Elever vid målarprogrammet på Kista Gymnasium. Jan Björklunds förslag om yrkeskurser helt utan teori sågas. Foto: Claudio Bresciani/Scanpix.

Kritik mot Björklunds yrkeskurser helt utan teori

"Högskolebehörighet behövs för att klara yrkeslivet"
2:19 min

Utspelet från utbildningsminister Jan Björklund om att införa korta yrkeskurser inom gymnasieskolan för att färre elever ska hoppa av skolan utan slutbetyg får kritik från flera håll.

– Dels behövs det höga förväntningar på eleverna. Näringslivet och företagen är i väldigt stort behov av konkurrenskraftiga medarbetare och skickliga yrkesmän och yrkeskvinnor.

– Tittar man på svenska, engelska och matematik så behövs ju inte det egentligen i första hand för skolans skull utan för att bli högskolebehörig utan det behövs ju för att klara yrkeslivet, säger Johan Olsson som är utbildningspolitisk expert på Svenskt näringsliv.

Det finns å ena sidan fler utbildade ungdomar än någonsin, enligt Skolverket - å andra sidan är det många som slutar gymnasiet innan de har gått klart.

Av dem som började gymnasiet 2006 fick aldrig drygt 30 procent eller nästan 40 000 ungdomar grundläggande behörighet till vidare studier - trots att de gick i gymnasiet i sammanlagt fem år.

Så här har det sett ut under lång tid.

För att hålla kvar de här eleverna i skolan, åtminstone under en tid, tror utbildningsminister Jan Björklund att ett sätt skulle vara att erbjuda enstaka yrkeskurser från gymnasieprogrammen som inte skulle ge gymnasieexamen utan istället ett yrkeskunskapsbevis.

– Jag tycker att det är en fördel om eleverna läser de treåriga programmen, men för de som inte orkar med det och hoppar av så är det bättre att vi då erbjuder den här komvux-modellen. Att de då kan läsa vissa kurser och bli färdig och godkände från dem så att man har med sig yrkeskunskaper när man går ut från gymnasiet istället för att man hoppar av och inte blir anställningsbar.

Inte minst inom servicesektorn tror Jan Björklund att de här eleverna skulle kunna få jobb - men det tror inte Tomas Hagnefur på som arbetar med utbildningspolitiska frågor på LO.

– Ja men, likafullt är det så att de här ungdomarna ska konkurrera med ungdomarna som kommer från de treåriga yrkesprogrammen, säger Tomas Hagnefur.

Även de rödgröna oppositionspartierna ogillar tanken på en yrkeskurs för gymnasieelever.

Mikael Damberg är Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson.

– Risken är ju stor om det här förslaget går igenom att man utbildar rakt ut i arbetslöshet därför att vi ser i dag att de unga människor som saknar en ordentlig gymnasieutbildning drabbas väldigt hårt av arbetslöshet. Jag tror att man måste investera i skolan för att hjälpa och stötta de elever som har problem och faktiskt ge dem en riktigt bra utbildning så att de kan få jobb och framtidsmöjligheter, säger Mikael Damberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".