• DEBATT

    Den statliga medieutredningen, som leds av Anette Novak, beställde i somras en artikel av Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet, till en kommande forskningsantologi. När artikeln var klar fick Snickars veta att den refuserats på grund av hans engagemang i den av privata mediebolag tillsatta public service-kommissionen.
        Om detta skrev Snickars i DN Kultur idag. Medieormen blev såklart nyfiken på artikeln, fick läsa den och bad sedan att få publicera den som en debattartikel eftersom den innehåller för medieutvecklingen intressanta resonemang om den digitala datainsamling som påverkar en så stor del av våra onlineliv och vår medieutveckling - och som ger upphov till en mängd frågor om inte minst integritet, internetlogik och medieekonomi. 

  • DEBATT

    "På senare år har det närmast blivit till ett mantra att påtala att det vi främst betalar med online är den data som vi direkt eller indirekt producerar. Information uppdateras, länkas och förmedlas, delas och distribueras; i samma sekund som vi mediekulturellt positionerat oss genom en eller annan update i molnet har dataprotokollen indexerat våra beteenden. Det är av den anledningen som de amerikanska nätgiganterna vill att vi delar med oss frikostigt av så mycket personlig information som möjligt."
       Detta skriver Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet, i en artikel om hur denna användargenererade och personliga data skapas, används, återanvänds, förpackas, analyseras, säljs, kontrolleras och (möjligen bör) regleras. Han skrev artikeln på beställning av den statliga medieutredningen till en kommande forskningsantologi, men då utredarna i veckan refuserade artikeln med hänvisning till att Snickars oberoende som forskare kunde ifrågasättas på grund av hans uppdrag i den av privata mediebolag tillsatta public service-kommissionen valde Medieormen att publicera artikeln i sin helhet - i form av en debattartikel.

  • JOURNALSITIK 3.0
    Rapport från Internetdagarna 2014

    24-25 november gick de årliga Internetdagarna, arrangerade av stiftelsen .Se, av stapeln i Stockholm. Men efteråt är känslan av att det nog snart inte finns några internetfria dagar mer påtaglig än någonsin. För nästan allt i våra liv har med internet att göra på ett eller annat sätt och kanske vi till och med ska sluta prata om digital journalistik som något särskilt? Eftersom all journalistisk verksamhet mer eller mindre är digital idag.
       Medieormens redaktör Cecilia Djurberg var på konferensen i Stockholm Waterfront och sammanfattar sina intryck. Som är digitala.

  • FILDELNING

    FILDELNING. Vi har idag bestämt att Sveriges Radio på försök ska distribuera delar av vårt material via Spotify och Wimp. Det handlar om material där vi har den fulla upphovsrätten till exempel humor från P3, vissa av Ekots lördagsintervjuer och några program med P1:s sommarpratare.
       Sveriges Radios vice vd Cilla Benkö ger bakgrunden till dagens stora nyhet om att Sveriges Radio från och med nu kan höras via Spotify och Wimp.

  • FILDELNING

    DELAD RADIO. En av de starkaste krafterna på internet är den kollektiva kraften av alla som finns och verkar där. Att folk gör saker och driver frågor tillsammans, utan central styrning och utan annan pådrivning än den egna, ofta personliga, drivkraften. Därför är det väldigt roligt att se hur Sveriges Radios inbäddade ljudspelare har tagits emot av nätets alla bloggar, sajter och vanliga sociala medieanvändare.
       Mikael Zackrisson är projektledare på Sveriges Radios digitala medier med ansvar för spridning i nya kanaler. Här sammanfattar han hur satsningen på delningsbara spelare har fallit ut.

  • DISKUSSION

    Farmor Gun i Norrtälje är en 73-årig piratpartist som flitigt bloggar om upphovsrätt och fildelning. När domen mot The Pirate Bay föll på fredagen skrev hon bland annat följande rader - med hänvisning till diskussionerna på Medieormen:

    Det ska bli intressant se hur lång tid det tar innan journalister i allmänhet inser att de genom sin underlåtenhet att granska saken ur olika synvinklar ställt sig på arbetsköparens sida. Utan någon närmare granskning har företagen, vilka köpt/betalt lön för närstående rättigheter, städslat lobbyister som förfört politikerna att fixa de lagar som behövts, för att företagen ska undgå strukturförändringar på grund av teknikutvecklingen..  
       Industrin och deras advokater har tappat allt förnuft inför mina och andras behov att vi som lever delar av våra liv på nätet också ska kunna kopiera och dela med oss kopior av sånt som intresserar oss för att vi ska kunna prata med varandra. Vore de vid sina sunda vätskor skulle de förstå att det bland oss pågår en process som tidigare ofta lett till att vi i nästa steg gynnade deras produktion. Istället för att jaga oss borde de inse att de borde hålla sig väl med oss.

  • BLOGG

    Hur lagar och avtal formuleras kan få stor betydelse för framtidens journalistik. Lagarna som reglerar upphovsrätt respektive yttrandefrihet hör till journalisternas viktigaste, men den pågående medieutvecklingen ställer dem under debatt. En av de hetaste hashtaggarna på twitter är just nu Cablegate som syftar på Wikileaks senaste läckor av dokument från amerikanska diplomater. Följ Ekots rapportering om Wikileaks här



    En central del av dialogen inom publiken är möjligheten att dela material vidare till andra. 

    Hovrätten fällde, precis som Tingsrätten, de åtalade personerna bakom fildelningssajten The Pirate Bay.  Lyssna gärna på Vetenskapsradion Forums program  från tidigare i höst och



    Vad tror du är lösningen på upphovsrättsfrågan ur ett medieutvecklingsperspektiv? Och hur långt sträcker sig egentligen yttrandefriheten? Är ordet "sekretess" ett minne blott, apropå debatten om Wikileaks?  

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista