Det svenska DJ-undret

Plötsligt toppar svenska house-DJ:s som Axwell och Avicii listor och säljer ut arenor världen över. Vad ligger bakom framgångarna, och hur började allt? Här fördjupar vi oss i den svenska DJ-historien i tio avsnitt - från tidernas begynnelse till nutid.

  • MUSIKGUIDEN I P3 MED DJ:S

    I mitten av 00-talet inleddes ett nytt kapitel i den svenska DJ-historien när utlandsframgångarna för svenska DJ:s började avlösa varandra. Men vad krävs egentligen för att klara ett liv på den internationella DJ scenen? Vilka kulturkrockar är ofrånkomliga och hur orkar man med alla timmar i flygstolen? Vi tar och frågar vår kanske mest bereste DJ - Adam Beyer.

    Lyssna på programmet här:

    Idag turnerar svenska DJ:s över hela jordklotet. Men vem var egentligen vår första globetrotter? Vår reporter Jesper Engström har nosat upp ett par svenska pionjärer:

  • 1 av 4
    2 av 4
    3 av 4
    4 av 4
    MUSIKGUIDEN I P3 MED JENNY SETH

    Under 80-talet var Monica Bergmark en av landets bästa DJ:s – och i princip den enda kvinnan i yrket. Det skulle dröja ända in på 00-talet innan mansdominansen bland DJ:s ifrågasattes på allvar och satsningar för att få in fler tjejer dök upp. Monica gästar den åttonde delen i vår serie om det svenska DJ-undret, där vi frågar oss varför tog det så lång tid innan den här frågan blev en fråga – och hur långt vi egentligen kommit idag.

    Bonusmaterial för webben: Monica berättar om nätverket Sister STHLM, som hjälper kvinnliga DJ:s:  
    Monica berättar om sin kompis, funklegenden George Clinton, som hon gjort en dokumentär om:


  • 1 av 5
    2 av 5
    3 av 5
    4 av 5
    5 av 5
    MUSIKGUIDEN I P3

    Vad är egentligen en skicklig DJ? Är det någon som kan mixa med händerna bakom ryggen, eller den som lyckas peppa publiken till max? Den frågan ställdes på sin spets åren runt millennieskiftet när cd-brännare, fildelning och dj-program slog igenom och landets tekniska vinyl-DJ:s plötsligt fick sällskap av en armé av glada amatörer. I den sjunde delen i vår serie om det svenska DJ-undret tar vi "Mad Mats" Karlsson och Anna Gavanas till hjälp för att reda ut vad teknikskiftet gjorde med DJ-yrket. Gick någonting förlorat, eller blev allt bara roligare?

  • MUSIKGUIDEN I P3 MED JENNY SETH

    1990 kom svenska DJ:s till ett vägskäl. Medan Rob’n’Raz och Denniz Pop valde topplistorna, gick andra under jord. Till Sveriges spirande techno- och ravekultur lockades de som ville dansa hela natten i avlägsna industrilokaler och lämna staten utanför. Mårten Attling, en av scenens tidiga eldsjälar, berättar om det rigorösa hemlighetsmakeriet kring festerna. Vilka avtryck satte det på klubbkulturen och samhället? Vi försöker reda ut tillsammans med DJ:n Nathan Hamelberg.

    Lyssna på programmet här!

    Vi passade även på att fråga Nathan Hamelberg om vilka avtryck det tidiga 90-talets rejv-DJ:s satte i den svenska klubbkulturen.



    Roligt tidsdokument:


  • MUSIKGUIDEN I P3

    I december 1985 samlades några DJ:s på ett café för en tidningsintervju. När de gick därifrån några timmar senare hade de fått idén till remixkollektivet SweMix. Med primitiva samplers och enkel klipp-och-klistra-teknik började de göra några av Sveriges första remixar - och så småningom helt egna låtar som banade väg för mängder av framgångsrik svensk dansmusik i början av 90-talet. I vår serie om det svenska DJ-undret gästas vi av SweMix-grundarna Sten "Stonebridge" Hallström och René Hedemyr och försöker reda ut varför DJ:n gick från musikförmedlare till musikskapare.

  • MUSIKGUIDEN I P3

    I slutet av 70-talet hade discon gjort DJ:n till kung – men allt var inte frid och fröjd på arbetsplatsen. Diskoteken motarbetades, lönerna dumpades – och Sveriges DJ:s såg sig tvungna att gå samman och slåss för sina rättigheter. På konventet Discoforum samlades Sveriges discjockeyföreningar för att för första gången diskutera vad man kunde förvänta sig av yrket. OB-tillägg och kisspaus? Eller ölbiljetter och tinnitus? Idag, 33 år senare, sammankallar vi Discoforum med DJ:n Johanna Beckman och lyfter frågorna på nytt.

  • MUSIKGUIDEN I P3

    1972 öppnade diskoteket Big Brother på en bakgata vid Östra Station i Stockholm - ett ställe som blev synonymt med sin ägare - den karismatiske DJ:n Big Brother Sydney. Genom att lansera sig själv som artist och bygga hajp med hjälp av smart marknadsföring och påhittiga happenings, blev han så småningom en legend i stans uteliv - till myndigheternas stora förtret.

    I vår serie om den svenska DJ-historien gästas vi av vår första DJ-ikon - Big Brother Sydney själv - med maracas och visselpipa.

    (Repris från våren 2012)

  • MUSIKGUIDEN I P3 MED JENNY SETH

    Sommaren 1970 lyckades en knappt myndig Hasse Huss smita in på discot Chez Castel i Paris och fick sitt livs första stora klubbupplevelse. Två år senare blev han resident DJ på klubben som förändrade Stockholms och Sveriges nattliv - Alexandra's.

    I en annan del av stan, på klubben Shazam!, stod DJ Kenned Falk i ett av Sveriges första DJ-bås och höll låda i mikrofonen. Hur var det att vara discjockey innan ordet "disco" fanns i ordlistorna, i ett land där kulturen förespråkade politisk pop och hemgång vid midnatt?

    Programmet är en repris från 2012.


  • MUSIKGUIDEN I P3 MED JENNY SETH

    Vad är egentligen en skicklig DJ? Är det någon som kan mixa med händerna bakom ryggen, eller den som lyckas peppa publiken till max? Den frågan ställdes på sin spets åren runt millennieskiftet när cd-brännare, fildelning och dj-program slog igenom och landets tekniska vinyl-DJ:s plötsligt fick sällskap av en armé av glada amatörer. I den sjunde delen i vår serie om det svenska DJ-undret tar vi "Mad Mats" Karlsson och Anna Gavanas till hjälp för att reda ut vad teknikskiftet gjorde med DJ-yrket. Gick någonting förlorat, eller blev allt bara roligare?

  • MUSIKGUIDEN I P3 MED JENNY SETH

    1990 kom svenska DJ:s till ett vägskäl. Medan Rob’n’Raz och Denniz Pop valde topplistorna, gick andra under jord. Till Sveriges spirande techno- och ravekultur lockades de som ville dansa hela natten i avlägsna industrilokaler och lämna staten utanför. Mårten Attling, en av scenens tidiga eldsjälar, berättar om det rigorösa hemlighetsmakeriet kring festerna. Vilka avtryck satte det på klubbkulturen och samhället? Vi försöker reda ut tillsammans med DJ:n Nathan Hamelberg.

    Vi passade även på att fråga Nathan Hamelberg om vilka avtryck det tidiga 90-talets rejv-DJ:s satte i den svenska klubbkulturen.



    Roligt tidsdokument:

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista