• Sverker Sörlin idé och miljöhistoriker och Gustaf Arrhenius, praktisk filosof, diskuterar kring vad människan som individ och som del av ett globalt kollektiv kan göra åt den klimatkastrof många forskare förutspår.

  • Och Gud skapade människan till sin avbild. Åtminstone i 1 Mosebok 1:27. Den bibliska skapelsemyten har möjligen en del i människans förhållande till icke-mänskliga djur. Vi lever medvetet eller omedvetet i föreställningen – eller förvillelsen? – att vi är mer värda än andra levande varelser.

    Denna antropocentrism, denna människans tendens att sätta sig själv i centrum: Är den alls berättigad? Att mena att just människolivet är heligt och okränkbart blir ju på bekostnad av de andra djuren. Hur bör vi leva och förhålla oss till övrigt liv på jorden?

    Dessa frågor dryftar Ann Heberlein, etikforskare och författare, Mathias Osvath, som jämför kognitiva mekanismer mellan olika djurarter och Helena Pedersen, som bedriver kritiska djurstudier.  

    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • söndag 7 oktober 17:00 i P1 (repris fredag 12 oktober 21:03)

    Carl von Linné är mest känd som blommornas konung. På 1700-talet la han grunden för den moderna botaniska och zoologiska systematiken. Mindre känt är att Linné också försökte systematisera människans sjukdomar och mentala sjukdomar. Tankarna presenterades vid en serie föreläsningar vid Uppsala universitet i mitten av 1700-talet. Studenten Pehr Osbeck gjorde noggranna anteckningar som bevarats på Hagströmmerbiblioteket. Anteckningarna ger en bild av 1700-talets syn på psykisk sjukdom och ligger till grund för boken Linné och mentalsjukdomarna av Nils Uddenberg.

    Medverkande: Nils Uddenberg som är docent i både psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning och Gunnar Broberg, professor i idé och lärdomshistoria.

    Programledare och producent Peter Sandberg

    Lästips: Linné och mentalsjukdomarna av Nils Uddenberg.

  • Den gyllene regeln är enkel, och religionerna och filosoferna är samstämmiga: Vi bör behandla våra medmänniskor som vi själva vill bli behandlade. Ändå är resultatet nedslående. Oginhet, Missunnsamhet, själviskhet, krig och tortyr florerar i världen. Varför är det på detta viset?

    Kring detta grunnar och resonerar gästerna i veckans Filosofiska rummet: Stefan Einhorn, läkare och författare, Ann Heberlein, etikforskare och författare och Mathias Osvath, kognitions- och primatforskare - tillsammans med en publik på Filosofiska institutionen vid Lunds universitet. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Globalt sett är Sverige ett bra land att leva i. Så varför mår så många så dåligt, varför tar en av tjugo svenskar antidepressiva mediciner?

    I Filosofiska rummet diskuteras om det bara handlar om kemisk obalans i hjärnan, eller om det kan ha något med samhällets organisation att göra: Saknar vi en djupare mening när vi blir pepprade med oändliga möjligheter till förströelse och underhållning av den digitala underhållningsindustrin, är konkurrensen för hård i marknadsliberalismen, eller är det snarare så att den ”statsindividualistiska” välfärdsmodellen har gjort oss ensamma och olyckliga, när meningen var att ge alla samma chans genom att frigöra oss från beroendet av vår klass och den familj som vi råkat födas in i?

    Gäster är David Eberhard, psykiater, Elisabeth Gerle, etikforskare och Vibecke Klüft, läkare och terapeut.

    Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • Den psykiatriska historien rymmer allt från djävulsutdrivning och galltömning till lobotomi och psykoanalys. Så hur har man betrakttat och förklarat psykisk sjukdom genom seklerna? Vad har setts som normala känslouttryck och vad har sett som uttryck för psykisk störning? Den kultiverade 1700-talsmänniskan skulle vara hyperkänslig medan 1800-talets ideal var hårdhet och styrka.

    Medverkande är Karin Johannisson, professor i idehistoria och Nils Uddenberg, docent i psykiatri och livsåskådningsforskning.

  • I SVT:s dramaserie Äkta människor utför ett slags humanoider, hubotar, alla slags tjänster åt de riktiga människorna. Serien är spännande och skrämmande som underhållning, men den kommenterar också vårt högteknologiska samhälle och väcker tankar om mänskliga mekanismer som vilja till makt, libido och främlingsfientlighet.

    Men hur stor är egentligen skillnaden mellan dessa hjälpredor och sexdockor, och oss äkta människor av kött och blod? Nya rön inom hjärnforskning, biologi och psykologi verkar ge allt mindre spelrum för den fria, väljande individen. Är vi kanske alla i själva verket hubotar, helt styrda av en avancerad mekanik och mjukvara som gör att vi handlar efter ett fixt och färdigt schema av drifter och instinkter?

    Gäster i veckans Filosofiska rummet är hjärnforskaren Germund Hesslow och filosoferna Asger Kirkeby-Hinrup och Jeanette Emt. Programledare Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

  • När vi läser om massmördare och våldsverkare tänker vi ofta att vederbörande måste vara galen - det är ju helt sjukt att begå så onda handlingar! Men lagens och experternas definition av sjukdom är inte riktigt densamma som i det allmänna medvetandet. Och inte sällan vacklar även expertisen; i Norge gör just nu olika läkare helt skilda analyser av massmördaren Breiviks mentala hälsa.

    I Filosofiska rummet: Ondska som sjukdom hör vi den norske filosofen Lars Fr H Svendsen, författare till Ondskans filosofi, diskutera med Pontus Höglund, som forskar i medicinsk etik vid rättspsykiatriska kliniken i Malmö och lundafilosofen Jeanette Emt. Det handlar om olika former av ondska och hur detta begrepp är kopplat till sjukdom, fri vilja och frivilligt handlande.

    Producent är Thomas Lunderquist och programledare Lars Mogensen. Producerat av Lokatt Media för Sveriges Radio.

    Finns ondska, eller är det en sjukdom som kan botas? Eller har du andra synpunkter på vad som sägs i programmet? Skriv en kommentar i vårt kommentarsfält - och tänk på att hålla god ton och att argumentera sakligt för din ståndpunkt!

  • Jätteproppen Orvar skojades det om en gång i tiden. Det är den generationen som nu drar på sig golfbagen eller försöker förverkliga sina drömmar. Friskare och rikare än tidigare generationers gamla - och ändå skrämda av det ålderdomens smygande förfall som är lika hotfullt som alltid.

    Men åldrandet är inget som inträffar vid 65 eller 75. Att bli gammal är en sak, men åldrandet är en process som inleds direkt när livet börjar. Många av oss försöker skjuta upp det eller förneka det. Hälften av de barn som föds idag kommer att bli 100 år. Ändå finns det folk som drabbas av åldersnoja när de fyller 30. Vad är det vi är så rädda för med livet?

    Fysikern och författaren Bodil Jönsson diskuterar åldrandets utmaningar och möjligheter med artisten och poeten Emil Jensen när Filosofiska rummet fortsätter sitt gästspel på Grubbelklubben, Moriska paviljongen i Malmö.

  • Nu ska Sverige delta i en stor internationell undersökning av den vuxna befolkningens förmåga att använda modern teknik för att tillräckligt effektivt kunna delta i arbetsliv och samhälle.

    Man undrar: Vad går livet ut på, att vara effektiv eller att leva?

    Om effektivitetens vara och värde diskuterar filosofen Cathrine Felix med nationalekonomen Andreas Bergh och programledare Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist. Programmet är gjort av Lokatt Media för Sveriges Radio.

  • En fråga som länge förbryllat psykologer och kognitionsvetare är hur människor kan vara så dåliga på att resonera förnuftsmässigt i vissa sammanhang, och så bra i andra? Nu har frågan fått ett svar med en teori, argumentationsteorin, som menar att målet med vårt resonerande inte är sanningen eller det mest förnuftiga, utan att övertyga andra. Och eftersom vi hellre lyssnar på argument som bekräftar vår egen ståndpunkt, så kan det leda helt fel om vi inte korrigeras med mothugg, medan det kan leda väldigt långt när vi prövar argumenten med andra.

    Om argumentationsteorin, men också om andra funktioner med samtalet, samtalar kulturjournalisten Jenny Maria Nilsson och filosoferna Gunnar Björnsson och Jeanette Emt, med Filosofiska rummets Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

  • ”Det är omöjligt att vara vän med många människor samtidigt” påstod filosofen Aristoteles cirka 2 350 år före facebook. Men hur betraktar vi vänskap i de sociala mediernas tidevarv? Är antika kriterier för vänskap som tillit och ömsesidighet fortfarande gångbara? Är vänskap likadan som den alltid varit, är det kanske bara ett semantiskt missförstånd; ska det där med ”vän” på facebook inte tas så bokstavligt? Men vad gör jag då med obehagskänslan när min vän från verkliga livet plötsligt fläker ut sitt innersta till beskådan för alla sina 537 facebook-”vänner” och inte bara för mig, i förtroende? Vad blir ett ömsesidigt förtroende mellan henne och mig värt?

    Om vänskap i facebooktider samtalar historikern och författaren Eva Österberg, filosofen Cathrine Felix och dokumentärfilmaren, psykologstudenten och facebookanvändaren Julia Nygren med Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist.

    Lyssna också på:

  • "Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok", skaldade Falstaff, fakir präktigt i sin bok Envar sin egen professor. Ligger det ett korn sanning i den gamle lundahumoristens kvasi-förnuftiga sensmoral? Gör varenda bok oss kloka? Kan inte vissa snarare fördumma eller förråa oss? Och, förutom att litteraturen eventuellt gör oss klokare, kan vi också bli godare av att läsa böcker?
    Inför en förmodat bokslukande publik på Lunds stadsbibliotek funderar och diskuterar poeten Ida Börjel, filosofen Johan Brännmark och filosofen och hjärnforskaren Germund Hesslow dessa och flera frågor, under programledare Lars Mogensens ledning. Producent är Thomas Lunderquist.
    Denna upplaga av Filosofiska rummet produceras för Sveriges Radio av produktionsbolaget Lokatt Media.

  • Barn leker. Vuxna är kreativa. Människan är en unikt lekfull och kreativ varelse vars samhälle utvecklats i en rasande fart jämfört med andra djurs. Hänger lek och kreativitet ihop och kan leklynnet fylla funktion som meningsskapande kraft. Så hur gör vuxna i så fall när de leker, och får man som vuxen leka bara för lekandets skull?

    Gäster är Nicolina Ställborn, konstnär, Jonna Bornemark, doktor i filosofi vid Södertörns högskola och Gabriel Widing, speldesigner och medlem i det kreativa kollektivet Interacting Arts.

    Programledare och producent Peter Sandberg

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista