EU-parlamentsvalet del 2:

Flyktingfrågan väcker debatt inför EU-valet

5:48 min

Kriget i Syrien och katastrofen vid Lampedusa i Medelhavet har gjort att sex av nio tillfrågade partier vill öppna för nya vägar för flyktingar att ta sig till EU.

– De människor som flyr undan krig och föföljelse möts av ett moment 22. Man kan inte söka asyl i Syrien - om man nu tar Syrien som exempel - om man vill komma till Europa. Man kan inte heller söka visum i Syrien för att komma till Europa och söka asyl på plats.  Det här är oacceptabelt och det behövs fler vägar, och legala vägar in i Europa, säger Lars Adaktusson är Kristdemokraternas toppnamn i EU-valet.

Radio Sweden har frågat alla riksdagspartiers toppnamn på EU-vallistorna, plus Piratpartiets, om deras partier tycker att det ska öppnas möjligheter att söka asyl till EU utanför EU:s gränser. Det skulle till exempel ske på en EU-ambassad i ett konfliktområde. Sex av nio partier svarar ja på frågan. Sverigedemokraterna svarar nej, och det gör också Socialdemokraterna och Moderaterna. Gunnar Hökmark är Moderaternas toppnamn i EU-valet.

– Jag vill hellre se till att det finns ett antal legala vägar att ta sig in i EU. Jag tror att både av rättssäkerhetsskäl och många andra skäl så är det den vägen man måste gå.

Vilka legala vägar?

– Det är till exempel arbetskraftsinvandring. Och det är att säkerställa att Sverige - liksom andra länder -  tar sin del av kvotflyktingar.

Och just det faktum att många EU-länder saknar avtal med FN:s flyktingorgan UNHCR och inte tar emot några kvotflyktingar alls är något som bland andra Moderaterna länge reagerat på. Om alla EU-länder tog sitt ansvar skulle 100 000 kvotflyktingar kunna komma till Europa lagligt varje år, sa migrationsminister Tobias Billström efter katastrofen Lampedusa i oktober förra året, då över 300 flyktingar dog i Medelhavet.

Även Socialdemokraterna säger alltså nej till möjligheten att söka asyl utanför EU, och det med hänvisning till att asylsökande inte kan få en rättssäker prövning på ambassaderna. De är inte byggda eller bemannade för att klara av den verksamheten, enligt S.

Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Piratpartiet anser alla att det ska bli möjligt att söka asyl – eller asylvisum – till EU också utanför EU:s gränser. Men Miljöpartiets andranamn på EU-vallistan Peter Eriksson håller med om att trycket på en del ambassader skulle kunna bli för hårt.

– Ja, det är möjligt att det skulle bli det. Men det förutsätter nästan att det är fler länder som tar ett ansvar också på det här området. Det kommer ju inte att funka om det bara är Sverige och Tyskland som tar emot människor. Utan det måste bli ett tryck på alla länder att vara med i ett gemensamt ansvarstagande, säger han.

Just nu håller EU:s nya gemensamma migrationspolitik på att införas i flera steg med syftet att skapa ett likvärdigt, rättssäkert och humant flyktingmottagande i alla medlemsländer. Men vägen dit är lång, och flyktingmottagandet är också mycket ojämnt fördelat. Till exempel tog Sverige emot över 30 procent av alla syriska flyktingar som kom till EU förra året. Tillsammans med Tyskland tog Sverige emot långt över hälften. Till Sverige sökte sig drygt 16 000 syriska flyktingar. Finland tog bara emot 148, enligt UNHCR:s statistik.

Alla partier, utom Sverigedemokraterna, talar sig varma för att EU ska ha ett generöst flyktingmottagande, men på vår fråga om EU borde kunna tvinga medlemsländer att ta emot flyktingar svarar de olika. Tre partier svarar ja. Det är Miljöpartiet och Centerpartiet, och så Kristdemokraterna, som öppnar för att sätta hård press på medlemsländer med ett lågt flyktingmottagande. Lars Adaktusson (KD):

– Vi diskuterar i vårt Europapolitiska program kring möjligheten att införa någon form av sanktioner mot de länder som inte tar sitt ansvar. Det kan handla om att frysa inne utbetalningar av stöd som de här länderna är berättigade till. Eller på annat sätt vidta någon form av sanktioner.

Vänsterpartiet svarar nej på frågan om EU ska kunna använda tvång. En ökad överstatlighet riskerar att leda till en ännu mer restriktiv flyktingpolitik, anser de. Även Sverigedemokraterna gör tummen ned. De anser att invandringspolitiken ska skötas nationellt.

Övriga partier kan varken svara ja eller nej. Piratpartiet har inte tagit ställning, Folkpartiet önskar att möjligheten fanns, men konstaterar att den inte gör det. Medan Socialdemokraterna svarar att de inte tror att tvång är en bra metod, bland annat eftersom det riskerar att gå ut över de asylsökande. Moderaternas Gunnar Hökmark menar att det viktiga nu är att ligga på EU-kommissionen, för att den ska se till medlemsländerna efterlever den nya lagstiftningen.

– Jag tror inte att det är med piska man uppnår detta, utan det är genom att hävda respekten för lagen.

Samtidigt konstaterar flera av partierna att det blåser andra, mer invandringsfientliga vindar i delar av Europa. Miljöpartiets Peter Eriksson menar att EU-valet är en möjlighet  att opponera mot den utvecklingen.

– Om det är så att det i en lång rad länder är högerextrema, nazistiska, rasistiska partier som blir mer och mer dominerande, då kommer vi inte att få en bättre värld. Utan då blir det ännu värre. Och det bävar jag för, så därför tycker jag att det är viktigt att vi som inte vill ha en sådan utveckling ställer oss upp och säger ifrån, säger Miljöpartiets Peter Eriksson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista