Iskalla östgötar

Sverige var en av de ledande polarnationerna i slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet, bl a efter att unionen med Norge upplösts 1905, minskade det svenska intresset för polartrakterna och det blev i stället Norge som blev ledande nordisk nation i både de norra och södra polartrakterna.

I "Iskalla östgötar" presenterar Mats Carlsson-Lénart tillsammans med museichefen och polarexperten Håkan Jorikson sex östgötska polarfararöden.
Mats Carlsson-Lénart är frilansjournalist med historia och vetenskap som specialitet och tidigare bekant för P4 Östergötlands lyssnare. Håkan Jorikson är chef för Grenna Museum Polarcenter i Gränna, tidigare Andréemuseet men som nu har en ambition att täcka hela den svenska polarhistorien.

  • Den svenska expeditionen till Spetsbergen 1861 var den första rent vetenskapliga svenska polarfärden och den första tvärvetenskapliga polarexpeditionen överhuvudtaget. Idén var att segla upp till polartrakterna med två lite större fartyg och sedan från dessa forska med små båtar som man kunde stiga iland med nästan var som helst och även t ex loda på grunda vatten.

  • År 1868 fanns det ännu stora områden i polartrakterna som inte var kartlagda eller ens besökta av människor. Ingen hade ännu varit i närheten av Nordpolen t ex men försöken att nå så långt norrut som möjligt tilltog under 1860-talet. Magen hand, med den norska fångstskutan Severin. gick så långt att Holmgren lämnade expeditionen och tog sig hem till Sverige på en

  • En idag i princip komplett bortglömd polarforskare mm är Per Dusén (1855-1926), född i Vimmerby men under större delen av sitt liv baserad i Vinnerstad utanför Motala där hans far var präst under många år. Men han var under långa perioder på resande fot, förmodligen en av sin tids mest beresta östgötar med forskningsfärder till både Afrika (Kamerun), Sydamerika (Eldslandet mm) och till polartrakterna.

  • Kring förra sekelskiftet ökade det internationella intresset för Antarktis! Före 1895 hade ingen människa alls varit iland på "sydkontinenten" som siktades av människor första gången på 1820-talet. Men efter norrmannen Borchgrevinks landstigning 1895 följde plötsligt en lång rad expeditioner som stegvis började utforska den väldiga landmassan med sina långa och isiga kuster.

  • Ganska snart efter flygets genombrott i början av 1900-talet togs flygplan och inte minst luftskepp i anspråk i polarforskningen. En pionjär i detta avseende var Roald Amundsen (1872-1928) som var en av de första i Norge som tog civilt flygcertifikat. Amundsen är ju den störste och mest berömde av alla norska polarhjältar, en typisk företrädare för den sk heroiska perioden inom polarforskningen, där rekord och prestige var viktigare än forskningsresultat. Amundsen är mest känd för att ha kommit före britten Scott till Sydpolen år 1912 och för den första genomseglingen av Nordvästpassagen.

  • Efter andra världskriget började en ny era i polarforskningen. Några vita fläckar på kartan fanns inte längre och den heroiska periodens jakt på prestige och rekord var redan långt borta. Nu handlade det om seriös och systematisk forskning med hjälp av de senaste tekniska landvinningarna.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista