• Under medeltiden var Kungahälla, dagens Kungälv, Nordens medelpunkt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen som var sin tids viktigaste vallfartsmål för skandinaverna.

  • Sommarrepris

    Tempelherrarna var Europas mäktigaste riddarorden med väldiga jordegendomar och dåtidens slagkraftigaste armé. 1312, för exakt 700 år sedan, skulle dock allt få ett abrubt slut, då tempelherreorden upplöstes och flera av riddarna brändes på bål. Vetenskapsradion Historia frågar hur det kunde komma sig att tempelherrarna föll i onåd, och varför orden än idag fascinerar oss.

    - Hade det inte varit för rättegångarna 1312 med dess framtvingade erkännanden om homosexuella initiationsriter och avgudadyrkan så hade ingen brytt sig om tempelherrarna idag, menar historieprofessorn Dick Harrison.

    Så populära är myterna kring tempelriddarna, att det än idag uppstår nya organisationer som låter sig inspireras av medeltidsorden. Owe Wagermark och Per Ölund är båda grand priorer för en av dagens moderna varianter av Tempelherreorden och berättar hur de idag förvaltar ett medeltida arv av ridderliga dygder.

    Dessutom uppmärksammas hur den grekiska skuldkrisen nu slår hårt mot landets arkeologi och fornlämningar. De antika världsarven hotar att skadas allvarligt om underhållet eftersätts, menar bekymrade grekiska arkeologer.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Sommarrepris

    På Blaxsta Vingård i Sörmland odlas världens nordligaste vindruvor för kommersiell vinproduktion. Vetenskapsradion Historia besöker gården för att kartlägga den svenska vinkulturens historia.

    - Redan vikingarna drack vin, och medeltidens svenska klostermunkar försökte sig på lokal vinframställning, berättar vinhistorikern Paulina Rytkönen.

    Men vindrickandet var länge förbehållet de allra rikaste. Först i samband med Sveriges rekordsnabba ekonomiska tillväxt efter andra världskriget skulle vinflaskan bli en allt vanligare syn på matbordet, och idag ”bibbar” vi som om vi aldrig gjort något annat. Dessutom har Sverige alltså sedan två decennier en kommersiell vinproduktion som faktiskt visat sig internationellt konkurrenskraftig.

    - Sverige har utmärkta förutsättningar för att odla vin i större skala, menar Göran Amnegård på Blaxsta vingård.

    Vill du veta mer om alkoholens historia finns ett utmärkt program på SR Minnen som du hittar här.

    Dessutom uppmärksammas historien om Lunds domkyrka, som nu är aktuell i en kommande bok. Kyrkan, som från början var hela Nordens ärkebiskopssäte bär spår efter tusen år av nordisk kristendom.

    - Här finns 900-åriga dopbassänger, medeltida klotter av prästelever och ett liggande Eiffeltorn på vinden, berättar historikern Eva Helen Ulvros.

    Programledare är Tobias Svanelid.

    Detta är en repris ifrån den 4 oktober 2012.

  • För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände.

    - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann.

    De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike.

    - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav!

    I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projektet på Historiska Museet där nära 80 000 fynd ifrån Svart Jorden på Birka nu katalogiseras och digitaliseras.

    - Målsättningen är att var och en i framtiden skall få möjlighet att se alla dessa föremål, som tillsammans ger en ny bild av vikingarnas Birka, berättar Gunnar Andersson som ansvarar för museets katalogisering.

    Dessutom hörs historikern och författaren Maja Hagerman i höstens första historiekronika.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Under medeltiden var Vårfruberga nunnekloster ett av Sveriges mäktigaste, men idag återstår bara några ruiner i närheten av Strängnäs. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att ta reda på hur livet tedde sig här för 700 år sedan.

    - Visserligen var nunnorna förbjudna att lämna klosterområdet, men jag vill påstå att de hade det bättre här än vad de hade haft i världen utanför, säger historikern Louise Berglund.

    Hon menar att klostret var ett sorts livslång internatskola för kvinnor, där de lärde sig läsa och diskutera andliga frågor, men också tillverka lyxiga broderier som gav stora rikedomar till klostret.

    - Men klostrets ekonomiska makt var alltid underordnad den andliga, menar hon. Vårfruberga fungerade som en sorts medeltida försäkringsföretag, där gåvor och testamenten försäkrade givarna salighet i livet efter detta.

    Och även om Vårfruberga legat i ruiner sedan 1500-talet lockar det nu nya besökare, inte minst svenska pilgrimmer, som i sina vandringar söker förena kropp och själ, berättar kyrkoherden Lars Adolfsson som leder vandringar till Vårfruberga.

    I Vetenskapsradion Historia hörs också Maja Hagerman krönikera om alla de medeltida kvinnor som fått stå i skuggan av heliga Birgitta.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Att fäktas som en 1400-talskrigare blir allt mer populärt i Sverige. Nyligen hölls landets första domarutbildning inom historisk svärdsfäktning som ett led i att dra igång officiella tävlingar i en sport som varit bortglömd i hundratals år.

    - Vi sysslar lika mycket med kroppskultur som historiekultur, menar Mattias Landelius, ordförande i Uppsala Historiska Fäktskola, som lär ut medeltidens och renässansens stridskonter baserat på gamla fäktmanualer.

    Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker fäktentusiasterna i Fyrishovshallen och tar reda på hur det går till att strida som en riktig riddare.

    Dessutom uppmärksammas en av 1700-talets stora personligheter, Gustaf Mauritz Armfelt, hetsporren, kungagunstlingen och kvinnotjusaren som betraktas som landsförrädare i Sverige med patriot i Finland. Vetenskapsradion Historia träffar Ann Grönhammar, ansvarig för den kommande utställningen om Armfelt på Livrustkammaren i Stockholm, för att diskutera otrohet och kändisskap i revolutionernas tidevarv.

  • I år är det 600 år sedan Jeanne d’Arc föddes i Domrémy i Frankrike, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Sedan länge är Jeanne d’Arc en kraftfull nationell symbol i Frankrike och detta jubileumsår firas hon stort. Även i årets presidentvalskamp har hon använts av såväl höger- som vänsterfalanger. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation.

    Dessutom fortsätter serien om kungliga födslar genom historien. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om kungliga förlossningsstolar, om allt annat än privata födslovåndor och om berusade te deum-predikningar.

    Maja Hagerman är månadens krönikör och programledare är Tobias Svanelid.

  • För 700 år sedan dog drottning Eufemia av Norge och i Oslo hedras hon med en ny paradgata som kommer att konkurrera i pampighet med Karl Johan. I Sverige är hon märkligt bortglömd, trots att hon är den första att låta översätta en roman till svenska.

    - Hon hade sannolikt vuxit upp med riddarlitteraturen i sitt barndomshem i Tyskland och ville sprida litteraturtraditionen vidare till Norden, berättar Sofia Lodén, som forskar om de så kallade Eufemiavisorna.

    De tre Eufemiavisorna är ömsom höviska kärleksäventyr och ömsom snuskiga berättelser, men sammantaget ger de en bra bild av hur den medeltida mannen och kvinnan förväntades bete sig, berättar medeltidshistorikern Olle Ferm.

    I Vetenskapsradion Historia presenterar också norske medeltidsexperten Björn Bandlien de preliminära resultaten av den vetenskapliga analys av Eufemias kvarlevor som sedan en vecka tillbaka utförs i Oslo.

    Dessutom uppmärksammas en ny bok om Sveriges viktigaste könspolitiska texter sedan Carl Jonas Love Almqvists dagar.

    - Många har hört talas om Gudrun Schymans ”Talibantal” och Eva Mobergs skrift om hemmafruar, men vad de egentligen sa och skrev är de få som har koll på, menar Klara Arnberg och Fia Sundevall, två av redaktörerna bakom boken Könspolitiska nyckeltexter.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Idag är blyghet inget att vara stolt över, utan klassas inte sällan som social fobi och skall botas med självhjälpsböcker. Tidigare i historien var det annorlunda, visar historikern Kristiina Savin i sin forskning.

    - Under antiken ansågs det önskvärt att unga pojkar skulle vara blyga, och under medeltiden var den blyga jungfrun det övergripande kvinnoidealet, säger hon.

    Vetenskapsradion Historia granskar blyghetens uppgång och fall, från Aristoteles tankar om dygder och laster, till dagens facebookmentalitet.

    Dessutom uppmärksammas det räddade SAAB-museet, där inte bara det anrika bilmärkets historia berättas, utan kanske också hela Sveriges. Och bioaktuella Järnladyn, om Storbritanniens förra premiärminister Margaret Thatcher, granskas med historiska glasögon.

    - Här finns hela tiden små fina blinkningar till hennes karriär. Till och med hennes insatser inom mjukglassindustrin får sin beslysning, berättar historikern Thomas Roth.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Jerusalem är staden som existerar samtidigt både på jorden och i himmelen. Det är staden som blivit centrum för tre av de stora världsreligionerna och under årtusenden präglats av krig, erövringar, kärleksaffärer och uppenbarelser. Vetenskapsradion Historia träffar Simon Sebag Montefiore som nu är aktuell med en biografi över denna märkliga plats.

    Dessutom granskar vi påståendena om tyskar och britter i Jan Guillous aktuella roman Brobyggarna. Enligt författaren var britterna barbariska folkmördare i Afrika, medan tyskarnas koloniala ambitioner i Afrika drevs av godhjärtade humanister. Kristian Gerner, historieprofessor och författare till boken Folkmordens historia, menar att Guillou målar historien alltför svartvitt, och att det fanns ”onda” och ”goda” krafter i alla forna kolonialmakter. Tyskarna var hur som helst inte enbart humanister, vilket stod klart under deras folkmord på hererofolket i dagens Namibia.

    I programmet handlar det också om medeltidens mer eller mindre galna syn på djur. Bo Eriksson är historikern som studerat medeltida bestiarier, berättelser som gav ett sedelärande perspektiv på allt från valar till spindlar, och i programmet berättas om de ondskefulla ugglorna, de liderliga och snuskiga getterna och de moderliga björnarna.

    Programledare är Tobias Svanelid.

    Det här programmet är en repris från den 6 oktober 2011.

  • Utan 3 miljoner turkiska gästarbetare hade de tyska kugghjulen stannat på 1960- och 70-talen. Det menar historikern Werner Schiffauer, expert på migrationshistoria.

    I dagarna är det femtio år sedan de första turkarna kom till Västtyskland, ditforslade som boskap, utvalda för sina fysiska egenskaper. Tanken var att de bara skulle stanna några få år, för att hjälpa Tyskland på fötter efter kriget, men många kom att stanna resten av livet. Men den turkiska historien i Tyskland är lika mycket en nationalekonomisk successtory, som en femtioårig kamp för erkännande och respekt av en främligfientlig tysk majoritetsbefolkning.

    Vetenskapsradion Historia har besökt Berlin, där femtioårsminnet nu firas med bland annat teateruppsättningar, men träffar också historikern Anders Johnson som berättar vad den tysk-turkiska historien har för likheter med den svenska.

    Dessutom avslutas serien om medeltidens galna djurberättelser. På Skansenakvariet besöker historikern Bo Eriksson den ludna fågelspindeln, som faktiskt var mycket omtyckt av medeltidens zoologer, liksom ormen, som sågs som ett föredöme för alla kristna människor. Om Skansens krokodiler däremot hade bestiarieförfattarna inte mycket gott att säga – de ansågs vara lättjefulla, glupska och grät falska tårar.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Idag är det apelsiner, solstekta sträder och antika tempelruiner som lockar tusentals turister till Sicilien. Men få vet att apelsinerna fördes in av muslimska erövrare under tidig medeltid, och att det bland de antika templen går att hitta ruiner av moskéer. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Siciliens mångkulturella arv, och den tid då ön var en mångkulturell smältdegel.

    - Det muslimska arvet är sorligt bortglömt på Sicilien, menar Mats Roslund, docent i historisk arkeologi vid Lunds universitet. Ändå satte muslimerna ett stort avtryck på ön, som är tydligt ännu idag.

    Behovet av att uppmärksamma den muslimska historien på ön blir allt större, menar Mats Roslund, när främlingsfientliga krafter i Europa vill föra fram idén om att muslimsk kultur är något nytt och skadligt i Europa. Historien på Sicilien visar motsatsen.

    Vetenskapsradion Historia besöker dessutom Venedig, där runforskaren Thorgunn Snaedal arbetar med att försöka dechiffrera tre runinskrifter på ett marmorlejon som står staty i staden.

    - Texterna, som är illa åtgångna av sekler av smuts, väder och vind, berättar om skandinaviska vikingar som fungerat som legosoldater i bysantinsk tjänst. På 1000-talet knackade de in runorna i lejonet, medan det fortfarande stod på sin ursprungliga plats i Athens hamn Piraeus.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Knästående och med händerna knäppta som en svensk Lucia. Så bad medeltidens svenska bönder. Religionsvetaren Viktor Aldrin har som förste forskare gjort de medeltida bönderna hörda igen, efter mer än 500 års tystnad.

    - Man bad till gud, Jesus och Maria, men faktiskt förvånandsvärt sällan till helgonen, berättar han.

    Bara i extremfall, när man led av svåra sjukdomar, eller då nära anhöriga låg för döden, tycks helgonen ha kallats in i bönerna, menar Viktor Aldrin, som gått igenom de få historiska källor som skvallrar hur och varför vanligt folk bad under medeltiden.

    - För dåtidens människor var religionen allt, och det mesta handlade om att förbereda sig för livet efter detta, men trots skillnaderna i tid verkar innehållet i bönerna och sättet som folk bad på, skilja sig mycket litet genom seklerna, berättar Viktor Aldrin.

    Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också aktuell forskning om medeltidens klosterkultur. Historikern Wojtek Jezierski har undersökt det medeltida benediktinerklostret i Sankt Gallen i nuvarande Schweiz, där livet i stor utsträckning påminde om verkligheten i dagens fängelser eller mentalsjukhus.

    - Om man betraktar klostret på samma sätt som vi gör med dagens slutna institutioner kommer man närmre klosterlivet som det kan ha tett sig under medeltiden, menar forskaren.

    Programledare är Tobias Svanelid.

  • Omkring 26 000 personer kan idag hävda att det tillhör den svenska adeln, eftersom de ingår i någon av de drygt 700 svenska adelsätter som ännu inte utslocknat.

    Somliga är rika, andra fattiga, somliga omhuldar sitt adliga namn, andra föraktar det. Vetenskapsradion Historia söker efter den svenska adelns rötter tillsammans med historikern Bo Eriksson, aktuell med ett nytt standardverk om den svenska adelns historia.

    - Det finns en tydlig startpunkt vid Alsnö stadga 1280, men jag vill mena att det också fanns en lång period av uppvärmning för fenomenet adel i Sverige, som kanske började någon gång på 500-talet, säger Bo Eriksson.

    Vad det inneburit att vara adlig har dock förändrats mycket genom historien, från riddartidens tornerspel, via 1600-talets adelsrepublik under Axel Oxenstierna, till ståndsriksdagens undergång 1866.

    - Men adeln har varit mästare på att anpassa sig till nya tider, menar Bo Eriksson.

    Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 1800-talets främsta kulturklubb – Götiska Förbundet som drog igång för exakt 200 år sedan. Föreningen hade som sitt främsta syfte att väcka fosterländska känslor bland svenskarna, och deras tankar genomsyror oss faktiskt ännu idag, menar forskaren Torkel Molin.

    - Götiska Förbundets idéer om den fria svenske bonden och den krigiske vikingen präglar fortfarande många svenskars självbild, säger han.

    Programledare är Tobias Svanelid.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista