MSB och Mikael Tofvesson
Foto: Drago Prvulovic/TT, Erik Simander/TT

MSB: Risk för påverkan inför valet

3:38 min

Svenska myndigheter har inte sett någon större påverkansoperation riktad mot det svenska valet, men risken är inte över, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Enligt Säkerhetspolisen har man sett en ökning av antalet aktiviteter som syftar till att påverka förtroendet för valet om lite mer en en vecka, men hittills har man inte sett tecken på att ett annat land lanserat någon större påverkansoperation riktad mot Sverige.

På Myndigheten för samhällskydd och beredskap, MSB, arbetar man med att följa andra länders påverkansförsök på Sverige. Mikael Tofvesson, är enhetschef där på MSB och han säger att risken för påverkansoperationer inte är över.

– När vi tittar på hur läget är i Sverige nu säger vi att det är på en förhållandevis låg och ej ökande nivå, men vad vi menar är att vi inte ser samma infrastrukturuppbyggnad och aktiviteter som vi såg inför det amerikanska valet och det tyska valet. Det betyder däremot inte att vi kan ropa hej nu, säger han.
 
När det gäller påverkansförsök har Säkerhetspolisen sett till exempel belastningsattacker och falska konton i sociala medier. MSB:s bedömning är att påverkansoperationer från främmande makt ökade under 2015 och sedan planade ut för att ligga på en låg, men konstant nivå. Men risken för en mer omfattande attack i samband med valet finns kvar, säger Mikael Tofvesson.

– Det viktigaste målet här är Sveriges beslutsförmåga efter valet. Det betyder att vi fortfarande är sårbara under perioden mellan valet och fram tills regeringen har bildats, för att man försöker sprida ut rykten eller desinformation, som får oss att känna att det blev fel regering i alla fall. På så sätt minskar trovärdigheten, säger han och fortsätter:

– Så det betyder att vi behöver vara beredda, allmänhet och myndigheter, hela vägen fram tills regeringen är bildad.

Hur MSB kan se att det är främmande makt som försöker påverka vill inte Mikael Tofvesson gå in på, men han säger att det till exempel kan handla om försök att underblåsa problem och konflikter i det svenska samhället, kring ämnen som EU, Nato och migration. Det kan ske genom statskontrollerade nyhetsbolag eller sociala medier, men även genom diplomati eller militära åtgärder.

I andra länder har man till exempel sett smutskastningskampanjer mot politiker och falska uppgifter om att man kan sms-rösta i samband med val.

Ofta handlar det om att försöka framhäva händelser som väcker starka känslor, som rädsla, säger Mikael Tofvesson, eftersom det gör att det källkritiska tänkandet faller bort.

Han betonar att även om påverkansoperationer är på en låg nivå idag, så innebär det att de främmande makter som utför sådana operationer lär sig hur de kan göra för att påverka Sverige.

– De förbättrar sin förmåga att göra det och får en större förståelse för hur vårt samhälle fungerar. Och då måste vi nog vara beredda på att det här är någonting som man kan använda sig av med ganska kort varsel den dag man verkligen vill påverka vårt samhälle.

– Så även om vi idag kanske inte känner och upplever att vi blir påverkade av främmande makt så måste vi förstå att det här är en förmåga som står och lurpassar på oss i framtiden, säger Mikael Tofvesson.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista