Närbild på händer som skalar potatis.
1 av 2
Arkivbild. Foto: Maja Suslin/TT
Porträtt på Emmalee Gisselvik framför en hylla i ett kontorslandskap.
2 av 2
Emmalee Gisslevik som gjort avhandlingen om hemkunskapens status i skolan. Foto: Carina Holmberg/Sveriges Radio.

Låg status för hemkunskap i skolan

2:25 min

Det är svårt för hemkunskapen att leva upp till målet att ge elever kunskap om hållbar utveckling och matkonsumtion. En ny avhandling visar att anledningen är ämnets låga status.

Hem- och konsumentkunskap är grundskolans minsta ämne sett till antalet timmar, men handlar om mycket mer än matlagning.

– Det handlar om hur man som konsument kan bidra till bättre miljö och hur det påverkar vad man köper, säger Kerstin Rodin Christensen som är elev i åttonde klass på Vallhamraskolan i Partille utanför Göteborg. 

I läroplanen 2011 fick hem- och konsumentkunskapen ansvar för att ge eleverna kunskaper om hållbar utveckling och matkonsumtion. Brister i skolledningarnas förståelse gör det svårt att nå ämnets mål visar avhandlingen vid Göteborgs universitet som Emmalee Gisslevik gjort.

– Ämnet har låg status i grundskolan, tidigare studier har också visat att eleverna ibland till och med får mindre tid än de garanterade 118 timmarna, säger Emmalee Gisslevik som är doktorand vid Göteborgs universitet.

På Vallhamraskolan är hemkunskapsläraren nöjd med det stödet från skolledningen men det har varit annorlunda tidigare. Emmalee Gisslevik har studerat kursplaner, klassrumsundervisning och intervjuat lärare. Resultaten visar svårigheter att jobba enligt läroplanen.

Svårigheter som handlar om brist på etiska och miljövänliga matvaror, tid för planering och hantering av rester och avfall. En motsägelse till att hållbar konsumtion är högt prioriterat på den globala politiska agendan menar Emmalee Gisslevik.

– Jag tycker det är allvarligt, det handlar inte bara om miljön utan också om hälsa och vilka hälsosamma alternativ det finns och kunna relatera det till sina egna och familjemedlemmars behov. Det här ämnet behöver stärkas, säger Emmalee Gisslevik.

Eleven Kerstin Rodin Christensen skulle gärna ha mer hemkunskap.

– Vi har ju inte hemkunskap nästa år. Vi kanske skulle haft det hela högstadiet för att kunna förbereda oss mer och förstå vad det innebär säger hon.

Relaterat

Mer om Utbildning & skola

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".