Avsiktsförklaringen om etableringsjobb är träffad mellan regeringen, LO, Unionen och Svenskt näringsliv. I mitten arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson (S).
Avsiktsförklaringen om etableringsjobb är träffad mellan regeringen, LO, Unionen och Svenskt näringsliv. I mitten arbetsmarknadsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Foto: Hossein Salmanzadeh/TT

Förslaget: Ska hjälpa minst 10 000 att få jobb

Ylva Johansson: Vänder oss till nyanlända och långtidsarbetslösa
1:55 min

Fack, arbetsgivare och regeringen är överens om hur så kallade etableringsjobb för nyanlända och långtidsarbetslösa ska genomföras. Förslagets mål är att hjälpa minst 10 000 personer.

Etableringsjobben ska vara en kombination av arbete och utbildning. Ersättningen ska motsvara en lägstalön i kollektivavtalet på området där etableringsjobbet finns.

Avsiktsförklaringen är träffad mellan regeringen, LO, Unionen och Svenskt näringsliv.

Arbetsgivarens lönekostnad ska enligt förslaget uppgå till 8 400 kronor per månad, medan den statliga individersättningen ska uppgå till högst 9 870 kronor per månad, enligt förslaget.

Lönen som ska betalas ut i programmet kommer att ligga till grund för a-kassa, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S). Men regeln om att subventionerade anställningar inte kan utgöra grund för permanent uppehållstillstånd ändras inte.

Etableringsjobben kommer totalt att kosta staten 1,2 miljarder kronor per år om man når målet på 10 000 individer i programmet, med en individersättning på 9 870 kronor per månad.

Enligt Ylva Johansson kan dock programmet innebära minskade kostnader i andra program, vilket gör slutnotan svår att beräkna. Satsningen är riktad till långtidsarbetslösa, säger hon på en pressträff i Rosenbad.

– Men det gäller också den stora gruppen nyanlända eller relativt nyanlända.

Tanken är även att satsningen ska täcka delar av det rekryteringsbehov som finns på arbetsmarknaden, enligt ministern.

– Det är min övertygelse att det kommer att fungera mycket bättre när parterna är med och tar ansvar än om de inte hade varit det.

Tanken är att deltagarna i programmet, som ska gå individanpassade utbildningar, ska få ha etableringsjobbet i två år för att därefter kunna få fast anställning.

– Det är helt avgörande för att komma in i det svenska samhället och på arbetsmarknaden, att man kan få ett arbete, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, och berättar att alla förbund på Svenskt Näringslivs sida är representerade.

Åtta LO-förbund står tydligt bakom uppgörelsen, medan några andra förbund tvekar, enligt Therese Guovelin, första vice ordförande i LO.

– Vi vill att så många branscher som möjligt ska teckna branschvisa överenskommelser och alla är välkomna, säger hon.

De första etableringsjobben kan finnas på plats om ett och ett halvt år, enligt avsiktsförklaringen. Programmet ska anmälas till EU för godkännande.

Arbetsförmedlingen ska ta fram en modell för matchning mellan individer i programmet och arbetsgivare tillsammans med privata aktörer. Det bedöms även krävas lagändringar, det vill säga ett godkännande från riksdagen.

– Vi räknar med att ha dem klara till i sommar, säger Ylva Johansson.

Det handlar bland annat om att anpassa trygghetssystemen för föräldra- och sjukledighet till dem som omfattas av programmet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".