• tema: genvägen

    Vi bör inte gå in och manipulera våra jordbruksgrödor med genteknik, säger Carl-Erik Ehrenkrona som är ordförande för de Ekologiska lantbrukarna. Växterna är gjorda för att anpassa sig till de förutsättningar som råder på platsen och det tror han inte vetenskapsmännen klarar bättre. Vetandets Värld går Genvägen vidare till de ekologiska lantbrukarnas starka motstånd mot GMO.

  • Vid Umeå Plant Science Center ligger det enda försöksfält i Europa där det är tillåtet att odla genförändrad backtrav, den modellväxt som forskare ofta studerar för att förstå hur även andra växter fungerar. I och med att det är så svårt för forskare i andra EU-länder att få liknande tillstånd, har Umeå-forskarna lånat ut sitt försöksfält till sina utländska kollegor. En slags vetenskaplig byteshandel, där de svenska forskarna får ta del av utländska forskningsresultat i utbyte.

  • tema: genvägen

    Potatisen är vår mest besprutade gröda. Potatisbonden Magnus Axelsson berättar att han sprutar med svampgifter 7-10 gånger per år för att undvika stora skördeförluster. Med genteknikens hjälp kan man snabbare få fram resistenta sorter, men förra året avbröts försöken med en resistent GMO-potatis. Företaget BASF gav upp på grund av motståndet i Europa och flyttade utvecklingen av GMO-grödor till Nordamerika. I dagens Vetandets Värld fortsätter programserien Genvägen .

  • På en åker i Halland där det tidigare har pågått försöksodlingar med genförändrad potatis gör man idag allt för att bli av med GMO-potatisarna. Odlarna dödar omsorgsfullt alla plantor som kommer upp.

    Potatisen hade fått en gen från en vild släkting så att den skulle tåla bladmögel utan att behöva besprutas, men motståndet från miljörörelsen fick försöken att avbrytas och flyttas till Nordamerika.

  • Just nu står omkring 30 miljarder granar i våra svenska skogar, Sveriges ekonomiskt viktigaste växt. Den årliga tillväxten av gran i Sverige beräknas vara värd ungefär 20 miljarder kronor. Nu har svenska forskare kartlagt granens hela arvsmassa, ett arbete som kan få stor betydelse för både skogsindustrin och förståelse av inte bara gran utan även alla de andra framgångsrika och mångmiljonåriga barrträden.

  • I USA är huvuddelen av all soja, majs och bomull genförändrad så att den tål det vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat. På det sättet har man kunnat spruta ihjäl ogräs och skona grödorna. Men allt sprutande har gjort att också ogräset blivit motståndskraftigt och därför försöker amerikanska forskare nu få fram nya genändrade utsäden som tål fler och starkare bekämpningsmedel.

  • tema: genvägen

    Som att skjuta vilt omkring sig i en kemifabrik, så beskrivs de tidiga experimenten där man bombarderade organsimer med röntgenstrålar för att få fart på mutationerna. Samtidigt ledde de tidiga genmodifieringarna till det som kallats den gröna revolutionen. Det är frukterna av den som vi har på tallriken idag. Växtförädling är dock något som människor sysslat med i många tusen år och Vetandets Värld berättar idag om genmodifieringens tidvis brutala historia. 

  • Det skulle vara ont om mat om vi hade tillämpat samma strikta regelverk för den traditionella växtförädlingen som vi gör för den moderna gentekniken, det menar förespråkare för genförändringsteknik, så kallad GMO.

  • tema: genvägen

    Att experimentara och ha kul med genteknik och syntetisk biologi har de senaste åren utvecklats till ett fritidsintresse och utövarna kallar sig för biohackers. Att förändra och till och med skapa nya organismer är inte svårt och tekniken är både enkel och billigt. Det kan finnas risker med biohacking och utvecklingen följs av myndigheter i flera länder.

  • Biohackers som leker och pysslar med genteknik som hobby är något som flera myndigheter i världen håller ögonen på, eftersom tekniken kan användas för att skapa biologiska vapen. Men att klippa och klistra i arvsmassan på fritiden borde uppmuntras av samhället, tycker Tomas Söderqvist på Köpenhamns universitets medicinska museum, där han byggt ett biohackinglabb öppet för besökarna.

  • Gentekniken har blivit så lättillgänlig att det har att utvecklats till ett fritidsintresse bland privatpersoner att experimentera med DNA. Utövarna kallar sig biohackare. Myndigheter i flera länder följer utvecklingen noga av rädsla för bioterrorism, eftersom det nu ganska lätt går att skapa nya organismer, till exempel farliga virus. Och detta i ganska billiga och enkla laboratorier. I Berlin får vår reporter se hur hans DNA fälls ut med hjälp av alkohol i ett provrör.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista