Bilden visar en blåögd kvinnlig polis med polismössa. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Arbetsdomstolen avgör chefstillsättning inom polisen

2:25 min

Statens överklagandenämnd beslutade att den kvinnliga polischefen skulle få jobbet, men Polismyndigheten säger nej. Nu får Arbetsdomstolen avgöra.

Den här veckan kommer ett fall upp i Arbetsdomstolen som kan få stor betydelse för hur tjänster ska tillsättas inom polisen. 

En kvinnlig kommissarie som var chef inom dåvarande Rikskriminalen vände sig till Statens överklagandenämnd när hon inte fick behålla sitt jobb. Hon sökte det när alla chefsjobb på Polismyndigheten annonserades ut under omorganisationen 2015.

Nämnden ansåg att hon var mer meriterad än den man som fått jobbet. Eftersom statliga tjänster ska tillsättas på saklig grund upphävde nämnden beslutet att anställa mannen. Nämnden beslutade också att kvinnan skulle erbjudas tjänsten. Så blev det dock inte.

– Konsekvensen blir då att vi sitter med två chefer på samma chefsstol. Det är ju ingen lösning på problemet, säger Åsa Hollmén, sektionschef på Polismyndighetens hr-avdelning.

Polismyndigheten anser dessutom att kvinnan inte hade någon rätt att överklaga eftersom hon hade fått ett annat chefsjobb inom polisens Region Syd. Enligt Åsa Hollmén är frågan om vilka arbetsuppgifter man har som kommissarie ett arbetsledningsbeslut.   

– Man kan inte överklaga så att säga att man inte har fått en tjänst som man redan har. Sedan är det en helt annan fråga vilka arbetsuppgifter man ska ha inom ramen för den tjänst man redan har, säger Åsa Hollmén. 
 
Kvinnans fackliga organisation Polisförbundet håller inte med. De kräver att hon ska få skadestånd eller sitt gamla chefsjobb tillbaka. Innan Arbetsdomstolen har sagt sitt vill de dock inte kommentera fallet. 

Om Polisförbundet skulle få rätt i Arbetsdomstolen kan lagstiftningen behöva ses över, anser Åsa Hollmén på polisens hr-avdelning. I så fall krockar reglerna om hur tjänster ska tillsättas inom polisen, med reglerna i lagen om anställningsskydd, anser hon. 
 
– Om vi har en normkollision om vilket regelverk som gäller före det andra, är det klart att man ytterst önskar att lagstiftaren klarlägger det, säger Åsa Hollmén. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".