Girl.
1 av 2
En scen ur filmen "Girl". Foto: Menuet
Girl
2 av 2
En scen ur filmen "Girl". Foto: Menuet

"Girl" – i skärningspunkten mellan dröm och smärta

3:10 min

Idag är det svensk premiär för belgiska filmen "Girl", om 15-åriga Lara som är född i en pojkes kropp och gärna vill bli ballerina.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Titel: "Girl"
Regissör: Lukas Dhont
Manus: Lukas Dhont, Angelo Tijssens 
Skådespelare: Victor Polster, Arieh Worthalter, Oliver Bodart 
Genre: Drama
Betyg: 5 av 5

Det här är en film som skildrar hur kropp och längtan kan hamna på kollisionskurs, inte på grund av orealistiska förväntningar, utan tvärtom, för att drömmen är så nära att gå i uppfyllelse. För Lara har fått inleda sin könskorrigeringsprocess, men hon vill bara att förändringen ska gå snabbare. Och hon kan kanske bli ballerina, det är ingen projektion.

Hon har bytt till en ny klass i en elitskola, men hon har dansat som pojke förut och inte tvingat fötterna tillräckligt för att klara tåspets, så trots att livet knappt har börjat har hon kanske lagt om träningen för sent. 

Att "Girl" (regi: Lukas Dhont) utspelar sig i skolmiljö låter som upplagt för ett mobbingscenario och ja, det finns ju där, balettskolemiljön är ingen lek på något sätt, men det är inte det som är filmens egentliga konflikt eller smärtpunkt, utan det är just frågan läkning och självskadebeteende. Hur kan baletten bli en befrielse om det också innebär att kroppen går sönder? Hur ska hormonbehandlingar kunna genomföras om Lara tränar och pressar sig för hårt? Det finns en otroligt stark inre slitning där för det handlar också om hur själen ska hinna med i puberteten. Lara är 15 år, hon kan inte bli kvinna direkt, utan måste få bli flicka först och vara det, som en klok psykolog säger i filmen.

Det är mycket för Victor Polster i huvudrollen att hålla tillbaka, snarare än att spela ut, men han gör en otroligt vacker rolltolkning i en underbar film.

Debutanten Dhont arbetar i bästa belgiska socialrealistiska tradition, den som är bröderna Dardennes varumärke, med naturligt ljus, stilla glödande närvaro och mycket alldeles vanlig vanlighet. Samtidigt bultar den i de intensivt laddade dansscenerna. De blir skärningspunkten, eller virveln, där drömmen och smärtan möts, och på så sätt en metafor för Laras väg.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista