Budgetförändringar försämrar fjällederna

5:16 min
  • Allt fler fjällvandrar längs det statliga ledsystemet på cirka 550 mil och som går genom Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
  • Men skicket på lederna riskerar att försämras i år. Det gäller att sköta alla spångar, eller spänger som det också kallas.
  • Hör reportaget av Ekots reporter Henrik Brandt.

 – I sommar är det otroligt mycket vandrare. Vi brukar notera hur många vi möter, men det har varit dagar då jag tappat räkningen i sommar, säger Ulf Eskilsson, naturbevakare i Vindelfjällen sedan 30 år.

Fjällvandring blir allt mer populärt, visar siffror från Svenska turistföreningen. Men i år kommer underhållet av de statliga fjällederna att försämras. Anledningen är höstbudgeten som lades fram av Moderaterna och Kristdemokraterna där anslagen för underhåll av fjällederna minskade från 25 till 15 miljoner kronor.

Karin Sold har åkt till vindelfjällen för att vandra, och hon tycker att underhållet kan bli bättre:

– Vi gick en kort tur igår. Det är lite si och så med spänger och underhåll.

För Länssytrelsen i Västerbotten innebar höstens budget att pengarna till fjällederna minskade från 3,5 miljoner till 800 000 kronor.

– När budgeten dras ner kraftigt blir det tvärstopp i allt underhållsarbete, säger Peter Jonsson, biträdande chef på Naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Västerbotten.

Och det här kommer att märkas av fjällvandrare i år, eftersom flera underhållsprojket har stoppats. Ulf Eskilsson är naturbevakare i Ammarnäsfjällen i Västerbotten.

– Vi har fått avbeställa och det som vi har planterat har vi skrindlagt. Vi hade spångning och broar som inte blev av.

Genom Vindelfjällen går ett antal leder, däribland södra delen av Kungsleden. Men det är framförallt på de mindre trafikerade sträckorna som underhållet är eftersatt. Längs den korta leden upp mot toppen Gájsátje, nära byn Ammarnäs i Västerbotten möter jag två vandrare. Där vi möts saknas spänger, och skyltningen är inte så tydlig tycker Christer Lindberg.

Efter höstens budgetminskning så tillsköt dock regeringen extra pengar till fjällvärlden i vårändringsbudgeten: 200 miljoner kronor ska gå till naturvård, där underhåll av lederna ingår, men pengarna kommer för sent.

Vanligtvis köper man virke och annat material för underhåll av fjällederna under vårvintern, för att sedan med hjälp av skoter frakta upp material på fjället. Men i år köptes virket när skotersäsongen var över eftersom man saknade pengar under vintern. Och det gör att man får flyga ut material på fjället.

Vissa saker måste göras, till exempel underhåll av broar, och då tvingas vi flyga ut material med helikopter. Det är en enorm kostnadsökning jämfört med snöskoter, säger Peter Jonsson.

Nu tvingas man alltså att tvingas bortprioritera vissa sträckor som skulle behöva upprustas. Naturbevakare Ulf Eskilsson igen:

– Vissa sträckor som skulle förbättras går ju att använda, men de är inte i lika bra skick som vi skulle vilja ha dem i.

Och därför kommer i år bara göras det mest akuta underhållet. Men om fjällederna inte underhålls bättre kan det innebära en säkerhetsrisk för vandrare.

– Om markering försvinner för mycket, och om det blir en bro som blir dålig, det händer ju att de raserar, och då blir det ingen ny bro. Är en bro i dåligt skick måste vi stänga den. Vi kan inte ha något öppet som riskerar att gå sönder när någon vandrare går på den.

Den ökade fjällturimsen innebär att fjällederna fått allt större betydelse och slits i snabbare takt.

– Lederna blir viktigare och viktigare. Ju fler turister som kommer och ju mer nya fjällbesökare, i grunden är det något positivt, men med nya besökargrupper ökar behovet av lederna, säger Peter Jonsson.

Inför kommande år efterfrågar nu Länsstyrelsen i Västerbotten en stabil finansiering av fjällederna, så att underhållet inte försämras i framtiden.

– För det här är inget man kan öppna och stänga direkt, utan lederna är ett långsiktigt arbete och folk förväntar sig att de är säkra.

Tillbaka på Kungsleden där vi startade, med Karin Sold som just ska påbörja dagens vandring.

– Vi är där nu och vi ska gå åtta kilometer, men du ser att det är brant...

Hon är van fjällvandrare och hoppas att mer pengar längs på att underhålla fjälllederna.

– Jag har själv skrivit på en lista som skickats till Naturvårdsverket, att de ska få mer pengar att sköta lederna.

Men oavsett vilket skick lederna än är i är den en sak man inte får glömma

– En karta måste man alltid ha med sig, säger Karin Sold och tillägger:

– Annars går man vilse.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista