Installation av Freddy Tsimba: "Centres fermés, rêves ouverts" © RMCA, Tervuren
1 av 6
Installation av Freddy Tsimba: "Centres fermés, rêves ouverts" © RMCA, Tervuren Foto: Jo Van de Vyverr
Introduction gallery: A Museum in motion © RMCA, Tervuren
2 av 6
Introduction gallery: A Museum in motion © RMCA, Tervuren Foto: Jo Van de Vyver
Afrikamuseet i Bryssel.
3 av 6
Afrikamuseet i Bryssel. Foto: David Plas
Arsène Matton (1873-1953), Belgium brings civilisation to Congo, gilded bronze, 1922. © RMCA, Tervuren
4 av 6
Arsène Matton (1873-1953), Belgium brings civilisation to Congo, gilded bronze, 1922. © RMCA, Tervuren Foto: Jo Van de Vijver
Krokodilrummet på Afrikamuseet i Bryssel © RMCA, Tervuren
5 av 6
Krokodilrummet på Afrikamuseet i Bryssel © RMCA, Tervuren Foto: Jo Van de Vyver
En giraff i galleriet Landscapes and Biodiversity.
6 av 6
En giraff i galleriet Landscapes and Biodiversity. Foto: David Plas

Afrikamuseum vill ge en ny bild av afrikansk kultur

2:25 min

I helgen öppnar Bryssels hårt kritiserade Afrikamuseum igen efter en fem år lång totalrenovering. Förhoppningen är att institutionen som tidigare glorifierat plundring och mord på miljoner människor i förra kolonin Kongo nu ska ge en avkoloniserad bild av Afrika.

– Det är en fullständig transformation. Vi vill bli ett museum över det nutida Afrika samtidigt som vi har en mycket mer kritisk hållning till den koloniala historien, säger museichefenGuido Gryseels.

Han tar emot i Afrikamuseets nya modernt inglasade entrébyggnad. Under fem år har det skett omfattande renovering och utbyggnad - utställningsyta är nu dubbelt så stor som tidigare.

Den största förändringen är dock innehållet och hur det presenteras.

Afrikamuseet i Tervuren, strax utanför Bryssel, började som ett mänskligt zoo i slutet av 1800-talet där flera hundra kongoleser visades upp för besökarna likt djur. Det beskrevs länge som världens sista koloniala museum. Fram till 2013 när renoveringen startade var det gängse budskapet i den permanenta utställningen att Belgien förde med sig civilisation och utveckling till kolonin Kongo mellan åren 1885 och 1960.

Inget sades om plundring av naturtillgångar som gummi eller systematisk stympning av händer och fötter på kongolesiska tvångsarbetare. Eller att exploateringen kostade flera miljoner människoliv, enligt vissa uppåt 8 miljoner.

Det är den bilden man nu vill komma ifrån. Historien ska berättas av afrikanska röster. I utställningslokalerna, som ännu inte är helt färdiga ska det finnas bildskärmar där människor från dagens Kongo, Rwanda och andra närliggande länder ger sin bild av sin kultur, historia och sina liv.

Museet jobbar också med lokala konstnärer från de länderna.

Genom renoveringen och museets nya narrativ hoppas man kunna ändra uppfattningen som många belgare delvis har kvar - att Belgien civiliserade Kongo.

Men det kommer ta lång tid tror museets chef Guido Gryssels.

– Det håller på att ändras, steg för steg, men det kommer ta en generation att förändra den uppfattningen, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista