Brist i djuromsorg på grisgårdar

Djuromsorgen av svenska grisar är inte bra. Det visar en granskning som Ekot har gjort. Fyra av tio grisgårdar som kontrollerats av kommunerna det senaste året hade brister i djurskyddet enligt en enkät till kommunernas djurskyddsinspektörer.

Göran Gustavsson är djurskyddsinspektör i Örebro och han är kritisk mot den moderna grisproduktionen.

– Hela grisproduktionen är ju genomindustrialiserad. Det är ju högsta möjliga produktion till minsta möjliga insats. Konsumenten kanske inte är upplyst om hur grisen har det egentligen.

Hur medvetna tror du folk är om hur grisarna har det i verkligheten?

– Jag tror inte de är medvetna alls, utan bara köper sin julskinka och sin fläskkotlett, säger djurskyddsinspektören Göran Gustavsson.

På en vanlig bondgård i Mellansverige vankar en liten grupp grisar omkring på kalt betonggolv och väntar på mat.

De här grisarna kommer aldrig gå ut och böka i jorden. Med några få undantag föds svenska grisar upp inomhus, sommar som vinter. Men grisarna mår sällan bra av att bara vara inomhus.

Luften är så dålig att nära var tionde gris som föds upp inomhus har hunnit få lungsäcksinflammation innan den skickas till slakt vid sex månaders ålder.

Margareta Thorgren är informationsdirektör på Scan Sveriges största leverantör av griskött. Hon tycker grisarna har det bra.

– Om man tittar på den svenska grisen kontra hur det ser ut i övriga Europa, så vet vi att grisarna har större yta att vara på i Sverige och det finns mer strö i boxarna, säger Margareta Thorgren.

Den svenska djurskyddslagstiftningen är visserligen strängare än i många andra länder.

Men enligt en enkät som Ekot skickat till kommunernas djurskyddsinspektörer hade fyra av tio kontrollerade grisbönder brister i djurskyddet. Statistik från tidigare år från Jordbruksverket ger en liknande bild.

Exempel på brister är vanvård, dålig luft och för små lokaler. En vanlig orsak till att grisar blir sjuka och skadar sig är brist på halm. Enligt enkäten är det för lite halm i nästan varannan kontrollerad grisgård.

Bristen på halm gör också att åtta av tio smågrisar får skador på benen. Skadorna får de när de ligger och diar på betonggolv med för lite halm.

Rolf Axel Nordström har fött upp grisar utomhus i snart 30 år nu på sin gård Ängavallen, söder om Malmö. Han är mycket kritisk till den konventionella grisuppfödningen.

– Man har inte brytt sig om att ta tillvara den kunskap som finns idag. Istället ser man rent krasst på lägsta möjliga foderinsats, lägsta möjliga kostnader mot högsta möjliga utbud, som i all annan industri.

– Men det är ju annorlunda med djur än det är med elektroniska eller mekaniska maskiner, säger Rolf Axel Nordström.

Daniel Öhman
daniel.ohman@sr.se

Fakta om enkäten:

Ekots enkät har skickats till samtliga djurskyddsinspektörer i de svenska kommunerna. Inspektörerna kontrollerar att lantbrukarna efterlever djurskyddslagen.

*62 procent av kommunerna har svarat.

*Vid 39 procent av de kontrollerade gårdarna upptäcktes brister i djurskyddet.

*Vid 35 procent av de kontrollerade gårdarna ledde dessa brister till en anmärkning eller ett påpekande.

*Vid 44 procent av de kontrollerade gårdarna fanns inte tillräcklig tillgång på halm.

Uppgifterna om skador på benen, grisars sjuklighet och lungsäcksinflammation har hämtas från forskning på SLU och andra svenska universitet, svenska djurhälsovården och Svenska Pig.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.