• 2014 verkar bli det varmaste året sedan slutet av 1800-talet enligt preliminära siffror från Världsmeteorologiska organisationen (i slutet av januari vet vi säkert). FN kom med nya klimatrapporter och förnybar energi slog rekord. För skog, hav och utrotningshotade djur såg det dystert ut på många håll. Men flera storföretag satte miljömål som går betydligt längre än politiska avtal. Välkomna till Vetenskapsradion Klotets årskrönika.

  • 1 av 3
    2 av 3
    3 av 3
    Vätgassamhället

    Enligt branschorganisationen Vätgas Sverige skulle det behövas 23 vätgasmackar till en kostnad om 350 miljoner kronor för att täcka in hela Sverige för bränslecellsbilar, visar en EU-stödd rapport de snart har klar. I priset ingår att man kan tillverka vätgasen lokalt på varje mack.

  • 1 av 6
    2 av 6
    3 av 6
    4 av 6
    5 av 6
    6 av 6
    Vätgassamhället

    Det är kanske dags att utfärda en varning till tyskar som vill ta sin bränslecellsbil till Sverige. Man får tanka i Danmark och på nåder kanske få Malmö kommuns pump. Nästa ställe att tanka vätgas till den nya sortens elbilar med 50 mils räckvidd är Sandviken. Men bara till nästa vecka när nu kommunen där ihop med verkstadsjätten Sandvik tillfälligt testar en mobil vätgasstation inne på ett fabriksområde

  • 1 av 4
    2 av 4
    3 av 4
    4 av 4
    Vätgassamhället

    På papperet är vätgas en fantastisk lösning för att bära och lagra energi. När man har överskott av vind och solenergi tex kan man använda den elen för att tillverka vätgas. Det är fallet i Tyskland och därför satsar nu landet på att inom två år bygga 50 vätgasmackar. Klotets reporter Marcus Hansson tog en provtur i en av de nya vätgasbilar som nu går att köpa hos bilhandlarna.

  • Vätgassamhälle

    Japan har bestämt sig för en stor satsning på energi från vätgas de närmaste decennierna. Vätgas som kan tillverkas av vanligt vatten med hjälp av el, ger inga koldioxidutsläpp och kan enligt de japanska myndigheterna bli en viktig del i landets framtida energimix. Nu diskuterar japanska myndigheter att få köpa vätgas från Norge, gjord med hjälp av svensk och norsk vatten- och vindkraft.

  • Statliga Vattenfall kan förlora de lönsamma el- och fjärrvärmenäten i Tysklands näst största stad Hamburg. Det efter att det i en folkomröstning i Hamburg igår blev ett mycket knappt ja till att staden från nästa år ska försöka köpa tillbaka näten från Vattenfall.

  • Kina försöker locka tillbaka sina toppforskare från utlandet, till exempel från Sverige. Men en faktor som kan motverka det här är miljöförstöringen som följt i spåren på Kinas snabba ekonomiska utveckling under senare år. De stora utsläppen till luft, vatten och mark är hälsovådliga och välutbildade kineser flyr landet enligt Karl Hallding på Stockholm Environment Institute.

  • Den borgerliga regeringen har öppnat för att de nuvarande 10 svenska reaktorerna kan ersättas med nya när de tjänat ut. I Tyskland däremot så beslutade politikerna efter härdsmältorna i japanska Fukushima att man ska lägga ned alla tyska kärnkraftverk inom 9 år. Den elen ska ersättas med sol och vindkraft och på sikt ska det mesta av kolkraften också bort. Klotet var på ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademin i måndags som mynnade ut i att Sverige inte bör följa i Tysklands fotspår.

  • Det forskas intensivt i många länder på hur man ska få elnäten smartare så att de klarar av att många hushåll börjar göra sin egen el från sol och vindkraft. En expertgrupp jobbar nu med att ta fram en nationell handlingsplan för sveriges smarta elnät som ska vara klar inom två år.

  • Vindkraftverkstorn byggda i trä kan göra vindkraften både billigare och effektivare. Istället för ståltorn som är svåra att transportera så kan träplattor som monteras på plats användas. Den tekniken testas nu i Hannover i Tyskland där ett 100 meter högt vindkraftverkstorn i trä är på väg att färdigställas.

  • Kärnkraftsavvecklingen i Tyskland

    Den tyska energiomställningen pågår för fullt. Die energiewende innebär att 80% av landets energiförsörjning ska vara förnybar år 2050, nu står den förnybara delen för ungefär en femtedel. Enligt motsvarigheten till det tyska naturvårsverket har stängningen av de första åtta reaktorerna inte lett till någon ökning av landets koldioxidutsläpp. Kärnkraften har ersatts främst av sol och vind, visar statistik sammanställd av bland andra den tyska kolindustrin och finansminisiteriet. Die Energiwende verkar alltså ha fungerat hittills, men fortfarande återstår en stor utmaning då den största delen av Tysklands elproduktion genereras av kolkraft. Kritiker hävdar att det är i stort sätt omöjligt att ersätta allt med förnybar energi medans förespråkarna för den gröna energin menar att det bara är en tidsfråga.

  • Kärnkraftsavvecklingen i Tyskland

    Nya energikällor i kombination med gammal teknik ska bli nyckeln för tysk elförsörjning när kärnkraften läggs ner. I form av vätgas ska vindkraft lagras till dagar då vinden inte blåser. Vi har besökt en testanläggning som producerar vätgas med hjälp av vindkraftsel, energi som skulle kunna lagras i de Tyska stadsgasnäten.

  • I en debattartikel i Svenska Dagbladet i slutet av april, som var ett svar på en debattartikel från Kungliga Vetenskapsakademien om vindkraftspotentialen i Sverige, lyfte professor Tomas Kåberger fram situationen efter kärnkraftsolyckan i Fukushima och menade att det är ett ohållbart system med för stora risker. Just därför ska man satsa på förnybar produktion,  bland annat vindkraft, tyckte han. Men i det heta debattläget skrev Kåberger om situationen i Fukushima: "I de nu kontaminerade områden man inte haft råd att utrymma aborteras missbildade foster". Nu backar han och säger att uttalande var dumt och missledande.

  • I Sverige är det framförallt restprodukter från skogsindustrin som flis, spån, toppar och grenar som används till vår biobränslebaserade el- och värmeproduktion. Man odlar inte särskilt mycket för direktanvändning, även om det finns odlingar av snabbväxande träd, som pil, som går till förbränning. Däremot är det inte särskilt mycket biprodukter från jordbruket som används, och där menar många inom branschen att det finns en stor potential.

  • Omkring en fjärdedel av den energi världen behöver 2050 skulle kunna komma från bioenergi. Den bedömningen gör IEA i en färsk rapport. Det handlar om avfall av olika slag, energiskogar och rester från skogsindustrin.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista