Bolånsundersökning stärker oron hos Finansinspektionen

1:54 min

Även om bolånetagare skulle få höjda räntekostnader med 3 000 kronor i månaden skulle det inte minska majoritetens konsumtion.

Det visar en SIFO undersökning som SBAB låtit göra.

Robert Boije är bolåneinstitutets chefsekonom.

 – I vår enkätundersökning säger majoriteten av de svarande att man klarar en ränteuppgång ganska väl ända upp till 3000 kronor i månaden.
 
Och är det då en marginal man har eller som man tar sig och istället börjar låna till sin konsumtion?

– Nej, för vi har också ställt frågor kring ifall man kommer anpassa sig på annat sätt, och när det gäller en utgiftsökning för ränta på 3000 kronor i månaden så säger 22 procent att man istället kommer dra ner på sina amorteringar, säger Robert Boije och fortsätter:

– Och amorteringar är ju en del av sparandet också. Och en viktig faktor i Sverige om man jämför med andra länder som fått problem vid stora ränteuppgångar, det är just att hushållen här har väldigt högt sparande. Det hade man inte i länder som Danmark, Storbritannien och USA som tidigare har fått problem med fallande konsumtion när räntorna har gått upp.

Till skillnad från andra jämförbara länder har svenska bolånekunder idag ett relativt sett högt privat sparande, som enligt Robert Boijes blir den buffert som påverkas även vid dramatiskt höjd ränta, utan en drastiskt minskad konsumtion.

Allt utifrån SIFO-undersökningen där drygt 1 000 bolånekunder tillfrågats.

Det är en bild som inte överensstämmer med den från Riksbanken som, anser Robert Boijes, överdriver sannolikheten för minskad konsumtion vid höjd ränta.

– Ja, jag tycker att man tendensiöst hänvisar till tidigare erfarenheter, men forskningen visar faktiskt på något annat, vilket också finanspolitiska rådet visar i sin rapport som kom strax före sommaren.

Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier tolkar dock tvärtom resultatet i SIFO-undersökningen som att det ger stöd för deras oro för dagens bostadslånenivåer.

Mätt i procent av bolånetagarna kanske det inte ser så kärvt ut, inte heller i Finansinspektionens egna studier, men mätt i antalet hushåll är det privatekonomiska läget för många låntagare nog så allvarligt säger han.

– Även vid en ökning på 1 000 kronor upplever en procent att de behöver flytta. Det handlar om tiotusentals hushåll som då skulle behöva flytta. Det är alarmerande och skulle få makroekonomiska konsekvenser, säger Henrik Braconier.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista