Maria Wetterstrand, Lena Ek, Marie-Louise Kristola, Erik Kjellström och Hans Rosling samlade runt Klotets sändningsbord på Klimatforum 2011.Foto:SR/Bergendorff

"Dags att mäta koldioxidutsläpp som vi mäter pengar"

"Dags att prata klarspråk om klimatet"
25 min

Tiden för att rädda klimatet håller på att rinna ut. Enligt FNs klimatpanels senaste stora rapport har vi bara tre år på oss nu att vända kurvorna för världens växthusgasutsläpp neråt. Och för några veckor sedan varnade det internationella energiorganet IEAför att vi har fem år på oss att ställa om hela världens energisystem -bort från olja och kol och gas över till förnyelsebara energikällor.

Vad ska Sverige göra hemma och i världen för att hejda klimatförändringarna? Det var vår grundfråga när Klotet idag samlade gäster till ett samtal från Klimatforum 2011  där bland andra politiker, forskare och representanter från näringslivet träffades för att diskutera vägen mot ett fossilfritt Sverige 2050.

–-Situationen är mycket allvarlig. Det är bråttom att börja och det ser inte särskilt lovande ut i förhandlingarna. Det blir ingen "big-bang" som man kanske hade hoppats på, ett stort genombrott för Kyotoprotokollet. Jag hoppas att det blir mycket verkstad istället i den del som handlar om klimatkonventionen och vi jobbar ju allt vad vi kan, på alla spår i det här läget, inledde miljöminister Lena Ek.

Andra ämnen som dök upp var om det är rätt att  sponsra sydafrikansk kolkraft med svenska biståndspengar, om statistiken över Sveriges klimatutsläpp presenteras på bästa sätt, vilka de kraftfullaste åtgärderna är för att snabbt få ner de svenska utsläppen och hur forskarnas allt bättre klimatmodeller kan hjälpa oss se vilka åtgärder som är effektivast i klimatarbetet.

Hans Rosling, professor i internationell hälsa och grundare av Gapminder, tycker inte att det behövs några svenska skattepengar till detta, eftersom Sydafrika är ett medelinkomstland:

– Däremot i låginkomstländer kan man gott subventionera kolkraftverk så att man får ut elektricitet till de två, tre miljarder som saknar det, så att vi får två-barns familjer och jordens befolkning stannar på nio miljarder. Vi måste ju tänka femtio år framåt. Energisystem ändrar man ju inte på två, tre år. Det är ju liksom en fundamental kortsiktighet i debatten.

Han var dessutom mycket kritisk till hur den svenska utsläppsstatistiken presenteras:

--Till exempel när Lena nu åker till Durban, så vet ju inte hon vad Sverige släppt ut de senaste tjugotre månaderna. Och sen ska man göra en omställning på tre till fem år. Och Sverige, det mest kapabla statistiklandet i världen har inte en aning om vad vi har gjort de sista tjugotre månaderna. Det är ju patetiskt!

De svenska växthusgasutsläppen redovisas nationellt en gång per år. I mitten av december detta år kommer siffrorna för utsläppen under 2010 och enligt uppgifter till Klotet pekar det mot att Sveriges utsläpp ökat. Lena Ek svarade Hans Rosling att hon för två veckor sedan givit i uppdrag till berörda myndigheter att se till att rapporteringen blir snabbare och bättre.

– Jag håller med. När det gäller annan statistik har vi snabba och korrekta siffror på plats och det är ganska förvånande att vi inte har det när det gäller det här frågorna.

Maria Wetterstrand, Miljöpartiets fd språkrör och numer fri grön debattör, menade att en bättre rapportering skulle göra det lättare att sätta in snabba åtgärder när man ser att det går åt fel håll. Men hon påpekade också att statistiken inte är komplett.

– Vi borde dessutom ta fram statistik på vad vår konsumtion här i vårt land, orsakar för utsläpp i andra länder. För det är ju så att trots att Sverige har minskat utsläppen sen 1990 så har det egentligen, totalt sett, blivit en ökning på grund av att vi har ökat vår konsumtion. Så vi har inte ens kompenserat här hemma för de ökade utsläpp vi har orsakat i andra länder.

Erik Kjellström, klimatforskare på SMHI och Rossby center fick frågan vad forskarna kan se för effekter av att medeltemperaturen på jorden nu stigit med knappt en grad och svarade att det märks mest på förekomsten av olika typer av extremer:

– Man har fått längre och varmare varmperioder, man har fått ändrade perioder med kallperioder, som inte varit lika kalla längre. Man ser också att isutbredningen på Arktis minskar ganska dramatiskt på sommartid tex, och man ser också ändrade nederbördsmönster. Så det är många olika förändringar man ser.

Vad kan då Sverige göra för att snabba på den stora omställningen bort från fossila bränslen?

Lena Ek sa att det viktiga är att varje sektor tar sitt ansvar.

– Det märkliga är att vi har satt tre stycken rätt tuffa mål i Sverige; vi ska dra ner utsläppen med fyrtio procent till 2020, vi ska ha en fossilfri fordonsflotta till 2030, och vi ska vara nettoneutrala 2050, men det är ingen som har funderat över vägen dit.

--Så jag har satt igång ett arbete som heter Färdplan 2050 där vi ska titta på sektor efter sektor och se först hur vi fyller de här tre målen och sen vägen dit.

– Det handlar om lagstiftning, standard, om hur man lever sitt eget liv. Det handlar om branschöverenskommelser. Alla verktyg som finns tillgängliga behöver vi använda i det här arbetet på ett strukturerat sätt.

Maria Wetterstrand, tyckte det var konstigt att Lena Ek utelämnade den, enligt henne, överlägset mest effektiv, nämligen en höjning av koldioxidskatten.

– Det har vi gjort förut. Vi gjorde det på villaolja i början av 2000-talet och villaoljan är i princip borta idag.

– Det var ett väldigt gnäll när vi genomförde det. Det var folk som sa att nu skulle pensionärerna frysa ihjäl och folk skulle inte kunna bo på landet längre och det skulle bli total katastrof i hela Sverige om vi höjde den där skatten på villaolja. Resultatet blev ju att folk ställde om, man bytte ut sina oljepannor. 

Nu menar hon att samma omställning måste ske när det gäller drivmedel för bilar och tunga transporter.

Sedan följde också en intressant diskussion om energiomställning och hur vi måste börja gardera oss för högre energikostnader framöver. Lena EK tyckte tex att bankerna bör ställa en extra fråga när folk vill låna pengar till bostäder.

– De frågar om man kan betala amortering och lån på räntor, men inte om man kan betala energiräkningen. Energi kommer långsiktigt att bli dyrt. Planera för det, isolera hus, bygg om.

– På samma sätt finns det i Linköping en stor, gedigen forskning om hur industrin kan spara när det gäller energieffektivisering; femtio procent i genomsnitt. Planera för det!

Tillslut fick Erik Kjellström frågan om klimatforskarnas modeller kommer att kunna säga någonting om vilka åtgärder (utöver minskade växthusgasutsläpp) som är bäst för att hejda klimatförändringar i framtiden.

– Ja vi kan köra olika scenarios och testa olika möjligheter. Man kan tex titta på markanvändning, skogsbruk kontra jordbruksmark osv och se vilka effekter det skulle kunna få. Så det är en slags laboratorium för oss de här modellerna.

Och Hans Rosling avslutade:

– Vi måste ha klart för oss att det blir en klimatförändring och vi måste vara oerhört långsiktiga. Idag är en procent av världens energi sol vind och jord. En procent! Åttioen procent är fossila bränslen. Det har inte hänt nånting!

-- Nu ska vi börja styra det här på allvar. Då ska vi handskas med koldioxidutsläpp som vi gör med pengar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".