Fysikpris för neutriner eller sammanflätning?

Neutriner
Jag tror att priset går till upptäckter som gäller elementarpartiklarna neutriner. Inte det som kom i förra veckan - som handlade om neutriner som verkar kunna färdas snabbare än ljuset - det behöver bekräftas riktigt ordentligt innan det får Nobelpris, ifall det håller. Men däremot till upptäckten för ungefär tio år sen att neutriner från solen oscillerar mellan olika tillstånd. Det innebar också att man konstaterade att neutrinerna har massa - vilket man tidigare inte trodde. Det stämde inte med hur neutrinerna beskrevs i standardmodellen i partikelfysik. Den här upptäckten KRÄVDE samarbete mellan olika grupper med olika neutrinoteleskop!

Atsuto Suzuki från japanska SuperKamiokande-experimentet kan få dela priset med  Art MacDonald vid SNO , Sudbury Neutrino Observatory, i Kanada.

Sammanflätning
Hade det gått snabbast tänkbara signal mellan dem, hade den inte hunnit fram med mindre än att den gick mycket fortare än ljuset... så det är någon annan sorts samband de tycks ha. Ingen förstår ändå hur det går till.

Detta märkliga kvantmekaniska fenomen fick av Einstein namnet spukhafte Fernwirkung - spöklik verkan över avstånd. Just eftersom det verkar kräva något som rör sig snabbare än ljuset trodde han inte på detta.

Men Alain Aspect och Anton Zeilinger, en fransman och en österrikare, har gjort experiment som visat att spukhafte Fernwirkung verkligen existerar  - de kan få Nobelpris för det.

Metamaterial
Metamaterial är material som kan göra saker som material man hittar i naturen inte kan. Man har förändrat dem, inte kemiskt, utan i själva strukturen, för att de till exempel ska göra saker med ljus som är något utöver det vanliga.

Favoritexemplet, lite olyckligt eftersom det inte är nåt som finns – är Harry Potters osynlighetsmantel. En sån skulle kräva att man fick ljuset att glida runt det, så att det såg ut som att inget fanns där. Och man har faktiskt lyckats få material att hantera elektromagnetisk strålning på det här sättet - men så långt som till osynlighet har man inte nått...

Sir John Pendry i England kan få ett sånt här pris, tillsammans med en ryss som heter Veselago som först skrev att sånt här material borde vara möjligt att göra.

Vetenskapsradion
camilla.widebeck@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista