logga, faktiskt.se, olle zachrison
Foto: Pablo Dalence/Sveriges Radio.

Ekot satsar extra på faktagranskning inför valet

Ekot gör under valåret en särskild satsning på att faktakolla påståenden i samhällsdebatten enligt en metod framtagen av International Fact-Checking Network. Faktakollar från flera medier – Sveriges Radio, SVT, DN, SvD och KIT – samlas på den gemensamma sajten Faktiskt.se.

Att kolla att uppgifter som publiceras är sanna och relevanta är själva kärnuppdraget för varje seriös nyhetsredaktion. Ekot publicerar varje dygn hundratals faktauppgifter och påståenden som våra reportrar tagit fram i sin research eller som framförs av intervjupersoner i våra program.

Att ha en noggrann process för att granska och värdera dessa uppgifter är helt avgörande eftersom vi vill att folk ska kunna lita på våra nyheter. Vi ska göra ”allt som är möjligt för att kontrollera en sakuppgift”, som det står i våra programregler. Naturligtvis begår Ekot ibland misstag på grund av stress eller slarv, men då försöker vi att skyndsamt ta vårt ansvar genom tydliga rättelser.

Så långt inget nytt. Detta är principer som ledsagat Ekot genom dess 80-åriga historia. Och inför riksdagsvalet i höst är det sådana beprövade arbetssätt och ett noggrant redaktörskap i flera led som ska säkra en trovärdig politisk bevakning.

Trots denna stabila bottenplatta har Ekot bestämt att vi ska satsa på ett extra – och för oss delvis nytt – format för faktagranskning. Varför då?

En huvudanledning är att den digitala informationsrevolutionen lett till att antalet påståenden som når en vanlig medborgare varje dag fullkomligt exploderat. I sociala medier har avsändarna mångfaldigats och olika typer av innehåll blandas hej vilt. Såväl makthavare som särintressen kommunicerar direkt med allmänheten utan att faktakollas eller ifrågasättas av utbildade journalister. 

Den här utvecklingen är positiv och demokratiskt vitaliserande på många sätt. Men vi vet att det finns avarter och krafter som i propagandistiska eller destabiliserande syften aktivt sprider falska eller manipulerande påståenden. Det är väl belagt att budskap från ett stort antal falska konton på plattformar som Facebook och Twitter nådde hundratals miljoner användare i samband med val i USA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

Även i Sverige finns en rad exempel på påhittade eller förvanskade nyheter som fått stor spridning och påverkat samhällsdebatten. Flera myndigheter varnar inför valet den 9 september för att den typen av påverkansförsök kommer att öka jämfört med tidigare valrörelser.

Vi på Ekot behöver hela tiden utveckla våra arbetsmetoder i takt med medielandskapets ändrade logik. Därför kommer vi under valrörelsen att bedriva mer uppsökande, journalistiskt arbete genom att aktivt välja ut samhällspåverkande påståenden som vi sedan faktakollar. Genom en internationellt vedertagen metod kommer vi metodiskt, genom att gå till skriftliga källor och konsultera experter, att försöka utröna sanningshalten i påståendet och landa i en slutsats: det här var faktiskt helt fel, eller delvis sant. Hela granskningen kommer öppet att redovisas steg för steg så att läsarna förstår hur vi landat i vårt omdöme.

Huvudsakligen är det två typer av påståenden som vi kommer att granska. För det första klassiska sakpåståenden som en politiker eller annan makthavare yttrar i tal eller skrift. Det kanske påstås något i en debatt, i en intervju eller i ett partis valinformation som är värt att nagelfara. För det andra planerar vi att granska nyhetslika påståenden som fått så stor viral spridning i sociala medier att de kan sägas påverka samhällsdebatten.

Ambitionen är att kolla ett brett spektrum av påståenden på både nationell och lokal nivå och inom olika ämnen. Därför är vi glada att vi på Ekot samarbetar både med kollegorna på våra lokala P4-kanaler och Vetenskapsradion.

I likhet med andra medier har Ekot även i tidigare valrörelser satsat på faktagranskande journalistik. Men en nyhet i år är att det finns ett branschsamarbete mellan flera nyhetsredaktioner som alla förbundit sig att göra faktakollar enligt samma principer och metodik. Medierna som ingår i samarbetet är förutom Sveriges Radio/Ekot: SVT Nyheter, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och nyhetssajten KIT. I samarbetet ingår gemensam utbildning i metodiken, men den tydligaste manifestationen är den gemensamma sajten Faktiskt.se som lanserades i veckan. På sajten samlas faktakollar från alla de olika redaktionerna, vilket underlättar för de som vill läsa mer.

De deltagande redaktionerna kommer självständigt att göra sina faktakollar, så det är inte tal om ett journalistiskt samarbete i den bemärkelsen. Men att konkurrerande mediebolag samarbetar om principer och spridning av faktagranskande journalistik är ett sätt att både höja standarden för faktakollarna som genre och stimulera en bredare diskussion om behovet av källkritik.

I flera andra länder har liknande branschsamarbeten gett goda resultat. I Frankrike samarbetade 37 olika medieföretag under namnet ”Cross-Check”, och lyckades avslöja fabricerade sajter och nyhetskampanjer. I Norge bildade fyra stora publicister – NRK, VG, Dagbladet och TV2 – en gemensam redaktion och sajt för faktakollar, Faktisk.no. Om vi med Faktiskt.se kan hjälpa till att avslöja konstruerade eller påhittade nyheter som utger sig för att vara sanna, då är det en framgång.

Viktigast av allt är såklart hur publiken tar emot den nya tjänsten, om folk känner sig mer upplysta och informerade av våra faktakollar. Vi hoppas därför att många av Ekots kunniga lyssnare och läsare ska reagera på det vi gör, antingen genom att tipsa oss om påståenden att granska eller ge oss feedback på de kollar vi publicerar. Så hör gärna av dig på faktiskt@sr.se med tips eller kommentarer!

Olle Zachrison, chef och ansvarig utgivare Ekot

 

Faktakoll om vårdköerna:

Ekots första granskning enligt nya metoden har faktakollat påståendet att "vårdköerna har fördubblats" och finns att läsa/lyssna på här

Så finansieras Faktiskt.se:

Faktiskt finansieras av de medverkande redaktionerna. Delar av finansieringen för den tekniska plattformen kommer från ett produktionsstöd från den statliga innovationsmyndigheten Vinnova. Varken Vinnova eller någon annan, utomstående aktör har någon som helst påverkan på det redaktionella innehållet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".