Dålig beredskap för akut sjukdom på flygplan

2:16 min

Flygbolagens beredskap för sjukfall ombord på flygplanet bygger oftast på att det finns en läkare bland passagerarna, som dessutom ska vara villig att hjälpa till. Kabinpersonalen är oftast inte behörig att använda den medicinska utrustningen ombord.

Pensionerade överläkaren Christer Rosén var på hemresa från Sydafrika nyligen, när en man framför honom fick ett kraftigt blodtrycksfall. Beredskapen ombord var inget vidare, enligt honom.

– Flygbolaget kunde bara prestera en liten kartong, ungefär lika stor som en skokartong, med lite olika preparat av smärtstillande karaktär. Det var väldigt dåligt med utrustning, säger han.

Inom EU finns inget krav på att flygbolag ska ha en liggplats i beredskap ifall någon blir allvarligt sjuk. Däremot måste det finnas en plomberad väska med medicinsk utrustning av akut karaktär och läkemedel.

Kruxet är bara att kabinpersonalen sällan har behörighet för den utrustningen.

– Det är inte till för kabinpersonalen att använda, utan ifall det finns en läkare till hands, säger Christer Ullvetter, sakkunnig på Transportstyrelsen.

Så att även om det är en flygning till Thailand med 300 personer så hoppas man att det ska finnas någon läkare där som är villig att hjälpa till?

– Ja, så är det, säger Christer Ullvetter.

Några siffror över hur ofta passagerare blir akut sjuka är flygbolagen inte skyldiga att rapportera in.

Men Statistiska centralbyråns senaste stora fritidsenkät visar att äldre personer reser allt mer. Thailand, USA och Sydafrika är populära resmål som innebär långa och ibland påfrestande flygningar.

Ändå är det alltså slumpen som avgör ifall det finns medicinsk kompetens ombord. Det finns för övrigt inget som i juridisk mening tvingar en läkare att ingripa.

Gösta Bucht, professor i geriatrik och sakkunnig på Sveriges pensionärsförbund, tycker att flygbolagen lämpar över ett väl stort ansvar på medicinskt utbildade passagerare.

I USA och ombord på amerikanska flygbolag är det, enligt honom, få läkare som ens vågar ingripa.

– Nej, där är man benägen att inte hjälpa till, eftersom det är så stora risker för skadestånd. Ingriper man dessutom utan att ha sin normala utrustning och stöd från sina kollegor ökar risken att något går snett. Då ligger man illa till, säger Gösta Bucht.

Per Shapiro

Ekot

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista