• Cecilia Sundberg på SLU visar biokolspis
    Biokol, det "nya" svarta guldet

    Ett forskningsprojekt i Kenya visar goda resultat av att använda biokol inom småjordbruket, där jordbrukarna producerar egen biokol med hjälp av en så kallad biokolspis.

  • Biokol, det "nya" svarta guldet
    "Teknologi med win-win-win"

    Biokol har blivit högaktuellt i kampen för att minska koldioxid i atmosfären. Biokol bildas genom förkolning av organiskt material och kan användas för att förbättra jordkvaliteten samtidigt som det binder kol i marken.

  • Det Östafrikanska landet Kenya skriker efter energi och storsatsar på geotermisk energi ifrån underjorden. Den ekonomiska utvecklingen i landet går bra och både privatpersoner och industrier kräver mer energi för att slippa importera dyrbar olja ifrån utlandet. Dessutom har vattenkraften i landet blivit allt mer opålitlig på grund av minskande regn.

    Kenya producerar redan idag 13% av elektriciteten via geotermiska kraftverk men nu storsatsar den kenyanska staten på att mångdubbla produktionen.

  • Kenya storsatsar på så kallad geotermisk energi, alltså energi ur värmen i jordens inre, och landet är först i världen med att utveckla små mobila kraftverk för det här. En fördel med de små anläggningarna är att de kan börja producera elektricitet betydligt snabbare jämfört med stora kraftverk som tar långt tid att bygga upp.

  • Att samodla träd och jordbruksgrödor, det som på engelska fått namnet "agroforestry" har visat sig ha många fördelar. Bland annat håller träden kvar näring och vatten i odlingen, något som bidragit till att skördarna har ökat hos de småbrukare som använder systemet i bland annat Östafrika.

    Några som var tidigt ute att sprida metoden var organisationen Vi-skogen som har jobbat i 30 år med trädjordbruk i området kring Victoriasjön i Östafrika.

  • Det finns fler träd i jordbrukslandskap världen runt än vad forskare tidigare trott, det visar en ny kartläggning. På nära hälften av all jordbruksmark så täcks minst en tiondel av ytan av träd och i vissa områden ökar nu samodlingen av träd och jordbruksgrödor.

    I området kring Victoriasjön i Östafrika har den här odlingsmetoden blivit ett sätt för bönderna att öka skördarna och ge möjlighet till extra inkomster.

  • Ett unikt projekt där ett dataspel står i centrum ska bidra till att förbättra levnadsförhållandena för invånarna i ett av Afrikas största slumområden. Tanken är att ungdomar i slumområdet ska få tillgång till bärbara datorer och med hjälp av dataspelet Minecraft kunna vara med att utforma sin egen livsmiljö. Idén och konceptet har använts i svenska förorter och drivs av Svensk Byggtjänst i samarbete med den svenska speltillverkaren Mojang.

    Nu har även FN:s avdelning för stadsutveckling, UN Habitattänt på idén och meningen är att ungdomar i slumområdet Kibera i Kenyas huvudstad Nairobi snart ska få tillgång till dataprogrammet.

  • FN:s organ för boende och bebyggelse, UN Habitat , jobbar tillsammans med Nairobi kommun för att förbättra levnadsförhållandena i ett av Afrikas största slumområden, Kibera i Nairobi. Efter att  Svensk Byggtjänst hört av sig och berättat att de använder spelplattformen i spelet Minecraft för att engagera ungdomar i stadsplanering i svenska förorter, tände Tomas Melin på UN-Habitat på idén. Nu ska dataspelet bli en del i förändringen av Kibera som brottas med stora problem vad gäller sanitet, kriminalitet och brist på öppna, offentliga platser, för ungdomar att vistas på. Dataspelet ses framförallt som ett sätt nå ungdomar och få dem med sig i förändringsprocessen.

  • – Man ser alla möjligheter och tänker "om vi bara samordnar litet så blir det bättre. Om vi bara låter dem mötas så kan vi göra det här". 

     – Och klimatet är otroligt! Solen väller ner, energifrågan skulle kunna vara löst på nolltid tycker man. Men det är andra strukturer och andra krafter som motverkar det.

    Ulrika Stenkula och Viktoria Walldin på White  har båda flera års arbete med stadsplaneringsprojekt i Kibera. De vittnar om stor frustration bland lokala tjänstemän över bristande politisk vilja.

    De tror också att om inte det nya dataprojektet drivs underifrån, från de som bor i Kibera, finns en risk att det blir ännu ett kortsiktigt hjälpprogram, som visserligen kan förbättra situationen för några få och för stunden. Men som också kan lämna efter sig trötthet och besvikelse.

  • Övergödningsproblemen i Afrikas största sjö, Victoriasjön, är enorma. Stora mängder orenat avloppsvatten och näringsämnen från jordbruket väller ut i vattnet och har inte minst gynnat den vattenhyacint som togs till Afrika från Sydamerka för länge sedan och som sen spridit sig till Victoriasjön. Trots att hundratals miljoner kronor har satsats på att få bort, eller i alla fall begränsa, vattenhyacinternas utbredning så fortsätter de näckrosliknande växterna att orsaka problem.

  • – Afrikas framtid ligger i att satsa på förnyelsebar energi och att ta fram egna tekniker för detta. 

    Judi Wakhungu, vid Afrikan Center for Technology Studies är övertygad om att förnyelsebar bioenergi är ett bättre alternativ för att säkra Afrikas energisäkerhet i framtiden, än de nya fynd av olja och andra ändliga resurser som nu görs i flera afrikanska länder.

  • Torkan som drabbat Afrikas horn är den värsta på 60 år. Miljoner människor är fortfarande i akut behov av mathjälp i Somalia, Etiopien, Kenya, Eritrea och Djibouti. De få regndroppar som hittills fallit räcker inte på långa vägar. Torkan har dödat miljoner djur och eftersom boskapshjordarna är den största tillgången för många familjer i de drabbade områdena, har de nu förlorat stora delar av det de lever av.

  • Mångmiljardbelopp har pumpats in i katastrofbistånd till Afrikas horn de senaste månaderna, men både forskare och hjälporganisationer är överens om att akuthjälpen inte är hållbar i längden. Kanske gör den till och med ont värre, för Afrika skulle med rätt hjälp kunna föda sig självt.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista