Under Ytan av Victoria Andersson, broderi
1 av 6
Under Ytan av Victoria Andersson, broderi Foto: Hilde Skancke Pedersen
I förgrunden Power Necklace av Máret Ánne Sara
2 av 6
I förgrunden Power Necklace av Máret Ánne Sara Foto: Jean-Baptiste Béranger
Britta Marakatt Labba, detalj från Prospektering
3 av 6
Britta Marakatt Labba, detalj från Prospektering Foto: Aslak Mika Mienna
Keviselie 1852 av Hans Ragnar Mathisen
4 av 6
Keviselie 1852 av Hans Ragnar Mathisen Foto: Jean-Baptiste Béranger
Installationsvy "Låt älven leva"
5 av 6
Installationsvy "Låt älven leva" Foto: Jean-Baptiste Béranger
Flying Shamans av Britta Marakatt-Labba
6 av 6
Flying Shamans av Britta Marakatt-Labba Foto: Jean-Baptiste Béranger
RECENSION - KONST

Politisk kamp nära naturen och historien - samisk konst dubbelt aktuell i Stockholm

4:24 min

RECENSION. "Tidsresa" och "Låt älven leva" heter två utställningar med samiska konstnärer på Edsviks respektive Tensta Konsthall. Konst som öppnar upp för berättelser om samernas frågor både historiskt och i nuet.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: Áigemátki - tidsresa
Plats: Samlingsutställning på Edsviks Konsthall
Pågår: till den 24 februari

Titel: Låt älven leva
Plats: Samlingsutställning på Tensta Konsthall
Pågår: till den 22 april


Nollpunkten var namnet på den plats där demonstranter byggde tältläger och kedjade fast sig för att protestera mot utbyggnaden av Alta älven. 
Striden förlorades till sist. Men inte helt. Inte fullt lika stora marker lades under vatten och i Norge bildades ett sameting och de norska samernas kultur och politiska kamp fick ett erkännande.

Det här är en bit samtidshistoria som återkommer i den samiska motståndskampen och i den samiska konsten. Alta-kampen synliggjorde den samiska befolkningen. Det blev en avgörande händelse för ett ökat intresse för samisk kultur och ett förtryck som pågått länge diskuterades nu i offentligheten.

Det är svårt att närma sig samisk konst och inte hamna i politiska frågor eftersom så mycket hela tiden står på spel.

Det blev en symbol för så många strider som förts och förs och som handlar om landgrabbing, ekologiska sammanbrott och ett ursprungsfolk vars gränser är andra än nationsgränserna i Norden. Idag handlar det om att kinesiska företag köpt upp mark i norra Finland, att en vindkraftpark i norska Finnmark helt och hållet har schweiziska ägare. Det hot som samerna så länge levt med har globaliserats och makten har flyttat ännu längre bort från Sápmi.

Det är svårt att närma sig samisk konst och inte hamna i politiska frågor eftersom så mycket hela tiden står på spel. Det är som en kamp som aldrig går att ta ledigt från.
Och efter en viss känsla av framsteg efter Altakampen så är den nya generationen samer återigen rejält förbannade.

En konstnär som Máret Ànne Sara från Katukeino och medlem i Dáiddadállu - Katuokeino konstnärskollektiv. Hela hennes konstnärskap är en strid för hennes brors ren drift och mot de norska lagar som tvingar fram slakt av renar.

Lagar som bygger på EUs regler för grisuppfödning. Att det inte självklart är översättningsbart kan förstås. Och att mycket står på spel är begripligt. För utan renar i förlängningen ingen landsrätt. Och utan landsrätt så är marken mindre skyddad.

På Tensta Konsthall visar Máret Ànne Sara ett praktfullt halssmycke i läder med rader av små skallben i snören som hänger ner över bröstet som en sköld på den som bär det. Små renskallar i porslin tillverkade av nermalt benmjöl från ren och med en tydlig referens till Nordamerikas kolonisering och hur bisonoxars ben också de blev porslin på andra sidan Atlanten. En skulptur eller ett smycke, fyllt av ilska och samtidigt ett förfinat hantverk.

Båda de här utställningarna - den i Tensta som tydligt byggs kring motståndet och den i Edsvik som samernas eget konstnärsförbund har sammanställt är som en vandring mellan mer lågmälda verk som lyssnar in naturen. Så att även jag kommer nära fjällen, hör fåglarna, och suset i björkarna. Och de verk som handlar om moderniseringen och hoten.

Men gemensamt för många samiska konstnärer är en stor kunskap om hantverk. Britta Marakatt Labba har med sina broderier via den internationella konstvärlden snart hittat in på varenda svenskt museum. Men hon är långt ifrån ensam. Det finns mycket att både lära sig och att upptäcka.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista