Recension

Första världskriget i färg – sevärt men inte helt bra

3:07 min

Sagan om ringen-regissören Peter Jacksons film "They shall not grow old"  väckte stor uppmärksamhet i Storbritannien i samband med 100-årsminnet av första världskrigets slut. Idag är det svensk premiär. Måns Hirschfeldt recenserar.

Recension: Detta är en professionell bedömning. Omdömet som uttrycks är recensentens eget.

Att det är Peter Jackson som är i farten väcker i vissa kretsar förstå uppmärksamhet i sig och det han gjort här är att, med superavancerad teknik, färglägga filmmaterial från första världskriget. Läppläsare har tolkat vad som sägs i bilderna, man har gjort ett ljudspår med skådespelare och med Nya Zeeländska armén som skjuter och bombar, det är hundar som skäller, massor av inspelade röster ur gamla ljudarkiv och så vidare. Så kriget har gått från att vara svartvit stumfilm till färg och tal. Här finns verkligen scener som man ju bara baxnar av och som inte liknar något man sett förut. Till exempel när de grönklädda soldaterna springer in i det alldeles giftgula gasmolnet och bara försvinner eller den bottenlösa lervälling, minexplosionerna och vanställda kroppar.

- Känns det som att historien kommer till liv? 

Det är ju tveklöst ambitionen. Men ja och nej. Dels vill jag nog vända mig emot en idén om något skulle kännas mindre verkligt bara för att det är svart-vitt - tvärtom så har nog många en inövad reaktion att svart-vitt betyder sann, dokumenterad historia. Det blir inte automatiskt verkligare bara för att soldaterna är rosiga om kinderna i bilder med gamla vykortsfärger. Autenticitet kräver också en berättelse. Och jag tycker nog att Jackson pepprar på alldeles för hårt med ett smatter av bilder och röster, att filmen för sällan stannar upp tillräckligt mycket för hinna sjunka in. 

Men det finns verkligen tillfällen då det är som att det öppnas en tidstunnel till soldaterna vi ser, ofta när de tittar tillbaka på oss, och skojar med kameran eller är nyfikna och lite ovana vid att bli filmade. Då kommer både filmen och historien till liv.

- Lär man sig något nytt?

På detaljplan absolut, om det dagliga livet i leran, om råttorna och vidrigheterna. Många var bara 16-17 år när de entusiastisk anmälde sig frivilligt, så det först rätt frejdigt men sedan alltmer dödligt. Men problemet är ju att materialet Jackson har att utgå ifrån är gamla propagandafilmer. Det blir för entonigt, varken bredd i den historiska skildringen eller tillräckligt djupt i berättelsen om människorna så det är, paradoxalt nog, en film som är mycket sevärd men på många plan inte särskilt bra.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista