Forskare: Ett dråpslag för Europas växtforskning

2:08 min

Under onsdagen fattades ett avgörande beslut för växtförädling i Sverige och i övriga EU av EU-domstolen. I praktiken innebär det att det kommer att bli mycket svårt att använda den nya genkniven – som bland annat upptäcktes i Sverige.

Här kan du läsa hela domen från EU-domstolen.

Jens Sundström, som är docent i växtfysiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, är förvånad över beslutet.

– Det är ett dråpslag för Europas växtforskning faktiskt. Det har satsats otroligt mycket forskningsmedel och skapats en viss optimism kring tekniken, som man nu i princip drar undan mattan för, säger han.

EU-domstolens beslut innebär att den nya genkniven CRISPR/cas 9, som upptäcktes i Umeå och San Francisco och som kan användas för att förändra grödor på ett precist och snabbt sätt, ska regleras lika strikt som GMO.

Domstolens likställer den nya molekylära genkniven CRISPR/cas 9 med att forskarna skulle föra in en helt främmande gen från en annan art till en växt, så kallad transgen mutation.

Fast att det med genkniven oftare handlar om att stänga av en gen, eller öka mängden av en attraktiv gen från den aktuella växten som ska förädlas.

Marie Nyman, kanslichef på Gentekniknämnden, menar att "det sätter käppar i hjulet" för forskare i Sverige, eftersom Jordbruksverket hittills har godkänt försöksodlingar med de nya tekniken.

Tidigare i år beslutade USA att inte reglera tekniken lika hårt som EU nu har valt. Skillnaderna i regelverk kan få stora konsekvenser.

– Den man befarar är att den forskning som bedrivs i Europa kommer att flytta utanför Europa och bedrivas på andra kontinenter, säger Jens Sundström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista