Zula (Joanna Kulig) och Wiktor (Tomasz Kot) i Pawel Pawlikowskis "Cold War".
1 av 2
Zula (Joanna Kulig) och Wiktor (Tomasz Kot) i Pawel Pawlikowskis "Cold War". Foto: Scanbox.
Pianisten Wiktor (Tomasz Kot) röker och tänker mycket i "Cold War".
2 av 2
Pianisten Wiktor (Tomasz Kot) röker och tänker mycket i "Cold War". Foto: Scanbox.
RECENSION – FILM

Musiken bättre än berättandet i "Cold War"

2:49 min

Med filmen "Ida" fick polske regissören Pawel Pawlikowski sitt internationella genombrott. Hans nya, "Cold War", är inspirerad av hans föräldrars kärlekshistoria.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: "Cold War"
Regi och manus:
Pawel Pawlikowskí
Medverkande:
Joanna Kulig, Tomasz Kot m fl
Genre:
Drama
Betyg:
3

Zulas och Wiktors relation startar med skalövningar – under en uttagning till en musikal som ska hylla Stalin och kommunismen.

Och det är ju så svårt med förväntningar. För jag undrar vad jag tyckt om "Cold War" om jag inte hade sett "Ida". 

På sätt och vis liknar filmerna också varandra. Samma tablåaktiga tagningar, samma skeende med mycket tystnad. Inte livet bakom klostrets murar – men bakom järnridån, allt detta öststatiska, på många sätt instängda.

Förutom då musiken.

För den tar sig ut, genom murar, sätter bokstavligen tonen – och allra mest slående i början. När sångerskan Zula och pianisten Wiktor turnerar med den här färgsprakande Stalin-hyllningen som låter så annorlunda än i Hollywoods musikaler.

Här finns också miljöer man sällan får se i väst. Underbara scenografier, krogar, restaurangpalats, från ungefär samma 50-tal som dränkts i amerikansk nostalgi på vår sida järnridån.

Men om regissören Pawel Pawlikowskis två senaste filmer då är relativt lika så är de ändå inte lika bra. För "Cold War" blir allt mer rapsodiskt berättad, ryckig, ibland lätt obegriplig.

Och jag kan efterhand inte riktigt tänka bort likheten mellan en del av de i sig underbara miljöerna och den östmemorabilia som säljs i till exempel Berlin.

Dessutom är det ju alltid svårt att på film gestalta en människa som tänker, eller funderar. Här blir det till sist väl mycket stirrande rökande scener rakt ut i luften.

För många cigaretter för Wiktor. Både för hans hälsa – och för filmens bästa. 

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista