgas och koldioxidlagring med CCS-teknik.

  • Många sjöar i Norrland som används som vattenmagasin för vattenkraften har utarmats på näring. Det här drabbar fisken, speciellt rödingen som blivit mindre och mindre i storlek och dessutom minskat i antal, det visar en studie från Uppsala universitet. Men genom att tillsätta en liten mängd näring kan man få fisken att både växa i storlek och bli fler till antalet, det säger Göran Milbrink, professor i zooekologi vid Uppsala universitet som jobbat med metoden under många år.

  • Många sjöar i Norrland som används som vattenmagasin för vattenkraften har utarmats på näring. Det här drabbar fisken, speciellt rödingen som blivit mindre och mindre i storlek och dessutom minskat i antal, det visar en studie från Uppsala universitet. Men genom att tillsätta en liten mängd näring kan man få fisken att både växa i storlek och bli fler till antalet, det säger Göran Milbrink, professor i zooekologi vid Uppsala universitet som jobbat med metoden under många år.

  • Fiskbestånden i närheten av vattenkraftverk i Norrland återhämtar sig inte med tiden. Fiskarna blir istället mindre och färre till antalet ju längre tiden går efter att ett vattendrag har reglerats. Det visar en omfattande studie från Uppsala universitet där man studerat fiskarten röding under en lång tid.

  • Elnätet i hela Norden är ihopkopplat så om det börjar blåsa på vindkraftverken på Gotland så påverkar det även nätet i resten av Sverige, och Norge och Finland och delar av Danmark. Och det måste hela tiden vara exakt balans mellan hur mycket som matas in på hela det här jättenätet och hur mycket folk gör av med, så att frekvensen är 50 hertz. Så snart konsumtionen blir högre än produktionen så börjar alla kraftgeneratorer snurra lite långsammare och det går signaler om att släppa på mer el.

  • Länder inom EU som har dåliga förutsättningar för att producera förnybar energi kan komma att lägga satsningarna i Sverige istället. Det kan till exempel betyda att ett annat land betalar Sverige för att sätta upp vindkraftverk här, eftersom det blåser för dåligt i det egna landet.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista