• Och Gud skapade människan till sin avbild. Åtminstone i 1 Mosebok 1:27. Den bibliska skapelsemyten har möjligen en del i människans förhållande till icke-mänskliga djur. Vi lever medvetet eller omedvetet i föreställningen – eller förvillelsen? – att vi är mer värda än andra levande varelser.

    Denna antropocentrism, denna människans tendens att sätta sig själv i centrum: Är den alls berättigad? Att mena att just människolivet är heligt och okränkbart blir ju på bekostnad av de andra djuren. Hur bör vi leva och förhålla oss till övrigt liv på jorden?

    Dessa frågor dryftar Ann Heberlein, etikforskare och författare, Mathias Osvath, som jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter och Helena Pedersen, som bedriver kritiska djurstudier.  

    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Den gyllene regeln är enkel, och religionerna och filosoferna är samstämmiga: Vi bör behandla våra medmänniskor som vi själva vill bli behandlade. Ändå är resultatet nedslående. Oginhet, Missunnsamhet, själviskhet, krig och tortyr florerar i världen. Varför är det på detta viset?

    Kring detta grunnar och resonerar gästerna i veckans Filosofiska rummet: Stefan Einhorn, läkare och författare, Ann Heberlein, etikforskare och författare och Mathias Osvath, kognitions- och primatforskare - tillsammans med en publik på Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Söndag 3 juni 17.00 i P1 (repris fredag 8 juni 21.03)

    Glädjande nog är det få cancerpatienter som känner djup ångest när slutet närmar sig. Döden går oftast att hantera känslomässigt. Ändå är det en rad existentiella frågor som oundvikligen möter en patient på vägen mot den sista tiden: vad händer i dödsögonblicket, vad innebär det att inte finnas, finns det någon mening? Dessutom väcks känslor av existentiell ensamhet. Det är jag som ska lämna livet, i döden är jag ensam. I programet medverkar Peter Strang och Lisa Sand som båda har lång erfarenhet av att arbeta med människor i livets slutskede.

    Medverkande: Peter Strang, överläkare vid Stockholms sjukhem och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet och Lisa Sand, medicine doktor och kurator på ASHI – avancerad sjukvård i hemmet.

    Programledare och producent Peter Sandberg

    Lästips: Livsglädjen och det djupa allvaret av Peter Strang

  • Den psykiatriska historien rymmer allt från djävulsutdrivning och galltömning till lobotomi och psykoanalys. Så hur har man betrakttat och förklarat psykisk sjukdom genom seklerna? Vad har setts som normala känslouttryck och vad har sett som uttryck för psykisk störning? Den kultiverade 1700-talsmänniskan skulle vara hyperkänslig medan 1800-talets ideal var hårdhet och styrka.

    Medverkande är Karin Johannisson, professor i idehistoria och Nils Uddenberg, docent i psykiatri och livsåskådningsforskning.

  • Säg moral eller etik, och många ser Gud och hans bud, kyrkan och hyttande präster för sitt inre öga. Det har blivit hög tid att frigöra etiken ur religionens tvångströja! Det menar Birgitta Forsman, som i sin nyutkomna bok Gudlös etik motiverar sin åsikt bland annat med att religionens inflytande styr in det moraliska tänkandet på underlivsfrågor, och ger dessa frågor reaktionära svar som skapar mycket lidande.

    Men religion är inte lika med fundamentalism, menar Anders Piltz, katolsk präst och professor i latin. Människorna behöver religionens mångtusenåriga erfarenheter.

    I Filosofiska rummet möts Birgitta Forsman och Anders Piltz i en debatt under Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist.

    Vilken roll bör religionen spela i etiken?

  • Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på varandra och oss själva många gånger om?

    Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biokemiskt? Eller måste vi politiskt tvinga människans räckvidd tillbaka ner till det lokala planet?

    Meningarna krockar när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänker högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö, under ledning av Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist

    Filosofiska rummet besöker Grubbelklubben på Moriska paviljongen i Malmö under fyra veckor: Måndagarna 3, 10, 17 och 24 oktober. Kl 19.30 börjar samtalen. Inträde 60 kr.

    Hur tycker du att vi ska rädda oss från klimatförändringar, massförstörelsevapen, överbefolkning och andra hot mot mänskligheten?

  • När filosofen Brian Leiter på sin blogg ordnade en omröstning om 1900-talets viktigaste moralfilosofer, hamnade två kvinnliga filosofer på tredje och fjärde plats. Elisabeth Anscombe och Philippa Foot har båda bidragit till att utveckla den moderna dygdetiken. Anscombe stod Wittgenstein nära, och många har nog hört Foots berömda tankeexperiment om moraliska handlingsalternativ med en skenande spårvagn, the Trolley Problem.

    I Filosofiska rummet idag presenteras och diskuteras de båda brittiska filosoferna med hjälp av tre nordiska: Cathrine Felix, Per Bauhn och Jeanette Emt.

    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Produktionsbolaget Lokatt Media har gjort programmet för Sveriges Radio.

  • "Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok", skaldade Falstaff, fakir präktigt i sin bok Envar sin egen professor. Ligger det ett korn sanning i den gamle lundahumoristens kvasi-förnuftiga sensmoral? Gör varenda bok oss kloka? Kan inte vissa snarare fördumma eller förråa oss? Och, förutom att litteraturen eventuellt gör oss klokare, kan vi också bli godare av att läsa böcker?
    Inför en förmodat bokslukande publik på Lunds stadsbibliotek funderar och diskuterar poeten Ida Börjel, filosofen Johan Brännmark och filosofen och hjärnforskaren Germund Hesslow dessa och flera frågor, under programledare Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist.
    Denna upplaga av Filosofiska rummet produceras för Sveriges Radio av produktionsbolaget Lokatt Media.

  • Tillit och rättssäkerhet kan anses vara grundläggande byggstenar i ett fungerande, demokratiskt samhälle. Och Sverige ligger högt i internationella mätningar av tillit mellan människor. Nu visar ny amerikansk och brittisk samhällsforskning att graden av medborgares tillit kan påverkas negativt av invandring från andra kulturer. Men den behöver inte göra det.

    Om det ligger något i den här forskningen, om Sverige är ett mångkulturellt - eller mångkulturalistiskt  land och hur eventuella motsättningar mellan medborgaranda och mångkultur kan överbryggas, diskuteras i veckans Filosofiska rummet. Gäster socialantropologen Aje Carlbom vid Malmö högskola, religionshistorikern Anne Sofie Roald vid Malmö högskola och filosofen Per Bauhn, Linneuniversitetet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

    Denna upplaga av Filosofiska rummet produceras av Lokatt Media i Malmö.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista