• I den stängda zonen i området kring den havererade kärnkraftsreaktorn i Tjernobyl planerar Ukraina för att slutförvara kärnavfall. Tidigare har det funnits planer på att öppna upp delar av området för bostäder och jordbruk, men nu lutar det snarare åt att fortsätta hålla zonen stängd för att lagra använt kärnbränsle och radioaktivt skrot.

  • Byggnationen av den skyddskupol, eller sarkofag, som uppförs i Tjernobyl i Ukraina har kommit en bra bit på vägen. Konstruktionen byggs 300 meter ifrån reaktorn, det här för att skydda byggnadsarbetarna från höga stråldoser. Reaktor 4 i Tjernobyl exploderade den 26 april 1986 och planerna på ett fungerande skyddshölje ses som nödvändigt eftersom den gamla byggnaden som lagats och lappats vid ett par tillfällen så småningom riskerar att kollapsa.

  • Mer än var tredje amerikansk kärnreaktor hotas av nedläggning på grund av dålig ekonomi, det visar en färsk rapport. USA är idag det land i världen som har i särklass flest kärnkraftreaktorer men bara under de senaste 6 månaderna har fyra reaktorer överaskande lagts ner på grund av att de blivit för dyra att laga eller driva vidare.

  • Utredning från Strålsäkerhetsmyndigheten

    Idag lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, en utredning till regeringen där de föreslår förändringar i lagstiftingen för att bättre garantera att staten och skattebetalarna inte ska behöva stå för några kostnader i samband med slutförvaringen av använt kärnbränsle och för rivningar av reaktorerna. Utredningen som pågått under två år har gjorts i samarbete med Kärnavfallsfonden och Riksgälden. Om förslagen går igenom betyder det, enligt SSM, att den avgift som kärnkraftsbolagen betalar in inte behöver höjas från dagens nivå.

  • Flera tusen tunnor med radioaktivt avfall som var planerade att slutförvaras har visat sig innehålla stora mängder kvicksilver och andra vätskor. Något som inte är tillåtet i slutförvaret. Nu måste en anläggning för flera hundra miljoner kronor byggas för att öppna upp tunnorna och behandla avfallet, enligt Sven Ordéus som är vd på bolaget Svafo.

  • Vad skulle hända vid ett stort kärnkraftshaveri i Sverige? Vem betalar ut pengar till människor som tvingats lämna sina hem eller blivit skadade, och hur mycket finns det i potten? Härom året klubbade riksdagen igenom en ny lag där beloppen för ersättning har ökat rejält. Men det räcker ändå inte långt om ett stort utsläpp av radioaktivitet sker som i Japan, visar Klotets genomgång. Och nu reagerar dessutom försäkringsbolagen som är osäkra på hur det hela ska gå till ifall de ska betala ut pengar för atomskador?

  • Över tusen personer i Japan har stämt den japanska staten för att få ersättningar i samband med kärnkraftsolyckan i Fukushima för två år sen, men det är osäkert vilka som kommer få skadestånd. Även i Sverige råder stora oklarheter vad som gäller OM en stor kärnkraftsolycka skulle hända här. Försäkringsbolagens branschorganisation begärde redan för ett och ett halvt år sen att regeringen förtydligar regelverket enligt Staffan Moberg, jurist på Svensk försäkring.

  • Kärnkraften tappar mark i Europa när många av reaktorerna som byggdes på 1980 talet börjar falla för åldersstrecket. Inom 20 år kan 150 av totalt 180 reaktorer vara nedlagda, och det byggs bara 14 nya. Samtidigt växer kostnaderna för att avveckla kärnkraften och Vetenskapsradion har i sin granskning av visat att det fattas pengar i den fond som skall användas till att betala rivning och slutförvar av kärnkraftverken och kärnavfallet. 

    Vem är det som ska betala slutnotan för rivning och slutförvaring av det svenska kärnavfallet, Lena Ek?

    – Ja, det är industrin. Det framgår både av lagstiftning, av tillstånd och av alliansens energiöverenskommelse.

    Lise Nordin?

    Det borde vara industrin, men som vi hör här i inslaget så är det inte så i dag. Och jag tycker det är olyckligt att räkningen för den dyra kärnkraften skickas till svenska folket.

  • Hur reagerar kärnkraftägarna i Sverige på Vetenskapsradions beräkningar av att avgifterna till kärnavfallsfonden skulle behöva höjas till 10 öre, jag kanske så mycket som 17 öre. Ett påslag som skulle kunna göra elen från flera reaktorer olönsam. Så här svarar Torbjörn Wahlborg som är chef för kärnkraft på Vattenfall och sitter i koncernledningen.

    – Dagens nivå tycker vi är rimlig. Det är ett beprövat system och var tredje år så beslutas ju avgiften av regeringen baserat på långsiktiga prognoser och skulle det visa sig att man tror att det här blir dyrare så ska naturligtvis avgiften höjas, säger Torbjörn Wahlborg.

  • Vetenskapsradion har grävt sig ned i kärnkraftens verkliga kostnader. Resultatet - avgiften för att täcka kostnaderna för att riva de svenska kärnkraftverken och bygga slutförvaren borde femdubblas för att inte skattebetalare ska stå för slutnotan. Kritik har också framförts mot att våra atomsopor ska förvaras i bergrum som kommer att läcka till Östersjön och att svenska kärnkraftverk är lågt försäkrade för en eventuell olycka.

  • Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som utifrån SKB:s kostnadsberäkningar vart tredje år beräknar hur hög avgiften till Kärnavfallsfonden måste vara för att pengarna ska räcka till rivning, slutförvar och allmän uppstädning efter kärnkraften. Vetenskapsradion har bett Strålsäkerhetsmyndigheten beräkna en möjlig fondavgift utifrån vissa förutsättningar.

  • atomnotan - vetenskapsradion granskar kärnkraftens kostnader


     I Tjajkovskij balett Svansjön förekommer en svart svan. Även inom kärnkraftsindustrin talar man nu om svarta svanar. En svart svan är ett uttryck för en oväntad händelse som får stor inverkan, men som är mycket svår att förutse. Den avslutande fjärde delen i Vetandets världs serie Atomnotan handlar om den allt större kostnaden för att ta hand om kärnkraftens avfall.