Räntebesked

Centralbanken påverkas av klimathotet

2:35 min

Räntesänkning och andra stimulanser förväntas när ECB lämnar sitt räntebesked på torsdag. Samtidigt har klimatfrågan kommit upp som en allt mer aktuell fråga för centralbankerna, berättar Kristian Åström, Ekots ekonomikorrespondent.

Varför anses mötet på torsdag vara av en sådan stor betydelse, jämfört med andra räntebesked från ECB?

– Konjunkturen sviktar, handelskriget mellan Kina och USA skapar osäkerhet – liksom brexit. Den tyska exportindustrin har påverkats, vilket i sin tur påverkar hela den tyska ekonomin som är dragloket i den europeiska ekonomin. Frågan är nu vad ECB kommer att göra ifråga om stimulanser. Dessutom är det Mario Draghis sista möte som centralbankschef. Det handlar alltså om politik, ekonomi och succession.

Vad väntas ECB komma med för besked?

– Det spekuleras bland experter att ECB sänker inlåningsräntan, att de åter börjar köpa statsobligationer, så kallade kvantitativa lättnader, och åtgärder som underlättar för bankerna vars lönsamhet pressas av minusräntan.

Det är alltså ett helt paket?

– Ja, vid förra mötet i somras så signalerade Mario Draghi att ECB skulle agera.

När svenska riksbankschefen Stefan Ingves gav räntebesked nyligen var det inte prat om räntesänkningar. Han tyckte att svenska riksbanken inte behöver göra samma bedömningar som ECB. Är det så?

– Ja, det är så till dess att han och direktionen har ändrat sig – och det kan de ju. De flesta tror att det blir mycket svårt för banken att höja i slutet av året eller i början av nästa år. Konjunkturen är på väg åt andra hållet, och om ECB nu drar på med stimulanser blir det förmodligen ännu svårare för Riksbanken att gå sin egen väg.

Klimathotet är allt mer den övergripande politiska frågan globalt. Centralbanken vill ju stimulera den ekonomiska tillväxten,men hur mycket är det bankens uppdrag att bry sig om t.ex. klimathotet?

– De har all anledning att hålla noga koll eftersom klimateffekter kommer med största sannolikhet att påverka både inflation och finansiell stabilitet. Till exempel vid extrem torka och hetta, så påverkas jordbruket och skördarna. Det påverkar i sin tur matpriser och inflationen. Stora naturkatastrofer som förväntas bli allt vanligare, kan påverka lokalt, regionalt, ja i vissa fall hela länders ekonomi. Det påverkar företag, försäkringsbolag, banker och pensionsfonder med flera. Kort sagt, den finansiella stabiliteten.

– Sedan är ju frågan var en centralbank kan göra för att minska koldioxidutsläppen. Det mest konkreta hittills är ECB:s köp av gröna obligationer som finansierar investeringar i ny teknologi, infrastruktur och energilösningar som just minskar utsläppen av växthusgaser.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista