• Stefan Bojsten

    Annonsen på Saltsjöbanan fick Stefan Bojsten att haja till. Det stod ”problem med att slösurfa på jobbet?”
    – Nej, det är inte ens i närheten! Jag jobbar jämt. En del har kanske för mycket tid. Jag kämpar bara med att försöka få lite tid till mig själv.

    – Jag undrar ju verkligen om jobbet är identiteten eller är jag en annan person när jag inte jobbar? Det går ju ihop så intensivt idag. Men man behöver ju vara med sig själv någon gång.

    Är det rimligt att jobba så intensivt, att man inte har tid att vara med sig själv?

  • Micke Byman

    Micke Byman bedriver en tatuerarverksamhet i Ludvika.

    – Jag har tagit gesällbrev i tatuering. Det tycker jag är väldigt positivt att det blivit bekräftat att det är ett yrke och bekräftat via Hantverksrådet.

    Hur viktigt är det med hög status på olika yrken och går den att förändra?

  • Linnéa Brun

    Linnéa Brun tänker ofta på hur vi behandlar djur och när vi möter henne reflekterar hon över villkoren inom äggindustrin.

    I Sverige finns idag burhöns och vi importerar även ägg från burhöns i andra länder.

    – Man borde låta alla höns gå fritt. Helst utomhus. Jag köper inte ägg från hönor som tvingats sitta i en trång bur.

    Linnéa undrar hur vi kan göra för att alla höns ska få gå fritt?

  • Inga-Britt Sand

    Inga-Britt Sand från Luvika har fyra barnbarn. Snart ska de få julklappar, men hon har svårt att veta vad hon ska ge till barnen.

    – De saknar ju ingenting. De har telefoner, surfplattor, datorer… man undrar ju vad man ska handla åt barnbarnen som redan har allt idag.

  • Anna Granberg

    Anna Granberg i Munktorp berättar att föräldraförsäkringens utformning är till nackdel för henne och hennes familj.

    – Det är väl att sträva bakåt, men min sambo har bytt jobb sedan vår yngsta föddes. Han har inte sett möjligheten att kunna vara hemma nu, som han var med vårt första barn.

    Enligt dagens föräldraförsäkringsmodell kan föräldrar fördela dagar mellan varandra som de vill, utom 90 stycken, som är låsta till var och en av föräldrarna.

    – Hade jag haft möjlighet att ta del av de 90 dagarna skulle jag kunna vara hemma längre, istället för att de dagarna ska gå till spillo, resonerar Anna Granberg.

  • Camilla Persson

    Camilla Persson har en funktionsnedsatt son och menar att samhällets service till funktionsvarierade inte räcker.

    – Han kunde visserligen få färdtjänst, men han fick inte välja vilken av sina rullstolar han skulle få ta med. Därmed blev det inte heller någon färdtjänst för hans del.

    Det är bara ett exempel på krångliga regler som de båda fått kämpa mot genom åren, påpekar Camilla Persson.

  • Lova Andersson
    Tio miljoner - röster från hela landet

    15-åriga Lova Andersson från Västerljung vill att kvinnor ska få gratis mensskydd.

    – Man kan inte slippa använda det och det kostar ganska mycket i längden. Vårdcentraler och skolsyster skulle kunna ha att dela ut.

    Hur ska vi göra för att kvinnor ska slippa betala så mycket för mensskydd?

  • Margareta Ramstedt
    Tio miljoner - röster från hela landet

    – Jag önskar att det skulle vara lättare att få kontakt med vården, säger Margareta Ramstedt i Norrköping.

    Som det är idag kan man inte ringa och få ett svar, menar hon. 

    – Om jag ringer klockan åtta på morgonen, så möts jag av en röst som säger "våra telefontider är slut. Återkom nästkommande vardag." Sedan får jag gå upp klockan sju nästa dag och ringa. Jag tycker det är horribelt, säger Margareta Ramstedt.

  • Nils Hökby

    Det är framför allt miljön som engagerar Nils Hökby i Saltsjöbaden.

    – Vi måste göra någonting snart. Var och en måste dra sitt strå till stacken.

    Nils har försökt att välja tåg framför flyg när han ska resa.
    – Det är väldigt besvärligt. Man borde göra någonting för att förenkla tågförbindelserna inom Europa.

    Vad kan EU göra för att förenkla och förbättra tågförbindelserna inom Europa?

  • Gerd Naess från Lidköping

    Gerd Naess från Lidköping har sedan hon blev änka engagerat sig i arbete med flyktingfamiljer och hon ser att många har stora problem att hitta en bostad.

    Gerd undrar hur jobbar politikerna för att nyanlända ska få en bostad.

  • Jenny Andersson

    Frisören Jenny går nu in i sin mest intensiva period på året. Alla går till frisören, hela familjer tillsammans och även dom som bara går en gång per år. Hon och hennes kollegor upplever att kunder har dålig respekt för bokad tid.

    Hur är det i andra branscher, undrar Jenny?

  • Alf Rikner

    – Jag är lite naiv och har väldigt gott hopp om framtiden, men jag kan inte säga att jag bygger det på hur det ser ut idag. Det är ju lika realistiskt att ha klimatångest som att vara hoppfull kan man ju säga.

    – Många hämmas i sitt vardagsliv för de känner klimatångest. Den bromsar folk som skulle kunna använder sin kreativitet och krafter till att uträtta saker istället. Folk i yngre medelålder. Det har länge betraktats som ett personligt problem, som om de bara skärpte sig och var lite mer stabila så skulle de slippa den där klimatångesten. Men om man tittar sig omkring kan man inte säga att det är så.

    – Det är en sak hur vi hanterar miljöproblemen idag. Men hur ska vi hantera klimatångesten, som en stor del av befolkningen sannolikt går och bär på?

  • Astrid Bennermyr

    – Det finns inte några affärer i Kumla. Alla småaffärer har försvunnit. Nu åker kunderna till köpcentret Marieberg och tror att det ska vara billigare där, berättar Astrid Bennermyr.

    – Det känns tomt. Förr fanns det jättemycket affärer, men nu går man runt på en minut. Det finns bara matställen och frisörsalonger. Det är ju vi som kunder som förstört det för oss.

    Hur ska vi göra det här levande igen?

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista