Självregleringen inom det medieetiska systemet har alla förutsättningar att fungera bra även i framtidens förändrade medielandskap, trots utmaningar som "fake news" och "alternativa fakta". Det ansåg panelen som diskuterade frågan om medieetik vid Utgivarnas seminarium "Lagen, etiken och alternativen" som hölls i Stockholm på tisdagen.
    Jenny Mattsson, kommunikationsstrateg på Sveriges Radio, rapporterar från seminariet.

Medierna och politiken står inför ett vägval. Ökad eller minskade statlig kontroll? Vidgad statlig tillsyn eller stärkt självprövning?
   Nils Funcke kommenterar Granskningsnämndens val att granska tidningar som normalt inte faller in under deras område.

Ett bondfångeri. Det är det vänligaste omdöme som är möjligt att ge Anette Novaks förslag i Medieutredningen. Hon lyckas med bedriften att förklara att staten inte kan och bör definiera kvalitetsbegrepp för medierna och samtidigt göra det. Hon framställer det som att statens inflytande minskar när den egentligen utsträcks och ökar.
   Det skriver yttrandefrihetsexperten Nils Funcke idag på Medieormen.

På måndagen presenterades Medieutredningen. Av många medieföreträdare efterlängtad med hopp om förslag som kan råda bot på den pågående mediekrisen. Utredaren Anette Novak sammanfattar inledningsvis i slutbetänkandet: ”Om vi inte lyckas stärka medielandskapet är det inte bara kultur och medieområdet som drabbas. Det är hela den svenska demokratin.”
    Medieormen har samlat några kommentarer.

I dagarna presenteras ett förslag till en ny svensk mediepolitik. Vi förutsätter att den handlar om att värna mångfalden.
  Sveriges Radios vd Cilla Benkö och Borås Tidnings chefredaktör Stefan Eklund skriver i en gemensam debattartikel att journalistiken är viktig och att "ju fler som utövar detta viktiga demokratiska arbete desto bättre."

Sveriges Radios vd Cilla Benkö är allvarligt oroad över den senaste tidens gripanden av journalister och stängningar av flera nyhetsbyråer, tv- och radiokanaler och tidningar i Turkiet. Hon fördömer alla försök att begränsa mediefriheten, skriver hon här på Medieormen.

Idag, på världsdagen för pressfrihet uppmanar vi, företrädare för Sveriges ledande medieföretag, regering och riksdag att agera för att säkra ett öppet internet, lika för alla. Detta mot bakgrund av det samarbete som statligt ägda Telia inlett med den globala mediejätten Facebook och som i förlängningen riskerar svenska mediebolags möjligheter att nå ut till vår publik, allmänheten.

Yttrandefrihet har alltid varit en produkt av dragkampen mellan publicister och lagstiftare, myndigheter och andra makthavare. Det skriver Fredrik Svärd, som är IT- och mediejurist och medie- och kommunikationsvetare, i ett inlägg apropå Integritets- och straffskyddsutredningen.

Otydligheter, försåtligt, lite aktivistisk och alltför långtgående. Med det anslaget kan man tro att det inte blir något kvar av Integritet och straffskydd (SOU 2016:7). Men med en rejäl modifiering finns det tankar i utredningen som är värda att ta till riksdagen. Det tycker Nils Funcke, som har läst den.

Den statliga medieutredningen, som leds av Anette Novak, beställde i somras en artikel av Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet, till en kommande forskningsantologi. När artikeln var klar fick Snickars veta att den refuserats på grund av hans engagemang i den av privata mediebolag tillsatta public service-kommissionen.
    Om detta skrev Snickars i DN Kultur idag. Medieormen blev såklart nyfiken på artikeln, fick läsa den och bad sedan att få publicera den som en debattartikel eftersom den innehåller för medieutvecklingen intressanta resonemang om den digitala datainsamling som påverkar en så stor del av våra onlineliv och vår medieutveckling - och som ger upphov till en mängd frågor om inte minst integritet, internetlogik och medieekonomi. 

"På senare år har det närmast blivit till ett mantra att påtala att det vi främst betalar med online är den data som vi direkt eller indirekt producerar. Information uppdateras, länkas och förmedlas, delas och distribueras; i samma sekund som vi mediekulturellt positionerat oss genom en eller annan update i molnet har dataprotokollen indexerat våra beteenden. Det är av den anledningen som de amerikanska nätgiganterna vill att vi delar med oss frikostigt av så mycket personlig information som möjligt."
   Detta skriver Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet, i en artikel om hur denna användargenererade och personliga data skapas, används, återanvänds, förpackas, analyseras, säljs, kontrolleras och (möjligen bör) regleras. Han skrev artikeln på beställning av den statliga medieutredningen till en kommande forskningsantologi, men då utredarna i veckan refuserade artikeln med hänvisning till att Snickars oberoende som forskare kunde ifrågasättas på grund av hans uppdrag i den av privata mediebolag tillsatta public service-kommissionen valde Medieormen att publicera artikeln i sin helhet - i form av en debattartikel.

På torsdagen överlämnade utredaren Anette Novak Medieutredningens delbetänkande till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Medieutredningen ska, när den är färdig, komma med förslag på åtgärder för en ny mediepolitik. Delbetänkandet har fokus på medborgarperspektivet och de problemställningar som kopplas till det nya medielandskapet.

När mobiloperatören Tre gick ut med att de kommer att slopa surfavgiften för några utvalda musikstreamingtjänster drog en debatt om nätneutralitet igång.

Onsdag 6 maj förväntas EU-kommissionen presentera en handlingsplan för den digitala marknaden och en fråga som seglat upp för debatt är den om geoblockering, något som kommissionens vice ordförande Andrus Ansip tydligt har tagit ställning emot.
   Jussi Karlgren, professor i språkteknologi vid KTH, reder ut vad debatten handlar om.

Polisen ska även i fortsättningen i princip ha fri tillgång till uppgifter om vår elektroniska kommunikation. Det föreslås i den statliga utredningen Datalagring och integritet.
   Mot bakgrund av tidigare lagöverträdelser vid Polisens hantering av integritetskänslig data, såsom romregistret och kvinnoregistret, tycker Nils Funcke, frilansjournalist och fd sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, att integritetstrånget som sker relativiseras.