Betonlejonet på Drottninggatan
1 av 2
Betonlejonet på Drottninggatan Foto: Fredrik Sandberg/TT
Forskaren Klas Backholm vid Åbo Akademi. Foto: Vera Schoultz
2 av 2
Forskaren Klas Backholm vid Åbo Akademi. Foto: Vera Schoultz Foto: Vera Schoultz

Forskare undersöker hur journalister påverkades av terrorn på Drottninggatan

3:19 min

Ett drygt år efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm kommer i veckan nu domen mot den åtalade. Många journalister rapporterade från händelsen och hur de påverkades och mådde av det ska nu undersökas i ett forskningsprojekt på Åbo Akademi i finska Vasa.

Under terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm dödas fem personer, fjorton skadades allvarligt och över 150 personer har stått som målsägande under rättgången.

Många journalister rapporterade från händelsen och hur de påverkades och mådde av det ska nu undersökas i ett forskningsprojekt på Åbo Akademi i finska Vasa.

Samma forskare har tidigare samlat in underlag från Utöya-rapporteringen och från arbete med skolskjutningarna i FInland 2007.

Klas Backholm håller i forskningsprojektet på Åbo Akademi, Vasa:
  
– En stor del av hur vi "vanliga medborgare" förstår en kris kommer idag från journalister och via massmedia och då är det också viktigt att försöka förstå de bakomliggande faktorerna som inverkar på hur journalister gör jobbet. Det kan handla om sånt som gör att man kanske inte mår så bra eller kanske upplever en stress i situationen medan man jobbar, säger Klas Backholm.

Forskningsprojektet är ett samarbete med de nordiska journalistförbunden, där det svenska förbundet under våren skickat ut en enkät till sina medlemmar som jobbade med bevakning kring terrorattentatet i Stockholm, både på plats och på redaktionerna. Man hoppas på det här sättet få större kunskap kring hur journalister påverkas och på så sätt också kunna jobba med frågor som arbetsmiljö.

– Det som kan bli ett dilemma ibland för en journalist kan ju vara å ena sidan att man är på plats för att göra sitt jobb. Och å andra sidan är man en kännande medmänniska som funderar på saker som om man "kommer orsaka skada mot de drabbade om jag ber dom ställa upp på en intervju", och den typen av frågor, säger Klas Backholm.

Just den här typen av dilemman blev tydliga i den studie som gjordes i Norge efter attentaten 22 juli och som också ingår i det forskningsprojekt som Klas Backholm håller i. Och en fråga man nu kommer jobba vidare med i den svenska studien: 
 
– Det som vi såg i studien om Utøya var att om journalister hade upplevt den här typen av etiska dilemman på plats och sen efter jobbet var gjort satt och kände skuld och vilka val man gjort i yrkesrollen: kombinationen av skuld och etiska dilemman ledde helt klart till att man hade starkare symtom av post traumatisk stress, säger Klas Backholm.

Resultatet från den svenska studien kommer bland annat presenteras på ett s i höst. Helhetsbilden inom forskningen idag är att det saknas kunskap i kring de här frågorna när det gäller journalister och kriser säger Klas Backholm. Och han har svårt att säga något om hur bra eller mindre bra tex mediehusen i sin tur är på att jobba med de här frågorna, säger Klas Backholm.

– Det beror nog delvis på storleken på mediehusen. De större mediehusen har lättare att bygga upp system för att fånga upp arbetstagare. Men sen beror det nog också på vilken typ av chef man råkar ha, att det är någon i ledningsposition som tycker att det här är viktigt, säger Klas Backholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".