Inspektionen för vård och omsorgs postadress skriven på en lapp.
1 av 3
Foto: Vilhelm Stokstad / TT
Kirurgi, vård, sjukhus, läkare
2 av 3
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT
En hand och ryggstödet på en rullstol.
3 av 3
Foto: Emelie Rosén/Sveriges Radio.
När vården inte räddar liv

IVO: Kan behövas tillsyn av sjukhusen

"Det här hanteras inte på det sätt som förväntas enligt lagstiftning."
2:16 min

Efter att Ekot avslöjat allvarliga brister i läkares beslut om att inte ge patienter livsuppehållande vård, överväger nu Inspektionen för vård och omsorg om man behöver göra en tillsyn.

Myndigheten anser att sjukhusen behöver hantera beslut om att inte ge patienter livsuppehållande behandling på ett bättre och säkrare sätt.

Det handlar om så kallade behandlingsbegränsningar. Att läkare kan bestämma att inte ge en patient livsuppehållande vård, eftersom läkaren anser att behandlingen skulle göra mer skada än nytta.

Det är viktigt att sådana här beslut finns. Till exempel för att patienter inte ska behöva gå igenom smärtsam behandling i onödan.

Men Ekots granskning har visat på allvarliga brister i hur de här besluten sköts. Det handlar både om att patienter riskerar att nekas vård som de borde ha fått, och att vårdpersonal inte samtalar med patient och närstående om besluten på det sätt som krävs enligt lag.

– Det är inte bra. Det här hanteras inte på det sätt som förväntas enligt lagstiftning. Man måste ta det här på allvar. Jag vill uppmana vårdgivare att finns det indikationer på att delar av verksamheten inte är förenlig med gällande direktiv så ska man vidta åtgärder, säger Peder Carlsson som är enhetschef för Inspektionen för vård och omsorg, IVO, region mitt.

Under granskningen har vi fått många reaktioner från både läkare och anhöriga till patienter som berättar om sina upplevelser av att det här inte har fungerat. Så här berättar till exempel två personer.

”När mamma var dålig fick jag veta att de inte ville ge henne dropp, men hon fick inte i sig någon vätska. När jag fick dem att riva upp behandlingsbegränsningen piggnade hon på sig, och nu har hon återhämtat sig.”

”Jag ringde till sjukhuset för att kolla av läget med en närstående, då berättade en sjuksköterska att det fanns behandlingsbegränsningar, ingen hade berättat det för mig.”

Peder Carlsson säger att IVO ser allvarligt på det här, och att myndigheten nu får ta ställning till om det krävs en riktad tillsyn av hur det här sköts.

– Naturligtvis, det är ett viktigt område och det är ett område med livsavgörande ställningstaganden som det är viktigt att man har ordning på. Vi måste ta ställning till den information vi får via er, och sen får vi se vad den kan leda till, säger Peder Carlsson, Inspektionen för vård och omsorg.

Ekots granskning av vårdbesluten

Behandlingsbegränsningar är beslut om att inte ge vård som hade kunnat hålla en patient vid liv, eftersom läkare anser att behandlingen inte skulle gynna patienten. Det kan handla om att en patient inte ska få intensivvård, eller hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. Enligt lag krävs att läkare samråder med patienten när läkaren tar ett sådant beslut, om det är möjligt.

Ekot har gjort ett stickprov och granskat 187 beslut om behandlingsbegränsningar, från Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus. Bara i 16 procent av de fallen har läkare samrått med patienten, enligt sin egen dokumentation.

I vissa fall kan samråd vara svårt, om patienten till exempel har svår demens, men i 62 procent av de besluten har läkaren inte fyllt i någon anledning alls till att samtal med patienten inte hållits.

Vi har också granskat närmare hundra avvikelserapporter som rör behandlingsbegränsningar från Skånes universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. I samtliga anser vårdpersonal att fel begåtts. Det handlar exempelvis om att man blandat ihop vilka patienter som har beslut om behandlingsbegränsningar och vilka som inte har det, att man trott att patienter har behandlingsbegränsningar trots att de inte har det, att gamla behandlingsbegränsningar legat kvar utan att uppdateras, att behandlingsbegränsningen är dåligt dokumenterad eller att patient och närstående inte fått någon information om beslutet trots att de borde ha fått det.

Utöver det har vi tittat på 27 fall som berör behandlingsbegränsningar och som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har haft synpunkter på. Den vanligaste kritiken är att läkare inte har informerat patient och närstående om de beslut man fattat och att det saknas dokumentation av besluten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".