• Odla fisk i industrimiljö, en lösning för framtidens matkris?
    Landskrona.

    Av spillvärmern från blysmältverket värms sex vattentunnor upp i en övergiven lagerlokal på industriområdet. I tunnorna odlas den afrikanska fisken tilapia i en sluten inomhusodling.

    De landbaserade odlingsmetoderna bli allt vanligare, och det senaste är att använda spillvärme från industrier för att odla växter och djur. Men blysmältverket har tidigare haft problem med föroreningar, och frågan är hur det egentligen fungerar att odla mat på ett ställe där avsikten egentligen är att ta hand om blybatterier.

    Mer: Vår reporter Agnes Faxén diskuterar för- och nackdelar med nya odlingsmetoder

  • Varför kan norska fiskare men inte vi?
    God fiskförvaltning en av förklaringarna.

    Torsken i Nordnorge frodas. Inte sedan förkrigstid har bestånden varit lika stora och välmående. Norge har sedan 1980-talet satsat stora resurser på fiskförvaltning, och forskare menar den satsningen nu ger utdelning.   

  • EU-kommissionens hot fick effekt.

    En del av EU:s fiskeripolitik handlar om ansvarsfull handel, tillexempel att sätta stopp för illegalt fiske i länder som EU importerar fisk från. Ett exempel finns i Liberia där EU hotade att stoppa fisket om inte liberianerna själva gjorde något åt de internationella fiskeflottor som dammsög havet utanför landets kuster på fisk.

    Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff besökte en liten fiskeby i närheten av Monrovia samtidigt som Sveriges biståndsminister Isabella Lövin var där. Isabella Lövin har i sitt tidigare arbete som EU-parlamentariker drivit frågor om hållbart fiske och ville nu se om EU reglerna  gett resultat

  • Långvarig och hållbar förvaltningsplan.

    Många fiskbestånd hotas av överfiske och miljöförändringar, men Nordnorge har tvärtom sett en rekordtillväxt av torsk. Bestånden har inte varit lika stora och välmående på 100 år, enligt norska forskare. Den norska modellen för fiskförvaltning är en del av förklaringen.

  • Klotet har rapporterat om vad som har beskrivits som ett sandkrig i Asien, där jakten på världens mest använda råvara efter vatten ofta sker illegalt med stora konsekvenser för miljö och boende. Men också i vårt eget närområde pågår sandutvinning. Den sker under betydligt hårdare reglering, men enligt kritiker skadar det miljön även här. Och enligt kritikerna så påverkar den danska sandutvinningen också miljön på den svenska sidan Öresund. Sundet anses ha en unik bottenmiljö tack vare över 80 år av förbud mot bottentrålning, men dess botten är alltså inte fredad mot sanduppsugning i stor skala.

  • Att 40 miljarder ton sand och grus varje år går åt för att bygga hus, vägar och nytt land, orsakar en hel del miljöproblem. När sanden sugs eller grävs bort försvinner bottensubstrat som är livsviktig för vattenlevande organismer, inte minst fisk. Människor som livnär sig på fiske får problem när fiskbestånden minskar och strändernas naturliga förflyttning störs med stora konsekvenser som följd. Marcus Hansson tar med oss till den indonesiska ön Java där sandutvinningen satt sina spår.

  • 2014 verkar bli det varmaste året sedan slutet av 1800-talet enligt preliminära siffror från Världsmeteorologiska organisationen (i slutet av januari vet vi säkert). FN kom med nya klimatrapporter och förnybar energi slog rekord. För skog, hav och utrotningshotade djur såg det dystert ut på många håll. Men flera storföretag satte miljömål som går betydligt längre än politiska avtal. Välkomna till Vetenskapsradion Klotets årskrönika.

  • I inloppet till Stockholm, den så kallade furusundsleden, där passerar upp till 20 kryssningsfartyg och finlandsfärjor dagligen. De skeppen skapar enorma svallvågor och sugande strömmar som eroderat bort många meter av sandstränderna. Borta är livet både på havsbotten och vid strandkanten och de som har sina hus längs leden har nu tröttnat på att se sina tomter sugas ut i havet och kräver lägre hastighet på båttrafiken.

  • Syrebrist i haven

    Enligt FNs klimatpanel IPCC har den globala temperaturen i världshavens ytvatten stigit med 0,8 grader sedan 1800-talet, men det är ett snitt. I haven här uppe i norr som Nordsjön och Östersjön har det blivit en hel grad, ja till och med en och en halv grad varmare som mest. I vattnen kring Spetsbergen har redan helt nya fiskarter från sydligare nejder upptäckts.

  • Kocken Daniel Frick är delägare i B.A.R. sveriges första MSC-certifierade restaurang. När Klotet besöker Marine Stewardship Councils svenska 10-årskalas i en livsmedelsbutik i Stockholm bjuder han på hållbart fiskade Hokifiléer. Daniels fish n chips är gyllengula och frasiga i fina pappstrutar, mjuk fiskarom, bra spänst som om de hoppat rakt upp ur vattnet och ned i fritösen, perfekta helt enkelt. Hans fisktacos är en spännande variant av fredagsmys, med mycket ambitiösa såser som gifter sig med sting. Recepten följer nedan.

  • Att äta fisk är ju är så nyttigt. Men när man hör FN-statistiken om att 80 % av våra världshav är fiskade till maxgränsen eller överfiskade, så är det inte lätt att veta vad man ska välja i butikshyllorna. Till hjälp för villrådiga finns bla KRAV och MSC-märkningen. Klotet jagar hållbar fisk till matbordet och vi börjar i en livsmedelsbutik.

  • Mindre än en tredjedel av all fisk som fiskas i svenska vatten blir till mat. Resten slutar som djurfoder. Men med ny teknik skulle mängden fisk som hamnar på tallriken kunna mer än fördubblas enligt forskaren Ingrid Undeland vid Chalmers, och flera industrier är intresserade att testa.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista