Trendbrott: Fler nior behöriga till gymnasiet

2:26 min

Fler nior som gick ut skolan i våras blev behöriga till gymnasiet än läsåret före. Ny statistik från Skolverket visar att 84,4 procent av alla som gick ut nian i våras blev behöriga till gymnasiet. Det är nästan två procentenheter mer än läsåret före.

– Vi betraktar det här som ett trendbrott. Vi har ju sett under lång tid att andelen behöriga minskat. Jag tror att det beror på att svensk skola samlat sig på ett annat sätt och har mycket starkare kunskap om vad som är framgångsrikt för elever och vad man behöver göra, säger Peter Fredriksson som är generaldirektör för Skolverket.
 
Det var 4600 fler elever i år än förra året som gick ut nian med behörighet till gymnasiet, alltså att man minst klarat åtta ämnen som är gränsen till något av yrkesprogrammen. Ökningen är knappt 2 procentenheter.

Ökningen finns framförallt hos pojkarna, där ju färre får behörighet än flickorna. Andelen pojkar som blivit behöriga har ökat med över 3 procentenheter. 
 
– Här tror jag att det handlar om attityd till skolan. Det är inte så att pojkar än mindre begåvade än flickor. En förklaring är att pojkars inställning till skolan har förändrats, säger Peter Fredriksson.
 
Av alla som gick ut nian i våras blev 84,4 procent behöriga jämfört med 82, 5 år 2017. En förbättring alltså på ett år men fortsatt lågt om man jämför med tidigare år.

Men den stora skillnaden för hur eleverna klarar grundskolan är alltså om du har föräldrar som är utbildade eller inte.
Av dom elever, med föräldrar som bara har gymnasieutbildning, har en fjärdedel inte fått behörighet till gymnasiet.

På Kista Grundskola arbetar de aktivt med att försöka få fler behöriga även i den gruppen, säger rektor Per Wadman

– Det är en tydlig tendens som varit under en lång tid, både i hela Sverige och i vårt område också, och det är en skillnad. Vi jobbar rätt mycket med digitala verktyg och vi jobbar med det sömlösa lärandet, där alla elever alltid har med sig allt i sin Ipad, så dom vet vad dom ska göra, dom kan jobba med det dom kan komma och fråga lärare istället. och vi har läxhjälp och sådana saker, det är så man får jobba med att kompensera, säger han. 

Just tekniken gör att eleverna inte blir beroende av att föräldrarna har ekonomiska resurser, säger Per Wadman. Även om Kista Grundskola hade ett bättre resultat än förra året finns det mycket kvar att göra för att nå ännu bättre resultat.

– Utmaningen är ju den att skolan måste vara mer kompensatorisk för dom som inte har utbildning i hemmet. och det får vi ju göra på många olika sätt. det finns inte en mirakelmetod.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista