En dam i rutig kappa promenerar på en tom gata
Små och billiga ändringar i stadsmiljön kan få fler äldre att röra på benen. Foto: Hernán Piñera

Lätt fysisk aktivitet halverar risken för svår stroke

1:54 min

Den som promenerar blott en halvtimme om dagen och ändå får en stroke löper halverad risk att drabbas av svår stroke, enligt en ny studie.

Lätt fysisk aktivitet halverar risken för svår stroke, enligt forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 

De har i en studie kunnat dra slutsatsen att den som promenerar minst en halvtimme om dagen och ändå får en stroke löper halverad risk att drabbas av svår stroke, jämfört med personer som inte motionerar alls.

De här resultaten bekräftar vad tidigare forskning kommit fram till, säger Birgit Vahlberg som är strokeforskare på Uppsala universitet.

– De här studien är ytterligare en pusselbit, säger hon.

Förra året registrerades drygt 21.000 vårdtillfällen för akut stroke i Sverige, enligt svenska strokeregistret Riksstroke.

För patienten kan det ha stor betydelse om man drabbas av svår eller lätt stroke. En lätt stroke kan innebära en knapp vecka på sjukhus, följt av rehabilitering i hemmet innan man kan gå tillbaka till sitt vanliga liv. 

Den som drabbas av svår stroke måste vistas betydligt längre tid på sjukhus, och istället för att flytta hem kan det bli ett liv på vårdhem.

Men vad är förklaringen till att endast lätt fysisk aktivitet minskar risken för svår stroke?

– Man får effekt på de vanliga riskfaktorerna, säger Birgit Vahlberg. Vad gäller diabetes till exempel, en känd riskfaktor för stroke, så påverkas insulinkänsligheten positivt. Man kan också få positiv effekt på blodtryck och blodfetter, säger hon.

Studien omfattar 900 patienter. Dock har deltagarna själva fått rapportera om sin fysiska aktivitet, vilket kan vara en svaghet för studien. Minnet påverkas nämligen av stroke, särskilt om man drabbats av en svår stroke.

 

Källa: Reinholdsson et al, 2018. Prestroke physical activity could influence acute stroke severity (part of PAPSIGOT), Neurology® 2018;91:1-7. doi:10.1212/WNL.0000000000006354

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista