• JOURNALISTIK 3.0

    Den traditionella journalistiken utmanas av de sociala medierna. Den upphöjde journalisten vänder sig inte längre till en passiv mottagare. Så har det i stor utsträckning varit men så kommer det inte att förbli. Vi kommer dock inte att hamna i den andra ytterlighet som bland andra den amerikanske medieteoretikern Clay Shirky har beskrivit. Shirky skrev boken Here comes everybody. Han frammanade bilden av att alla skulle komma att tala med alla. Alla skulle bli journalister.
       I vår interaktiva bok ”Journalistik 3.0 – medieormen ömsar skinn” beskrev vi för tre år sedan den syntes som vi förutsåg skulle utvecklas mellan det etablerade och det nya. Vi kallade den ”Journalistik 3.0” . Men denna nya journalistik skulle inte finnas i ett lufttomt rum.
       Det har blivit dags för Medieormens 3-årskontroll. Sveriges Radios nuvarande vd Cilla Benkö och tidigare vd Mats Svegfors drar några slutsatser vad som har hänt sedan deras onlinebok, denna diskussionsplattform och begreppet Journalistik 3.0 lanserades.

  • ÅRET MED MEDIEORMEN

    ÅRET MED MEDIEORMEN. Den 16 november 2010 publicerade vi vår virtuella bok Journalistik 3.0 – Medieormen ömsar skinn. Vi hade påbörjat projektet ett år tidigare, det vill säga hösten 2009. Nu firar den här onlineboken och debattsajten 2 år och vi kan konstatera att medieutvecklingen under Medieormens andra levnadsår har varit dramatisk. 
       Mats Svegfors och Cilla Benkö summerar.

  • INLEDNING

    Avgjordes det svenska riksdagsvalet 2010 på nätet? Hur var det egentligen när Barack Obama valdes till amerikansk president 2008? Var det första gången som de sociala medierna fick avgörande betydelse för demokratin?
       De entydiga svaren finns inte. Men en sak är uppenbar: än så länge deltar de stora väljarskarorna i den demokratiska processen via de etablerade medierna. Där möter de det innehåll som bestämmer deras politiska ställningstaganden. Men samtidigt försvagas de etablerade medierna. På ytan är den gamla strukturen fortfarande stark. Men under ytan spricker den upp.
       Var kommer demokratin att äga rum i framtiden? Alla vet att det sker stora förändringar. Men ändå tycks de etablerade medieföretagen utgå ifrån att morgondagen blir väsentligen som gårdagen. Att allting blir annorlunda men knappt någonting förändras.

    Sociala medier, Emilie, Barack Obama, Youtube, tv-debatter, Twitter, Facebook, MyBo, dagstidningar, Rupert Murdoch, BSkyB, Max Weber, Jürgen Habermas, Manuel Castells, Marshall McLuhan, Clay Shirky, Wikinomics, ABC News, Bonnier

  • HISTORIEN

    HISTORIEN. Tidningen är vårt äldsta massmedium. Men det var inte förrän telegrafin gjorde nyhetsförmedlingen oberoende av geografiska avstånd som tidningen blev ett modernt massmedium. Under nästan 100 år rådde tidningen ohotad. Den vann informationsmonopol, den gav politisk makt och den skapade enorma förmögenheter hos tidningsägare.
       Radion bröt tidningsmakten på 1920-talet. Efter tre decennier växte televisionen fram ur de stora radiobolagen. Tidningar, radio och tv blev den moderna epokens medier. Men den epoken är slut. Vi lever i en ny tid. Tidens orm ömsar skinn. Men vi vet ännu inte hur ormens nya skinn ser ut. Vi känner inte igen det och kan inte urskilja det. Än mindre kan vi förstå dess mönster.

    Berlingske Tidende, telegrafi, järnvägstrafik, telefon, telefax, utvecklingsblock, Erik Dahmén, dagstidningsupplagor, The Times, The Guardian, Metro, Wikipedia, BBC, Herbert Hoover, SBS, MTG, Spotify, Pandora, NPR, FCC, NBC, CBS, ABC, Karmansbo, Tony Judt, Hans L Zetterberg, Tidens orm  

  • FORM OCH INNEHÅLL

    FORM OCH INNEHÅLL. Det finns en medielogik: Sådant som passar i tv sänds i tv; det som går att göra en bra rubrik av hamnar på en tidnings förstasida. 
       Så ”medievrids” samhället. Medietekniken bestämmer innehållet. Och innehållet i medierna bestämmer samhällsbilderna. Men det kanske inte är så enkelt. Samspelet mellan teknologiska, politiska och kommersiella krafter kan vara avsevärt mycket mer komplext. I Tredje riket gjordes radio stor. Konsumtionssamhället har gjort dagstidningar och tv stora. På kort tid omskapas nu mediesamhället. Det är ett spel mellan krafter och motkrafter. Insatserna är höga. Utgången oviss.

    Kim Phuc, Alan Down, Trang Bang, Vietnamkriget, New Yorks folkmängd, 1700-talets Stockholm, New York Times, Chicago Tribune, Washington Post, Joseph Pulitzer, William Randolph Hearst, Marshall McLuhan, Franklin D Roosevelt, “Fireside chats”, Charles Lindbergh, HG Wells, Orson Welles, Adolf Hitler, Kristina Riegert, Winston Churchill, BBC, John F Kennedy, Martin Luther King, Christopher Wain, Hiroshima, Nagasaki, Himmelska Fridens torg, 9/11, Rwanda, Irak, Afghanistan, Wikileaks, Ground Report, Sven Jerring, Snoddas Nordgren

  • ETABLERADE MEDIER

    ETABLERADE MEDIER. Just nu sker mycket stora ekonomiska förskjutningar på  mediemarknaden. Intäkterna från nätet, för såväl användning som reklam, formligen exploderar. Samtidigt tappar dagstidningarna intäkter och tv stagnerar.
       Svaret från dagstidningsbranschen är att spara, spara, spara. Detta sker ofrånkomligen till priset av sänkta publicistiska ambitioner. I princip verkar samma krafter på den kommersiella tv-marknaden. Svaret där blir en förskjutning från nyheter och samhällsrelevant innehåll till underhållning. De etablerade medieföretagen har av flera skäl svårt att tävla med den nya medieekonomins entreprenörer. Men det gäller framförallt dagsmedierna. För tidskrifter och böcker är situationen en annan.

    PricewaterhouseCoopers, ”Global Entertainment and Media Outlook”, internetaccess, dagstidningsintäkter i Nordamerika, annonsberoende, sysselsatta i amerikanska dagstidningar, dagstidningar i Västeuropa, produktivitet, effektivitet, omprövning, besparingar, rationaliseringspotential, lågkostnads-tv, nyhetsredaktion, strukturkostnader, lokala redaktioner, genreredaktioner, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, tabloidformat, broadsheet, Baumols Disease, Bill Hackos, Newsweek, Der Spiegel, The Economist, L’Express, Le Nouvel Observateur, News Corp, Metro, e-bok, e-tidning, bokläsning, läsplatta, iPad magazine,

  • INTERNETMEDIERNA

    INTERNETMEDIERNA. Vi talar om morgondagen. Men det är så mycket av det nya som inte tillhör morgondagen. Det är redan på plats. Uppenbart gäller detta de nya sociala tjänsterna. Men nya medier fyller också ”gamla” mediefunktioner. Användare delar med sig av nyheter via Facebook. Nyhetstips förmedlas via Twitter. Men någon måste ta fram den originaljournalistik som man skall dela med sig av. Det finns också ”nytraditionella” medier: Huffington Post, och Politico i USA är två exempel. Där finns rapporteringen om politik och samhällsfrågor. USA ligger än så länge före därför att det amerikanska samhället är så mycket större och den ”kritiska massan” oftare finns där.

    Yahoo News, America Online, Huffington Post, Politico, Pro Publica, Slate, About.com, Google, Facebook,Twitter

  • ANVÄNDNINGEN

    ANVÄNDNINGEN. Nya medier kommer till men de gamla finns kvar. Så har det sagts sedan tv:s genombrott på 1950-talet. Det gäller fortfarande. Den stora skillnaden nu är att nya medier undergräver gamla mediers ekonomi. Svensken spenderar mycket tid på nätet men fortfarande dominerar de traditionella medierna när det gäller nyheter och samhällsinformation. Generationsskillnaderna är stora. Nätet förändrar det svenska mediesamhället. Förändringarna är mer påtagliga i USA.
       Mycket talar för ett socialt och kulturellt skiktat mediesamhälle. En global engelskspråkig offentlighet tar form. Detta kan främja demokratin på nationell nivå men då krävs nationella breddmedier som kopplar samman den globala tillgången på kvalificerad kunskap med den nationella offentligheten.

    Mediebarometern, Nordicom, Mediesverige 2010, Olle Findahl, Svenskarna och internet 2009, Pew Research Center, Fox News, CNN, ABC, NBC, CBS, World Internet Institute, Unga svenskar och internet 2009, Hanna Stjärne, Nick Bilton, tidskrift.nu, Veckans Affärer, Fokus, Härliga hund, Ny Teknik 

  • FRAMTIDSSTUDIER

    FRAMTIDSSTUDIER. Internet handlar verkligen inte bara om medierna. Internet förändrar också samhället på så många andra områden. Och dessa kan vara väl så viktiga som medierna: sjukvården, utbildningen, trafiksäkerheten. Ja, hela samhället förändras. Möjligen är det dessutom helt andra tekniska landvinningar som verkligen kommer att förändra vår tillvaro. Det kanske är den småskaliga biotekniken som ställer våra föreställningar på huvudet. Nya läkemedel leder till att vi lever längre.
       Det är så besynnerligt: när vi försöker titta in i framtiden vänder vi oss alltid bakåt för att se vad som har förändrats tidigare och tror att det blir så också i framtiden: mer av det som redan har skett.

    Christian Science Monitor, Disruptive Civil Tehnologies, National Intelligence Council, Internet of Things, IoT, Machine to machine, M2M, RAND Corporation, ubikvitär, Markus Gossas, Torbjörn Lundqvist

  • MISSLYCKANDENA

    MISSLYCKANDENA. Bara för att tekniken är ny och intressant är det inte sagt att den blir framgångsrik. De senaste decenniernas medieutveckling rymmer minst lika många misslyckanden som framgångar. Men vi hör av naturliga skäl inte så mycket talas om Microsofts Kin som om Apples iPhone. Den första blev på mindre än två månader ett spektakulärt misslyckande. Den senare blev på mindre än två år en framgång av teknikhistoriska dimensioner.
       Det finns många sätt som man kan misslyckas på. Eller samma sak uttryckt på det omvända sättet: det krävs rätt mycket för att lyckas med en ny tjänst eller ny apparat. Lanseringen måste ske vid rätt tidpunkt. Tekniken måste vara rätt och kunna skyddas både mot att andra kopierar lösningen och att andra hittar på något som bättre fyller samma funktion. Dessutom måste det nya gå att använda, det vill säga vara hyfsat enkelt

    Video, telefax, minitel, Microsoft Kin, Philips VCR, JVC, VHS, Betamax, time-shift, Play, DVD, Blue Ray, Nintendo, Frane Télècom, aol.com, aftonbladet.se, Metro, iPad, Rupert Murdoch 

  • NÄTETS KAPACITET

    NÄTETS KAPACITET. Allt handlar inte om teknik. Men en hel del handlar om teknik. Internet revolutionerar samhället. Samtidigt är nätet inte en oändlig tillgång. Det går att gräva ned fler kablar. Det går att bygga fler undervattensförbindelser mellan kontinenter. Det går att öka kapaciteten i anslutningen som leder in till datorn i bostaden. Men ”rymden” är begränsad.
       Vad händer när 25 000 stockholmare samtidigt följer en fotbollsmatch mellan AIK och Djurgården i sina mobiltelefoner? Vi kan räkna, beräkna och gissa. Men vi vet inte mycket om alla de andra mobila anspråken på nätet: medicinsk övervakning, trafikstyrning, optimering av elanvändning etc, etc.
       Bör vi ha en ”ekologisk” syn på morgondagens kommunikationer? 

    Stormen Gudrun, Madrids tunnelbana, kapacitetsbrist, fotbolls-VM i Sydafrika, VeriSign, ”.com”, ”.net”, Web 3.0, RSS-flöde, Barak Hachamow, My6sense, EU:s digitala agenda, Radio Spectrum Policy Program, P4 Radio Kronoberg

  • ÄGANDET

    ÄGANDET. Det är inte medieföretagen som står för medieutvecklingen. Det gör den nya teknikens och den nya ekonomins företag: Apple, Google, Facebook, Microsoft, Samsung. De kommersiella tv-företagen är i praktiken inte med. Detsamma gäller väsentligen tidningsföretagen. Public serviceradio i Europa är med, men med små resurser.
       Den nya ekonomins och den nya teknikens företag är inte publicistiskt ledda. Deras utveckling siktar mot ekonomiska mål och de verkar i global skala. Bidligt talat sitter publicisterna på åskådarplats när den nya mediestrukturen utvecklas. 

    Bonnier AB, Schibsted, Sveriges Television, Stenbeck, SBS Broadcasting, Kohlberg, Kravis, Roberts & Co, KKR, Kanal 5, Kanal 9, MTG, TV 3, TV6, TV 10, TV 8, Sanomat, NBC, Al Jolson, General Electric, Thomas Alva Edison, NBC Universal, Comcast, Fox News Channel, Vivendi, Pearson PLC, Financial Times, The Economist, Penguin, News Corporation, Wall Street Journal, Dow Jones, Robert G Picard, Exxon Mobile, Apple, Microsoft, Intel, branschglidning, Newsweek, Lucy Küng, Facitfallet, My Space, Skype, Twitter, Facebook, Dagens Nyheter, Expressen, Sydsvenska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Public Radio, Public tv   

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista