• Hur visar sig världen för oss? Det är frågan som fenomenologin försöker svara på. Fenomenologin är en tanketradition som spelat stor roll i den kontinentala filosofin med kända namn som Simone de Beauvoir och Martin Heidegger. Men i Sverige introducerades fenomenologin på allvar först på 1970-talet. Den tyske filosofen Edmund Husserl, grundaren av fenomenologin, använde slagordet: gå tillbaka till sakerna själva!

    I veckans program försöker vi berätta något om vad fenomenologi är och hur den kan tillämpas inom olika områden i samhället.

  • söndag 20 januari 17.00 i P1 (repris 25 januari 21.03)

    I vår närmiljö tycks verkligheten fungera ungefär på det sätt som våra fem sinnen förnimmer den. Om jag kastar en sten i vattnet så landar den ofta med ett plums ungefär där jag tänkt mig. Men hur är det med universums krafter och de allra minsta av partiklar och energier som bygger upp vår materiella värld, hur väl stämmer exempelvis strängteorin och partikelfysiken med det som vi människor kallar ”verkligt”? Filosofiska Rummet om verkligt och overkligt och hur mycket människan har kognitiv kapacitet att begripa av det till synes obegripliga.

    Gäster är strängteoretikern Ulf Danielsson och kognitionsforskaren Peter Gärdenfors.

    Programledare och producent Peter Sandberg.

  • Det Sköna
    41 min

    En plötslig regnbåge över hustaken, ett ansikte i vimlet eller en handväska från en italiensk designer: Vad är skönhet? Är föremål vackra för att de skänker glädje eller skänker de glädje för att de är vackra? Vilken är skönhetens plats i konsten och hur förhåller sig skönhet till godhet och sanning? Om detta samtalar gästerna i Filosofiska rummet.

  • Och Gud skapade människan till sin avbild. Åtminstone i 1 Mosebok 1:27. Den bibliska skapelsemyten har möjligen en del i människans förhållande till icke-mänskliga djur. Vi lever medvetet eller omedvetet i föreställningen – eller förvillelsen? – att vi är mer värda än andra levande varelser.

    Denna antropocentrism, denna människans tendens att sätta sig själv i centrum: Är den alls berättigad? Att mena att just människolivet är heligt och okränkbart blir ju på bekostnad av de andra djuren. Hur bör vi leva och förhålla oss till övrigt liv på jorden?

    Dessa frågor dryftar Ann Heberlein, etikforskare och författare, Mathias Osvath, som jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter och Helena Pedersen, som bedriver kritiska djurstudier.  

    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • söndag 7 oktober 17:00 i P1 (repris fredag 12 oktober 21:03)

    Carl von Linné är mest känd som blommornas konung. På 1700-talet la han grunden för den moderna botaniska och zoologiska systematiken. Mindre känt är att Linné också försökte systematisera människans sjukdomar och mentala sjukdomar. Tankarna presenterades vid en serie föreläsningar vid Uppsala universitet i mitten av 1700-talet. Studenten Pehr Osbeck gjorde noggranna anteckningar som bevarats på Hagströmmerbiblioteket. Anteckningarna ger en bild av 1700-talets syn på psykisk sjukdom och ligger till grund för boken Linné och mentalsjukdomarna av Nils Uddenberg.

    Medverkande: Nils Uddenberg som är docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning och Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria.

    Programledare och producent Peter Sandberg

    Lästips: Linné och mentalsjukdomarna av Nils Uddenberg.

  • Den gyllene regeln är enkel, och religionerna och filosoferna är samstämmiga: Vi bör behandla våra medmänniskor som vi själva vill bli behandlade. Ändå är resultatet nedslående. Oginhet, Missunnsamhet, själviskhet, krig och tortyr florerar i världen. Varför är det på detta viset?

    Kring detta grunnar och resonerar gästerna i veckans Filosofiska rummet: Stefan Einhorn, läkare och författare, Ann Heberlein, etikforskare och författare och Mathias Osvath, kognitions- och primatforskare - tillsammans med en publik på Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • En fråga som länge förbryllat psykologer och kognitionsvetare är hur människor kan vara så dåliga på att resonera förnuftsmässigt i vissa sammanhang, och så bra i andra? Nu har frågan fått ett svar med en teori, argumentationsteorin, som menar att målet med vårt resonerande inte är sanningen eller det mest förnuftiga, utan att övertyga andra. Och eftersom vi hellre lyssnar på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt, så kan det leda helt fel om vi inte korrigeras med mothugg, medan det kan leda väldigt långt när vi prövar argumenten med andra.

    Om argumentationsteorin, men också om andra funktioner med samtalet, samtalar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosoferna Gunnar Björnsson och Jeanette Emt, med Filosofiska rummets Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

  • Traditionellt filosoferande kan beskrivas som att filosofen sitter still i en fåtölj i sitt elfenbenstorn och tänker så det knakar. I analogi med den bilden har det nya forskningsprogrammet experimentell filosofi kallats "the burning armchair" - den brinnande fåtöljen. Joshua Knobe, en av den experimentella filosofins förgrundsgestalter, gillar egentligen inte den drastiska bilden. Han vill helst se att empirin och den logiska analysen går hand i hand. Men frågan är: Kan man filosofera med experiment? Joshua Knobe är professor i filosofi och kognitionsvetenskap vid Yale-universitetet i Connecticut. Filosofiska rummets producent Thomas Lunderquist har intervjuat honom i hans hem i Brooklyn, New York, och utifrån den intervjun samtalar Lars Mogensen med Ingar Brinck, professor i filosofi vid Lunds universitet, Fredrik Björklund, forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet och Gunnar Björnsson, filosof vid Linköpings universitet.
     

     

    Här kan du titta på en video som förklarar en känd studie i Experimentell Filosofi.

  • Söndag 20 mars 17.00 i P1 (repris fredag 25 mars 21.03)

    Immanuell Kants teorier om tinget-i-sig är en av de verkliga grundbultarna inom filosofin. I huvuddrag handlar det om att vi inte kan uppfatta tinget, eller verkligheten, som det är i sig självt, utan bara som vi uppfattar det med våra subjektiva sinnen. Filosofin kring tinget-i-sig består av snåriga tankebanor och en omfattande begreppsapparat. I veckans Filosofiska rummet försöker vi reda ut begreppen.

    Gäster är Jeanette Emt, praktisk filosof vid Lunds universitet som översatt Kants verk Kritik av det rena förnuftet och Rebecka Lettevall, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.

    Programledare och producent: Peter Sandberg

    Här nedan kan ni i respektfull ton kommentera och diskutera programmet: Kan vi nå kunskap om verkligheten eller inte?

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista