1 av 2
Konstgjord spindeltråd.
2 av 2
Euprosthenops australis, den sydafrikanska vattenspindel vars gener forskarna har lånat till bakterier för att producera spindeltråd.

Nya framsteg i jakten på konstgjord spindelväv

Starkare än stål, men ändå elastiskt. Spindeltråden har länge fascinerat forskarvärlden, och försöken att kopiera materialet för att använda i människans tjänst har varit många. Nu har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet kommit ytterligare ett steg närmare målet.

Det är i en ny studie i tidskriften Nature som de nya upptäckterna presenteras: en liten sänkning av ph-värdet är avgörande i produktionen av spindeltråd.

Men vi tar det från början. Inne i spindeln förvaras tråden som en kletig massa i en körtel - det är först när det blir dags att spinna tråd, när massan trycks ut genom en liten kanal, som den blir till tråd. Och i kanalen så har man kunnat se att ph-värdet sänks en aning, från neutrala 7, till 6, som är lite surare.

Nu har forskarna kunnat se hur ph-sänkningen gör att den kletiga massan blir till en fast tråd, närmare bestämt hur proteinerna i massan börjar arrangeras på ett annat sätt när ph-värdet sjunker. Enkelt sagt: man har kunnat se vad som knäpper av och på "trådbildandet" i spindeln. Dessutom har man lyckats kopiera den här processen i provrör, genom att låta bakterier med gener från en afrikansk vattenspindel tillverka tråden.

Men vad ska vi då med spindeltråden till? Ja, enligt My Hedhammar, som är en av forskarna bakom den nya studien, så skulle spindelväv kunna användas för att laga till exempel brännskadad hud eller en avsliten hälsena.

– I dag finns det inte riktigt något lämpligt material för att laga saker i kroppen, men det här skulle faktiskt kunna vara det som går att använda, eftersom det accepteras av kroppen. 

Spindeltråden är också speciell på så sätt att den består av proteiner, berättar My Hedhammar.

– Det gör att man kan ge det extra egenskaper som liknar sådant som redan finns i kroppen. Man kan liksom skräddarsy olika slags vävnadsmiljöer, säger hon.

Den nya upptäckten ger enligt My Hedhammar bättre möjligheter att kontrollera produktionen av spindelväven – en förutsättning för att produktion ska kunna ske i större skala. Inom fem till tio år tror hon också att spindeltråd kommer börja kunna användas i människokroppen.

Referens:
Askarieh et al. Self-assembly of spider silk proteins is controlled by a pH-sensitive relay. Nature 465, 236-238, 13 May 2010. Doi:10.1038/nature08962.

Vetenskapsradion
peter.alestig@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista