Timo Soini tuulettaa. Foto: AFP PHOTO / Lehtikuva / MARTTI KAINULAINEN FINLAND.
Timo Soini på Sannfinländarnas valvaka på söndagskvällen. Foto: AFP PHOTO / Lehtikuva / MARTTI KAINULAINEN FINLAND
Finska riksdagsvalet 2015

Sannfinländarna tvåa trots tredjeplats – hur går det ihop?

2:48 min

I söndagens riksdagsval i Finland blev Sannfinländarna trea räknat i röster, men får ändå näst flest riksdagsplatser. Hur kan det bli så?

Finlands öppna vallistor gör det möjligt att rösta på vem som helst. De största partiernas populäraste kandidater blir förstås invalda i riksdagen, men därefter blir valmatematiken snårigare. Möjligheten att komma in i riksdagen påverkas av flera faktorer.

D'Hondts metod

Röster i finska val räknas efter en metod som utarbetats av den belgiska matematikern Victor D’Hondt. Den baseras på jämförelsetal. Jan Sundberg, professor i statsvetenskap på Helsingfors universitet, beskriver vad som händer efter att varje partis sammanlagda röster räknats.

– Den sammanlagda röstsiffran delas på två, tre och så vidare. Det högsta jämförelsetalet får kandidaten som fått flest röster i sitt parti, det näst högsta jämförelsetalet får den som fått näst flest röster, osv. Jämförelsetalet divideras lika många gånger som antalet aktuella kandidater i respektive distrikt tills varje kandidat fått sitt jämförelsetal.

Jämförelsetalen används sedan för att fördela riksdagsplatserna för varje distrikt. Om två kandidater fått lika många röster ges platsen till den kandidat vars jämförelsetal är högre. 

Större partier och distrikt gynnas

D’Hondts metod gynnar till viss del större partier och leder ofta till situationer för mindre partiers kandidater som för en lekman kan verka märkliga. I 2007 års finska riksdagsval blev exempelvis De Grönas dåvarande ordförande utan riksdagsplats trots att han fick över 9 procent av rösterna i sitt valdistrikt Norra Karelen. Det som spelade in var dels partiets relativa litenhet, dels att distriktet var litet.

– Trots att det var en populär kandidat så räckte det inte. Spärren kom emot. Andra kandidater med färre röster kom in, den sammanlagda röstmängden avgjorde.

Spärr? Det är inte samma som fyraprocentsspärren i Sveriges riksdag, här är det valmatematiken som avgör. Dåvarande Norra Karelens valdistrikt hade bara 6 mandat att tillgå. Idag har distriktsindelningen ändrats, Norra Karelen ingår i Norra Savolax och man har sammanlagt 16 mandat att fördela.

Så hur räknade man 2007?

– Det handlar om en teoretisk tröskel. 6 mandat räknas som 6 plus 1, som i sin tur delas med hundra. Då får man fram siffran 14 procent, alltså hade riksdagskandidaten behövt minst 14 procent av rösterna i sitt distrikt för att komma in.

Vad blir då kontentan av det hela? Ju större parti man företräder och ju större valdistrikt man kommer ifrån, desto lättare att komma in i riksdagen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista