Bokcirkelfrågor: Geniet från Breslau av Lena Einhorn

Litteraturveckan i P1:s skuggcirkel ger sig in på tredje boken av de nominerade till Sveriges Radios Romanpris. Lena Einhorns "Geniet från Breslau".

1. Hur tycker du att författaren hanterar dikt och verklighet?

Lena Einhorns ”Geniet från Breslau” handlar om Fritz Haber och Clara Immerwahrs liv från 1880-talet fram till 1915. Det är en bok som handlar om två verkliga personer och i efterordet skriver Lena Einhorn att det i högsta grad är en dokumentärroman. Hon redoviserar också en mängd litterära verk hon har haft användning av i boken.

Det är en utmaning att skriva om verkliga människor. Visst, du har en mängd källor att förlita dig på, men också att förhålla dig till. Jag vet personligen inte vilka delar som är dramatiserade eller var Einhorn har tagit sig friheter. Jag kan ha mina misstankar, till exempel när berättaren beger sig in i Habers och Immerwahrs tankar, men det kanske också varit hämtade ur brev. Personligen tycker jag att det är en historia som väl underbyggd med historiska dokument, med vissa inslag av dramatisering.

Hur tycker du att Lena Einhorn hanterar dikt och verklighet?

2. Hur märker man av samtiden i Geniet från Breslau?

Oavsett vilken tidsepok som finns i en roman, tycker jag ofta att det går att förnimma spår av samtiden. Det kan vara vad man fokuserar på i historien, sättet de pratar eller attityden till huvudpersonerna.

Jag känner även av den i Geniet från Breslau. Till exempel känns det som att Lena Einhorn har tagit till sig Clara Immerwahr och hennes kamp för utbildning. Något som även jag skriver under på. Geniet från Breslau är ett lysande exempel på hur törst efter kunskap kan övervinna de flesta hinder, trots att många vill dränka den som försöker. Det visar också vilken kamp det var för kvinnor vid förra sekelskiftet som ville bestämma över sitt eget öde.

Jag säger inte att det är något dåligt att det dessa spår av samtiden finns. Snarare ger det en dimension till historien. Men hur tror du att romanen hade varit utformad om den skrivits för femtio år sedan? Och hur märker du av nutiden i den här berättelsen?

3. Varför tror du att Fritz Haber engagerar sig i kriget?

När jag läste ”Geniet från Breslau” tänkte jag mycket på vetenskapen. Vad den kan göra. Fritz Haber lyckas framställa konstgödsel och rädda människan från svält. Men han tillverkar också senapsgasen som kan döda människor i mängder.

Han känns något förblindad av sin egen karriär och sin jakt efter bekräftelse. Kanske finns det kopplingar till den ansträngda relationen till fadern och hur han vid flertalet gånger blir åsidosatt på grund av sin judiska börd. Men när han väl får chansen går han i bräschen för det tyska krigsmaskineriet, trots invändningar från sin bästa vän Einstein och sin fru Clara. Varför tror du att han gör det?

4. Varför gör Clara Immerwahr som hon gör?

Det kan vara svårt att diskutera riktiga personers agerande, jämfört med fiktiva. Ramarna är redan satta. Sedan har Lena Einhorn broderat vidare. Men låt oss diskutera Clara Immerwahr och hennes liv.

Redan i tidig ålder stöter Clara på en mängd motgångar. Hon får inte studera på någon högre nivå. Men hon är målinriktad och vet vad hon vill. Efter en lång kamp lyckas hon bli den första kvinnan i Tyskland som doktorerar. Sen gifter hon sig.

En sak som talar för hur Clara Immerwahr långsamt kvävs inom äktenskapet är platsen hon tar på sidorna. Till en början känns det som att både Fritz Haber och Clara Immerwahr är huvudpersoner i boken, men när hon får ägna all sin tid åt hemmet blir det mindre utrymme för hennes historia. Det kan också bero på att det inte finns lika mycket dokumenterat material om andra halvan av hennes liv – något som också säger något.

Tidigare i boken har Clara sagt att hon inte vill gifta sig, utan vara fri livet ut. Ändå gör hon det. Fritz lovar att behandla henne som en jämlike, men den ambitionen försvinner snabbt.

Varför tror du att hennes öde blev som det blev? Och tror du att det kunde ha gått på något annat vis?

5. Vad tycker du om sättet som döden skildras på?

I likhet med Bannerheds ”Lugnet” är döden här ett avslut. Den sätter punkt för den här historien. Och här är den också en siffra. Först är det hotet om världssvält. Senare är det antalet döda man kan uppnå med senapsgasen. I kriget blir döden ett resultat.

Men döden är också på ett sätt en utväg. Clara Immerwahr tar sitt liv när hon får reda att hennes make utvecklar massförstörelsevapen. Hon lämnar det här livet.

Vad tycker du om sättet som döden skildras på? Hur berörs du av de höga dödsantalen som beskrivs i Första världskriget och hur berörs du av Claras självmord?

6. Vad tycker du om boken?

”Geniet från Breslau” är en historia som bakar in vetenskapens möjligheter, judarnas situation vid förra sekelskiftet, kampen om kvinnors rätt till utbildning, samt en del av första världskriget som jag inte hade särskilt stor koll på: vetenskapsmännens roll och den nationella stämning som rådde till en början.

Det här är en roman som för mig känns folkbildande. Lena Einhorn lyckas göra kemin begriplig och intressant. Hon dramatiserar kampen om en världsupptäckt på ett sätts som känns som förlängningen i en VM-final. Två fascinerande individers liv skrivs fram (även om jag gärna hade velat ha mer av Clara på slutet) och målar fram ett Tyskland i den kemiska industrins linda. På slutet blev det något för mycket detaljer från första världskriget, så att det snarare kändes redovisande än gestaltat, enligt mig. Trots det var det en angenäm läsupplevelse som jag ofta tänker på, flera veckor efter att jag avslutade den.

Det är mitt korta omdöme av romanen. Vad tycker du om boken?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista