Datalagringsdirektivet ska tvinga nätleverantörerna att spara sina kunders datauppgifter i minst ett halv år. Foto: Jurek Holzer/Scanpix.

Datalagringslagen kan bli tandlös

"Det är teknisk utveckling kan man säga"
1:53 min

Datalagringsdirektivet som riksdagen ska rösta om den här veckan och som ska tvinga nätleverantörer att spara sina kunders abonnemangsuppgifter så som ip-nummer, kan redan från början delvis bli tandlös, säger nätleverantörer som Ekot har pratat med.

Nätleverantörer erbjuder så kallade tunneltjänster för att skydda sina kunders integritet. Det gör att datalagstiftningen som ska hjälpa polisen att utreda it-relaterade brott bland annat inte kommer få ut de uppgifter man behöver, säger Nils Weidstam, näringspolitisk expert på it- och telekomföretagen. 

– Syftet med lagen är att man ska veta vem som har talat med vem över telefon eller internet. Om man då inte vet vem som har talat är det inte relevanta ip-adresser längre, då säger det ju inte dig så mycket. Du ser att du har talat med någon server i Holland till exempel, men det säger inte så mycket om vem du har pratat med i verkligheten.

Hur ser du på det?

– Ja, det är teknikutvecklingens utmaning, kan man säga.

Datalagringslagen som Socialdemokraterna och regeringspartierna är överens om att rösta ja till på onsdag, ska tvinga nätleverantörerna att spara sina kundernas ip-adresser bland annat i minst ett halvår. Det ska hjälpa polisen att hitta datorer som kriminella använder vid brott.

Men flera av nätleverantörerna kan i dag alltså erbjuda tunnlar som först och främst är till för att skydda kundernas integritet, men som även nätbrottslingar kan använda för att gömma sina ip-nummer.

– Just i det avseendet stämmer det ju. Då får polisen inte den informationen som de hade velat ha.

Först kom FRA-lagen, sedan fildelningslagen Ipred och nu Datalagringslagen. Alla lagstiftningarna har kritiserats hårt av nätleverantörerna, inte bara för att de inkräktar på kundernas integritet utan för att de tycker att lagstiftningenär  föråldrad, bland annat på grund av att fler i dag väljer att kryptera sin trafik.

Johan Pehrson är folkpartistisk riksdagsledamot i justitieutskottet. Han kan i dag inte säga om nästa steg blir att förbjuda krypteringstjänster.

– Man kan inte avskriva detta. Kryptering är bra men frågan är om det ska kunna användas i de fall man tillhandahåller allmänna telefontjänster. Jag säger inte att vi ska titta på en sådan lagstiftning nu, men vi måste följa den utvecklingen noga för teknisk utveckling kommer alltid att ställa nya utmaningar, säger Johan Pehrson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".