Världens blickar mot Stockholm och IPCC

9:06 min

Klotet utgår onsdag 9 april 2014 pga direktsänd riksdagsdebatt i P1. Vi återutsänder (10/4 kl 19.03 och 13/4 kl 19.35) ett program från när FN:s klimatpanel släppte sin första rapport i september 2013 där vi reder ut vad som kan göras för att minska den globala uppvärmning, bland annat minusutsläpp med BECCS. En fråga som IPCC kommer att behandla i sin tredje rapport som släpps på söndag 13/4 kl 11.00.

I sin första klimatrapport från september 2013 slår IPCC fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm och en meter och det blir sannolikt vanligare med torka och slagregn under seklet. Jordens medeltemperatur kommer att fortsätta att stiga, men enligt IPCC finns det fortfarande en chans att stanna vid 1,5 grader om utsläppen snabbt minskar.

Klotet följde med till händelsernas centrum. Utanför entrén till Münchenbryggeriet, med utsikt mot Stockholms stadshus står ett 30-tal miljöaktivister klädda i vita forskarrockar placerade på ena sidan av en gigantisk gungbräda. På den andra sidan, högt upp i luften, balanserar en ensam skyldocka i kostym med pengar som sticker upp ur fickorna. En kampanjledare från organisationen Avaaz leder gruppen.

Budskapet är klart, debatten är över. På ena sidan står klimatforskarna som säger att med 95 % sannolikhet har den globala uppvärmningen sen 50-talet orsakats av människan, på andra sidan någon enstaka klimatskeptiker och oljelobbyn.

Utanför presskonferensen demonstrerar också några äldre män från LaRoucherörelsen som vill tala om att IPCC är en del av en imperialistisk konspiration för att hålla tredje världen på mattan och att klimatpanelen hittat på allt i sin nya rapport.

Men världspressen verkar inte så intresserade av kampanjbudskapen på gatan. Hundratals reportrar och fotografer har istället riggad upp sin utrustning inne i en konferenssal en trappa upp. Det verkar vara en klar övervikt av brittiska och nordisk journalister som väntar på att få rapportera. Hur kommer IPCC sammanfatta de senaste årens nästan 10 000 granskade och vetenskapligt publicerade artiklar om klimatforskning.

Så tar FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon till orda via länk från New York.
Jorden blir allt hetare, nu måste vi agera, tack för er insats säger generalsekreteraren innan professor Thomas Stocker från universitetet i Bern tar till orda.

Det är Stocker som lett arbetet tillsammans med sin kinesiske kollega professor Qin Dahe att baxa den tusensidigaa rapporten i mål. Dessutom har fått 110 regeringsrepresentanter på plats i Stockholm dagarna före presskonferensen att bli överens om hur över en miljon ord ska kokas ihop till 30 sidor lång sammanfattning för beslutsfattare som speglar den vetenskapliga rapportens slutsatser.

Det här är den största utmaningen mänskligheten har stått inför och därför har vi jobbat nästan oavbrutet under tre dygn och bara sovit sex timmar inför presskonferensen berättar Thomas Stocker och ber om ursäkta för att han pratar långsammare än vanligt eftersom hjärnan behöver akut vila.

Senare under presskonferensen återkommer han till sin sömnbrist när han ber reportrar upprepa frågor. Men han tappar inte humöret ens när den klimatskeptiske reportern David Rose på Storbritanniens största söndagstidning Mail on Sunday, biter sig fast som en pit bull terrier och kräver att få svar på när IPCC kommer att erkänna att man haft fel i sina klimatmodeller. Den globala uppvärmningen har tagit en paus sen 1998 hävdar den brittiske journalisten och vill veta hur länge pausen ska vara innan IPCC börjar ifrågasätta sina egna förutsägelser.

Thomas Stocker svarar att om temperaturkurvan inte börjar peka brant uppåt igen under kommande 20 år trots stora koldioxidutsläpp så stämmer det inte längre med de hittills väldigt pålitliga datormodeller man tagit fram. Klimatförändringar måste mätas på minst 30 år för att kunna säga något säkert och IPCC-rapporten slår fast att de senaste 3 decennierna varit varmare än något tidigare årtionde sen 1800-talets mitt.

Väljer man att titta på 1998 som var ett extremt år när det gäller värmeeffekter över Stilla havet så kan det se ut som att temperaturkurvan därefter planat ut trots att flera år efteråt varit rekordvarma. Men det är inte ovanligt att den globala temperaturkurvan hackar upp och ned även om den långa trenden hela tiden pekar uppåt. Thomas Stocker förklarar också att världshaven tagit upp mer än 90 % av all värme vilket verkar ha haft en dämpande effket på lufttemperaturen, men att på sikt kommer överskottsvärmen att stråla tillbaka mot atmosfären.

– Vi måste minska klimatutsläppen rejält och utan avbrott för att stoppa den globala uppvärmningen på sikt slår Thomas Stocker fast med tydlig adress till de politiker som ska avgöra vilken väg vi tar de kommande åren och borta i Rosenbad väntar nästa presskonferens med ett svar från Danmarks klimatminister Martin Lidegaard.

Den viktigaste slutsatsen i den nya klimatrapporten är att vi fortfarande har tid på oss, även om det är bråttom nu, anser den danska klimatministern och får medhåll av Sveriges miljöminister Lena Ek.

Lena Ek tror att det är möjligt att hålla oss under två graders uppvärmning som varit målet i de senaste årens klimatförhandlingar, om alla länder drar sitt strå till stacken,och nämner som exempel att den svenska regeringen nu tillsammans med sex andra länder drar ihop klimatekonomer för att sprida de bästa metoderna för att få ned utsläppen.

Dagen därpå är det dags för allmänheten att möta FN:s klimatpanel med en frågestund på Kulturhuset i Stockholm. Men först på scen som uppvärmare börjar den pedagogiske och underhållande professorn i internationell hälsa vid Karolinska institutet Hans Rosling. Med övertygande grafik visar han att det inte är befolkningstillväxten som är problemet. De allra flesta människor på jorden får inte mer än 2 barn i snitt, bara de allra fattigaste har lite större familjer, men å andra sidan står de för knappt märkbara klimatutsläpp.

Alla människor måste få chansen till tvättmaskin och bil, vill vi i rika länder inte ha utsläppen måste vi ändra teknik först dundrar Hans Rosling och avslutar med att det krävs en realistisk syn på vad vi hittills uppnått. Sol- och vindenergi står globalt ännu bara för någon procent, i Roslings enkätundersökningar tror många att det är minst tio gånger så mycket.

Vetenskapsradion
johan.bergendorff@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista